Publicerad 1971   Lämna synpunkter
SKJUTS ʃut4s, äv. (vard.) ʃus4 (uttalas vanl. Schuss Weste, schútts ell. (vanligare) schúss Dalin, sjuss mer säll. sjutts Östergren), förr äv. SKUTS l. SKUSS, sbst.1, r. l. m. (PlacatSkiutzGiästn. 1677, s. 2 a, osv.), äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) n. (HovförtärSthm 1695 A, s. 1528, Hedenstierna Svenssons 19 (1903)); best. -en, ss. n. -et; pl. -ar (Dalin (1854) osv.), ss. n. = (VRP 1718, s. 343 (: 2 stackskiutz), Hedenstierna Svenssons 19 (1903)) ((†) -er (pl. (skj)u`(tser) Weste) ResolAllmogBesw. B 2 a (1720), Weste FörslSAOB (c. 1815)).
Ordformer
(skiuds 1702. skius (siu-) 17021732. skjuss (siu-, sju-, skiu-, -sz) 16761965. skjuts (siu-, sju-, skiu-, -tts, -tz) 1676 osv. skusz 1692. skuts (-tz) 17091802)
Etymologi
[sv. dial. skjuss, skyss, skuts, skuss; jfr d. dial. sjus, sku(d)s, nor. skyss (nor. dial. äv. skjuss, skjøss), fär. skjútsur; sannol. väsentligen till SKJUTSA, v.1; i vissa fall möjl. att fatta ss. ellips för ssgr bildade till SKJUT, sbst.1 (jfr SKJUTSFÄRD, SKJUTSHÄST, SKJUTSRESA); jfr ASundqvist i NysvSt. 1969, s. 101 ff. — Jfr SKJUTSGÄRD, SKUSS, stund, tag]
1) (i sht vard.) stöt l. knuff (varigm ngn l. ngt far i väg l. förlorar balansen); äv. om pådrivning (varigm ngn l. ngt sättes i rörelse) l. fart varmed ngn l. ngt förflyttas l. förflyttar sig; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl., särsk. dels om fart l. kläm varmed ngn utför ngt, dels om (hastigt) avancemang (i karriär) o. d.; stundom svårt att skilja från (o. numera ofta uppfattat ss.) bildl. anv. av 2; jfr SKJUTSA v.1 1. När .. (fårstyngets larv) är färdig at gå til docka, går den (från fårets pannhålor) utför näsan, och Fåren bestå den väl ofta, genom prustning, en hastig skjuts eller utfart. VetAH 1786, s. 157. Komma med hastig skjuts till ewigheten. Lindfors (1824). (Björnen) är nog glad att få hvila efter den skjuts, han haft (då han blivit förföljd) i dag. Schröder Skid. 79 (1900). En Sonny Greer med förbluffande skjuts på trumspelet. Estrad 1953, nr 4, s. 13. Han fick sig en skjuts så han stod på huvudet. SvHandordb. (1966). Resultatet (av ett kärleksförhållande) blir (för en kvinnlig tjänsteman, som är en av huvudpersonerna i en roman) inte barn .. utan .. en rejäl skjuts i karriären inom naturvårdsverket. SDS 1969, nr 278, s. 4. — särsk.
a) i vissa uttr.
α) ge ngn en (duktig o. d.) skjuts, ge ngn en (duktig osv.) knuff l. stöt o. d. (så att han far i väg o. d.), ge ngn skjuts (jfr 2) l. ge (en) skjuts åt ngn, knuffa l. skuffa ngn (så att han far i väg o. d.) l. sätta fart på ngn l. köra i väg ngn (äv. bildl., särsk.: låta ngn få se på annat l. göra kål på ngn l. dyl.). Om du intet packar dig bort .. skall jag ge dig skjuts. Weste FörslSAOB (c. 1815). Jag ger i ändan dig en skjuts så att du far på näsan. Hagberg Aristoph. 25 (1834). Förr’n jag blir fjorton dagar äldre / Ger jag en skjuts åt mången som ej tror det. Dens. Shaksp. 5: 212 (1848; eng. orig.: I’ll send some packing that yet think not on’t). Jag gaf honom en duktig skjuts utför trappan. Ahlman (1872). Den (dvs. den fattige grannen som kom o. tiggde) gav du skjuts. Hillberg Hofmannsthal Envar 17 (1916). särsk. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) med anslutning till 2, i det bildl. uttr. ge fogden skjuts, tömma tarmen, göra sitt tarv; jfr SKJUTSA, v.1 1 c γ, δ. Moberg Rid 175 (1941).
β) ge ngt (en) skjuts, ge ngt fart (äv. bildl.); stundom äv. i det bildl. uttr. ge ngt sin skjuts, låta ngt fara. (Ryttaren) gaf .. (gummans) andra ände någon skjuts med foten, så att hon hastigt for ut öfver tröskeln. Palmstjerna Snapph. 1: 188 (1831). Hwar är .. / .. prins Henrik / Och hans parti som skuffat werlden undan / Och gifwit den sin skjuts? Hagberg Shaksp. 3: 213 (1848; eng. orig.: that daff’d the world aside, / And bid it pass?). Den direkta effekt som man avser att uppnå med en devalvering .. är att ge exporten en skjuts. DN 1970, nr 57, s. 2.
γ) få skjuts (jfr 2), bli utkörd l. få respass l. få se på annat. Posten 1769, s. 453. Prata med .. (kandidaterna) tycker jag (dvs. en sjuksköterska) kan vara roligt, skoja också ibland, men inte är det värdt att de försöka med näsvisheter, för då få de skjuts. Benedictsson Eftersk. 7 (c. 1885).
b) järnv. om förhållandet att lokomotiv vid växling skjuter en l. flera lösa järnvägsvagnar framför sig o. snabbt saktar in, så att den lösa vagnen (resp. de lösa vagnarna) fortsätter (fortsätta) att rulla, under det att lokomotivet (o. därmed sammankopplade vagnar), sedan en växel lagts om, ledes (ledas) in på intilliggande spår; jfr SKJUTSA, v.1 1 a. Vid vagnsvexling förekommer någonting som .. kallas ”knuff” eller ”skjuts”. GbgP 1897, nr 254, s. 3. Auerbach Tillägg (1918).
c) oeg.
α) (i Finl.) om skrapa l. bannor. En dag fingo vi oss alla tre .. en duktig skjuts (då vi störde en sovande med musik). Lagus Pojk. 155 (1904). (Bergroth o.) Pettersson Högsv. 91 (1958).
β) om påverkan av narkotiskt medel, narkotikarus. Rykten om att .. (en viss medicin) kan ge s. k. skjuts (ha cirkulerat). DN 1970, nr 182, s. 1.
2) om handlingen att transportera ngn l. ngt (l. om förhållandet att ngn l. ngt transporteras l. transporterats l. skall transporteras) med häst(ar) l. med fordon (äv. cykel l. motorfordon o. d.) l. med farkost(er), skjutsning; äv. (om ä. förh.) dels om förhållandet att vara skyldig att tillhandahålla transportmedel för statlig transport l. åt resande, skjutsskyldighet, dels i fråga om förhållandet att vara berättigad att vid tjänsteresa tillhandahållas transportmedel (äv. i uttr. fri skjuts); äv. oeg. l. mer l. mindre bildl. (jfr 1); jfr 3, 4 o. SKJUTSA, v.1 2. Ge ngn skjuts (jfr 1 a α). Få skjuts med ngn. Tack för skjutsen! Klagemåhl (inkomma) aff Allmogen .., at the samma, som medh Pasz på frij Skiutz och Förtähring effter Togordningen försedde blifwa, allehanda .. egenwilligheter ther wijd föröfwa. PlacatSkiutzGiästn. 1677, s. 2 a. Dhe Hästkrögare som förledit åhr warit skohla på 14 dagar ähn behålla skiutzet till däss dhe nu tillsatte kunna få sine wagnar med annat tillbehör till Redz. VRP 1711, s. 356. Är skjuts beställd före den resandes ankomst, skola de hästar, motorfordon eller farkoster, vilka för skjutsen utlämnas, avräknas å antalet av de hästar, motorfordon eller farkoster, vilka .. skola tillhandahållas. BtRiksdP 1924, 10: nr 53, s. 2; jfr g α. Bjuda på skjuts. SvHandordb. (1966). — jfr BAK-, BÅT-, FRI-, FÅNG-, GÄSTGIVAR-, GÄSTGIVERI-, HÅLL-, HÄST-, KRONO-, KUNGS-, KVARN-, KYRK-, LÅNG-, LÄTT-, MJÖLK-, MÖTES-, POST-, PROSTE-, REN-, RESERV-, RETUR-, RID-, RÄNN-, SJÄLV-, SJÖ-, SKOL-, SNÅL-, STACK-, ÄMBETS-SKJUTS m. fl. — särsk.
a) (nästan bl. om ä. förh.) i sådana uttr. som vara (ute) l. ligga l. köra i l. på skjuts, förr äv. vara stadd i skjutset, om person: vara ute o. skjutsa, vara (ute) på skjutsfärd ss. körsven o. d.; i uttr. vara (ute) i l. på skjuts äv. om häst: vara (ute) på skjutsfärd (jfr b, c). Alla de öfrige voro i skiutzet stadde med kiöpmans lassen. VRP 7/1 1721. Bemelte Häst hafwer ofta warit med oss i skiuts så för wagn som för släda och redhäst. Därs. 15/5 1736. Det war en gång en Häst, som war på skjuts och blef rätt illa åtgången. Dalin Vitt. II. 6: 106 (1740). Bönderna där i byn ligga jemt i skjuts. Weste FörslSAOB (c. 1815). Farfar körde i sin ungdom mycket i skjuts. Wigström Folkd. 1: 204 (1880).
b) (nästan bl. om ä. förh.) i uttr. gå i skjuts, om häst: vara på skjutsfärd (jfr a, c); förr äv. bildl., dels om person: vara ständigt ute (på arbete), dels om sak: vara utlånad än till den ene, än till den andre, dels om ord: vara i användning, brukas. Han går i Skiutz, som gamble Giästgifware Märren. Celsius Ordspr. 1: 590 (1708). (Ordet) Gentlewoman i England, går efwen så mycket i skiutz der som Fru och Fröken i Swerige. Serenius Y 4 b (1734). De där sakerna gå jemt i skjuts, (dvs.) i lån. Weste FörslSAOB (c. 1815). Längs vägarna gingo .. (bondens) hästar utan ersättning i skjuts för kronan. SvH 5: 84 (1903).
c) (†) i uttr. löpa skjuts, om häst: vara ute på skjutsfärd o. därvid springa; jfr a, b. Tessin Skr. 84 (1759).
d) (om ä. förh., numera föga br.) i uttr. sitta för skjuts och gäst, vara skyldig att tillhandahålla transportmedel samt husrum o. förtäring åt resande; jfr GÄST, sbst.1 3 a. VDAkt. 1676, nr 53.
e) (om ä. förh.) i uttr. skjuts för l. på så l. så många hästar, i fråga om förhållandet att vid tjänsteresa vara berättigad att tillhandahållas så l. så många hästar. En Landtmätare .. bör, jemte sin Lärodräng, åtnjuta twå dahl: Silfwermynt om dagen, samt husmans kost och skiuts på twänne hästar fram och tilbakas. LandtmFörordn. 95 (1730). Första Classen (åtnjuter enl. resereglementet): Skjuts för Sju Hästar och tractamente à Tio R:dr om dagen. SFS 1827, s. 1273.
f) konkretare, om en vid enskilt tillfälle företagen färd varvid ngn l. ngt transporteras med häst(ar) l. fordon l. farkost(er); äv. (om ä. förh.) om enskilt fall av skyldighet att transportera ngn l. ngt med häst(ar) l. fordon l. farkost(er); jfr SKJUTSFÄRD. VRP 1713, s. 444. Skiutzhållarne swarar, att .. de ingalunda (skola) undandraga sig att erläggia .. (visst vite) för hwart skiutz dee försumma hädan effter. Därs. 18/5 1724. (Det) blef .. fyra kortare skjuts för bläsarna de tre första veckorna (sedan den nya matserveringen, som konkurrerade med gästgivargården, öppnat). Hedenstierna Svenssons 19 (1903). GbgP 1950, nr 318, s. 15. — särsk. (i Finl.) i uttr. i en skjuts, bildl.: i ett kör. Bergroth FinlSv. 290 (1917). (Bergroth o.) Pettersson Högsv. 70 (1958).
g) övergående i konkret anv. (jfr 3).
α) i sådana uttr. som leja l. tinga l. beställa skjuts, leja osv. transport(medel). Tinga skjuts. Weste FörslSAOB (c. 1815). Infinner sig icke den skjutsskyldige (för att skjutsa tågande trupp) .. må tillstädeswarande Kronobetjent genast lega annan skjuts. SFS 1842, nr 32, s. 6. Då skjuts beställes i förväg, bör (osv.). Döss o. Lannge 544 (1908).
β) i uttr. ta(ga) skjuts.
α’) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om därtill berättigad befattningshavare: rekvirera (o. begagna sig av) skjutsning (enl. för skjutsväsendet gällande regler); förr äv. om en till skjuts på grund av sin tjänst icke berättigad person: tilltvinga sig skjutsning (av ngn), särsk. i uttr. taga fri skjuts, tilltvinga sig kostnadsfri skjutsning (jfr SKJUTSA, v.1 2 b α δ’). Ingen (som icke innehar särskilt tillstånd) .. skal här i Swerige eller Finland drista sig någon fri skiuts eller giästning hos Bonden at taga. Schmedeman Just. 1075 (1686). Inga Officerare skole få taga skusz af Rusthållarne utan betalning. LMil. 3: 76 (1692). Med den tilbörlige skjutsens tagande (måste) sparsamligast umgås. ReglSwArmeen 1710, s. 10.
β’) begagna förhyrt l. (om ä. förh.) gm skjutsväsendet till förfogande ställt transportmedel; äv. i uttr. ta(ga) skjuts på en plats o. d., begagna sådant transportmedel från en plats osv. Lind (1749). Jag fattade till sist beslutet att taga skjuts på gästgivargården. Lagergren Minn. 3: 117 (1924). SvHandordb. (1966).
3) [jfr 2] konkret, om transportmedel; dels koll., om uppbådade l. rekvirerade hästar använda l. avsedda att användas för statlig transport l. om hästar (ställda till förfogande gm skjutsväsendet o.) använda l. avsedda att användas för transport av enskild(a) resande (äv. med inbegrepp av fordon, stundom äv. av personal, för utförande av transport med sådana hästar), dels (o. i fråga om nutida förh. bl.) i individuell anv., ss. beteckning för ett anspänt fordon med seltyg o. dragare (i fråga om ä. förh. äv. ss. beteckning för ett transportmedel, särsk. åkdon med seltyg o. dragare l. farkost, som ställdes till förfogande gm skjutsväsendet l. dess motsvarighet i andra länder); jfr 2 g o. anm. sp. 4280. Pertzeler (som) i mangell af Skiutz qwarblefwo (i Landskrona) .. skulle till regementerne vthdeelas. HovförtärSthm 1676—77, s. 954. Öfv(erste) Fersen går nu här ifrån medh så mycket skius för eder (dvs. överste Meijerfelt), som iagh hafver kunnat skaffa i hop. Carl XII Bref 339 (1702). Som K. Carl then Tolfte .. dagen efter skulle med sin hoffstat resa .. til Stockholm, hwartil alla hästar i granskapet woro vpbodade, så moste wi (enskilda resande) med thet skiuts, som wi hade, gå widare (från Kungsör) til en gård, som hette Säby, ther wi med swårhet finge hästar. Rhyzelius Ant. 21 (c. 1750). Vi .. kommo .. omsider med Skuts till Paris. CAEhrensvärd Brev 1: 12 (1780). (Gästgivare) skall .. åligga: .. att tillse, att häst jämte seltyg äfvensom åkdon eller farkost, som för skjuts tillhandahålles, är i fullt behörigt skick samt i motsatt fall anskaffa duglig skjuts. SFS 1911, nr 63, s. 4; jfr 2. När någon åkte förbi med en gammal, utsliten häst, så stannade hon skjutsen och gav hästen brödet och sockret. Lindström Leksaksb. 118 (1931). — jfr AMMUNITIONS-, BAK-, BOND-, BÅT-, ENBETTS-, FÅNG-, GÄSTGIVAR-, GÄSTGIVERI-, HÅLL-, HÄST-, KRONO-, KUL-, KYRK-, LÄTT-, MJÖLK-, MOT-, POST-, REN-, RESERV-, SKOL-, TORG-SKJUTS m. fl. — särsk.
a) i vissa uttr.
α) fara l. resa l. åka (med) skjuts (jfr β), fara osv. med hästskjuts; i fråga om ä. förh. äv.: fara osv. med transportmedel (särsk. hästar) som ställts till förfogande gm skjutsväsendet. (Sv.) Fara med skjuts, (lat.) Equis meritoriis iter facere. Sahlstedt (1773). Det är naturligt att Bonden, som icke sjelf åker skjuts, sätter allt det onda han genom hållskjutsen lider, på Herrarnes räkning. AdP 1789, s. 438. Jag reste ej med skjuts utan med egna hästar. Weste FörslSAOB (c. 1815). På pingstdagsmorgonen (1914) åkte vi skjuts förbi Liljenäs. TurÅ 1915, s. 288. Quennerstedt C12 2: 164 (1916: reste skjuts).
β) (†) rida l. fara (med) skjuts (jfr α), färdas ridande på häst som ställts till förfogande gm skjutsväsendet. Det har .. händt mig 3:ne gångor på Warbergs orten, att då jag ridit med sjuss; så har bonden ridit jämte på en annan häst; han går icke gärna efter sjusshästen, som eljest sker i Sverige. Barchæus LandthHall. 69 (1773). (Sv.) Fara med skjuts .. (eng.) To ride .. post. Widegren (1788). Den tiden (dvs. c. 1778) var högsta modet, att unge officerare redo skjuts. Nu fara de i eleganta kalescher. Skjöldebrand Mem. 1: 91 (c. 1830).
γ) (förr) köra skjuts, köra skjutshästar. Att ”köra skjuts” var en särskild konst, som gick ut på att af hästarna framtvinga den största möjliga ansträngning. De Geer Minn. 1: 18 (1892).
δ) (förr) (upp)båda skjuts o. d., i fråga om att tillsäga skjutsskyldig(a) att (inställa sig på viss tid o. plats för att) tillhandahålla transportmedel för viss transport. HovförtärSthm 1732, s. 2980. Skjuts upbådas (då officer reser utan trupp) .. i anledning af Marche-Routen, at tidigt infinna sig på der utsatte ställen. Tågordn. 15/9 1791, s. C 2 b. Båda skjuts. Weste FörslSAOB (c. 1815).
ε) (förr) dubbel skjuts (jfr 4 b), om en gm skjutsväsendet till förfogande ställd uppsättning av hästar som var dubbelt så stor som den som normalt användes för viss transport. (Vid vissa norrländska båtsmäns inställelse till tjänstgöring i Sthm) önskar man .. at till manskapets deste bättre fortkomst marchen igenom dubbel Sjuts befordras kunde. EskaderchSthmStnR 16/3 1727. Jfrån Mehede har man nödgas för oföret skull bruka wagnar och således dubbel skiutz n(äm)l(ige)n 4 hästar i stället för 2. HovförtärSthm 1739, s. 2454.
b) övergående i bet.: åkdon l. vagn (för befordran av resande); förr äv. ss. beteckning för ett slags litet åkdon (karriol l. dyl.). (Olof Rudbeck) åkte uti sin litsla Carriole eller Skjuts, dels til Slotts-Trädgården .., dels till Academie-Trädgården. Broman HelsB 39 (1728). En hel del skjutsar måste (vid marknad mot slutet av 1800-talet) ställas upp längs de mindre trafikerade gatorna. ActaOel. 2: 45 (1924).
c) bildl., ss. beteckning för en mängd av ngt l. ngra (särsk. i uttr. hela skjutsen o. d., allihop l. alltihop, hela ”surven”); numera nästan bl. (vard.) om ngt l. ngra som kommer resp. komma farande o. d. Ekelund Fielding 603 (1765). Här står Bomans Kista / Bland Gråterskor med glas och stop; / Hon med mjölkbyttan .. / Hon är Enka til den tappre Bussen, / Men de andra äro, hela skjussen, / Mångelskor. Bellman (BellmS) 1: 184 (c. 1775, 1790). ”Vi äro så välsignade med statistiker,” yttrade .. (riksdagsmannen Petersson i Runtorp), ”så att vi kunna vara belåtna och derför yrkar jag afslag på hela skjutsen (dvs. ett anslag till närings- och arbetsstatistik)”. SD(L) 1896, nr 96, s. 1. En ny skjuts av smältvatten från Småland väntas och då kan den redan omflutna staden (dvs. Kristianstad) snabbt sättas under vatten till stora delar. SDS 1970, nr 113, s. 1.
Anm. till 3. Om en enskild häst ställd l. avsedd att ställas till resandes förfogande gm skjutsväsendet är skjuts anträffat i sådana uttr. där man allt efter omständigheterna kan tänka på en l. flera hästar (se särsk. de under a α o. β nämnda uttr.; jfr äv. de under 2 g nämnda uttr.); i nedan anförda språkpr. från 1854 åsyftas sannol. ordets anv. i uttr. av detta slag. Skjuts .. (dvs.) Häst eller hästar, som vid gästgifvaregårdar hållas vägfarande till handa för skjutsning. Dalin (1854). I andra fall användes i stället för skjuts ordet skjutshäst för att beteckna en enskild häst. Med hänsyn dels till detta förh., dels till att skjuts eljest icke är anträffat tidigare än 1676 är det sannol., att Skiutz är felskrivning för Skiutz häst i nedan anförda språkpr. från 1547. (En klagande har) förstå lathet, atth .. Niels Juthe .. haffwer tagit enn Skiutz iffrå honom … Så att han samme häst icke ännu igen bekomit haffuer. G1R 18: 874 (1547).
4) [jfr 2] avgift l. ersättning för transport med häst(ar) l. fordon l. farkost(er), skjutspengar; särsk. (förr) om den skjutslega som erlades av resande till skjutsskyldig l. skjutsentreprenör inom skjutsväsendet. HusgKamRSthm 1710, s. 166. Jag måste ge två riksdaler i skjuts. Weste FörslSAOB (c. 1815). Kanske jag .. medsamma får erlägga skjutsen till Fellingsbro, så är det gjordt. Almqvist Går an 93 (1839). — särsk. (förr) i vissa uttr. använda i fråga om förh. inom skjutsväsendet.
a) enkel skjuts, om den skjutslega som normalt utgick. Uthur Stockholm till nästa gästgifware gård (enl. högre taxa). .. Sedan räknas änkelt skiutz. HovförtärSthm 1695 A, s. 1528.
b) dubbel skjuts (jfr 3 a ε), om fördubblad normal skjutslega (utgående bl. a. vid färd genom l. från stad). Dubbel Skiutz .. genom Städerna Gefle och Upsala. HovförtärSthm 1731, s. 2230. Se här, dubbel skjuts för det dåliga väglaget. Topelius Vint. I. 2: 16 (1867, 1880).
c) halv skjuts, om halv normal skjutslega (utgående bl. a. vid transport av tom vagn); jfr SKJUTS-PENNING 1 slutet. En .. (vagn) fördes åter .., hwar före half skiuts är betalt. HovförtärSthm 1760, s. 4058. Fara med för halfva skjutsen. Meurman (1847).
5) åkning l. färd; numera nästan bl. (sport.): åkning på skidor utan bromsning rakt utför en backe (äv. dels konkretare, om enskilt fall av sådan åkning, dels konkret, om sträcka där sådan åkning utföres); jfr SKJUTSA, v.1 4. Att nu fara på sjön vore farligt, jag aktar mig för tocken skjuts. Weste FörslSAOB (c. 1815). Banan (i skidtävlingen) var påfrestande, men genom snöfallet blev skjutsarne utför berget ej så svåra. ÖstersundP 1925, nr 47, s. 3. Du skall taga de icke alltid så lätt klarade skjutsarna ner till Storvallen. PåSkid. 1928, s. 62. NFSportlex. (1946).
Ssgr (i allm. till 3. Anm. 1:o Vissa ssgr kunna hänföras såväl till skjuts som till skjutsa, v.1; ssgr som saknas nedan kunna sökas under det sistnämnda ordet. 2:o En l. annan av nedan anförda ssgr kan möjl. äv. hänföras till skjut, sbst.1): (2 g α) SKJUTS-BESTÄLLNING. beställning av skjuts; särsk. (förr) i fråga om förh. inom skjutsväsendet. BtRStP 1858—60, IV. 2: nr 8, s. 29.
-BUD, sbst.1 (sbst.2 se sp. 4289). (förr) bud (se d. o. 7) farande med skjuts. Strindberg Brev 8: 143 (1890).
(3 a δ) -BÅDARE. (förr) person med uppgift att båda skjuts. BondP 1828—29, 5: 366.
(3 a δ) -BÅDNING. (förr) om handlingen att båda skjuts; äv. konkret(are), om enskilt tillfälle då skjuts bådades l. om den uppbådade skjutsen; jfr -uppbåd, -uppbådning. Saknad af brukbara åkdon, nödwändigheten att skicka förebud eller länge wänta på hwarje skjutsbudning, äro högst kännbara olägenheter för den, som ej är rik nog att bestå sig wagn och många hästar. BondP 1817—18, 1: 277. Därs. 1828—30, 7: 372.
(2) -FORDRANDE, n. (†) i uttr. fri skjutsfordrande, krav på fri skjuts. LMil. 3: 3 (1692).
(4) -FRITT, adv. (†) utan avgift för transport; anträffat bl. bildl., i fråga om fisk som fäster sig vid o. medföljer fartyg l. större fisk. Linné MusReg. XXII (1754).
(4) -FÖRHÖJNING. (†) inom skjutsväsendet: förhöjning av avgift för transport. AdP 1800, s. 842. BtRStP 1853—54, 8: nr 89, s. 22.
Ssg: skjutsförhöjnings-penningar, pl. (†) inom skjutsväsendet: pengar utgörande förhöjd avgift för transport. VRP 1712, s. 420.
-HÅLL.
1) (förr) hållande av transportmedel i beredskap för (o. utförande av) transport av resande inom skjutsväsendet, skjutsning, skjutsskyldighet; jfr -hållning 1, håll, sbst.1 V 1, o. skjutsfärds-håll. (Åborna på frälsehemmanen förege) at the intet kunna hinna på the förordnade wisza dagar til at hålla sina Hästar efter then öfwer skiutzhållet wid Krogen uprättade Lista, wid Gästgifware Gårdarne. Schmedeman Just. 1453 (1696); jfr 2. Abrahamsson 385 (1726).
2) (†) = håll, sbst.1 V 2. Att inquirera och ransaka, om den försummelse och olydno som skiutzhållet wijsat. VRP 7/1 1721.
3) (om ä. förh., numera föga br.) = håll, sbst.1 V 3. Ekelund Fielding 366 (1765).
4) (förr) = håll, sbst.1 V 4; äv. mer l. mindre bildl.; jfr -ombyte 1, -skifte 1. Schultze Ordb. 1770 (c. 1755). Johnson DrömRosEld 257 (1949; i bild).
5) (förr) så lång väg som skjutsskyldig hade att skjutsa l. som tillryggalades mellan två hästombyten; avstånd mellan två skjutshåll (i bet. 4); äv. mer l. mindre bildl.; jfr -ombyte 2, -skifte 2 o. håll, sbst.1 V 5. Linnerhielm 1Br. 7 (1787, 1797). Från Nordanholmen är ett skjutshåll af 23 km. till Björbo. IllSv. 2: 87 (1882). Då man använder ett helt skjutshåll af toner, för att dermed uttrycka ett par ord, eller blott ett enda, stundom endast ett utrop, ett o! ett ack! o. s. v. — då står mitt musikaliska förnuft stilla. Sätherberg Lefn. 337 (1896).
-HÅLLARE. (förr) person som höll transportmedel i beredskap för (o. utförde) transport av resande inom skjutsväsendet. VRP 1717, s. 277.
-HÅLLNING. (förr)
1) abstr., = -håll 1. 2RARP 17: 324 (1747).
2) (numera föga br.) konkretare, om enskild (omgång av tillhandahållande av transportmedel för) skjutsning. Beswäret med skjutshållningar bör delas lika på alla Hemman. AdP 1789, s. 438.
(2 a, 3 a γ) -KÖRNING. (nästan bl. om ä. förh.) körning (under skjutsfärd) varvid åkdon dras av häst(ar). Wrangel HbHästv. 1030 (1886).
-LEDES. (nästan bl. om ä. förh.) med hästskjuts. SD(L) 1894, nr 280, s. 9.
(2 f) -LISTA, sbst.1 (sbst.2 se sp. 4292). (förr) förteckning över skjutsar (under genomförd l. planerad resa). HovförtärSthm 1773, s. 2205.
-LÄGENHET~002, äv. ~200. (nästan bl. om ä. förh.) tillfälle att fara med skjuts; äv. övergående till en beteckning för skjuts varmed ngn har tillfälle att fara l. far. Om vi färdades hela vägen från Padova med samma skjutslägenhet, erinrar jag mig ej. Svanberg RedLefn. 451 (1882).
-LÄNGD, sbst.1 (sbst.2 se sp. 4292). om längden av ett fordon jämte dragare. Moberg Utvandr. 264 (1949).
-MÖNSTRING. (förr) mönstring av hästar o. fordon avsedda att användas vid skjutsning. KunglCirk. 1/2 1814 (: skjutsmonstringar, pl.).
-OMBYTE~020.
1) (förr) ombyte av häst(ar) l. fordon (jämte dragare) under skjutsfärd; äv. konkret, om plats för sådant ombyte; äv. mer l. mindre bildl.; jfr -håll 4. NoraskogArk. VI. 1: 28 (1768; konkret). Kaffehusvärdinnan var en liflig själ. I hennes hufvud var ett ständigt skjutsombyte af tillkommande nya planer. Ridderstad Samv. 3: 572 (1851). Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 315 (1879).
2) (†) skjutshåll (se d. o. 5); jfr -skifte 2. Hisinger Ant. 2: 9 (1820).
-station. skjutsstation. SFS 1892, nr 62, s. 71.
-ställe. (-ombytes- 1791 osv. -ombyts- 1865, 1866) ställe för skjutsombyte; särsk.: skjutshåll (se d. o. 4); jfr skjuts-ombytnings-ställe. Tågordn. 15/9 1791, s. B 4 b (i pl., om ställen för skjutsombyte vid militärt förbands genommarsch). BtRStP 1865—66, XI. 1: 134 (om skjutshåll).
-OMBYTNINGS-STÄLLE. (†) ställe för skjutsombyte; jfr -ombytes-ställe. BondP 1828—29, 1: 738.
(2 g α) -REKVISITION. rekvisition av skjuts; särsk. (förr) om rekvisition av kronoskjuts. KrigsCollCircEkew. 11/11 1823, s. 3.
(3 a β) -RIDNING. (†) ridning på skjutshäst. GJEhrensvärd Dagb. 1: 83 (1776).
-RYTTARE. [jfr -ridning] (†) ryttare som rider på skjutshäst. GJEhrensvärd Dagb. 1: 313 (1779).
-SEDEL. (förr) papper med skriftlig skjutsbeställning. Wennerberg Bref 1: 159 (1847).
-SKIFTE. särsk. (†)
1) [efter nor. skyss-skifte] plats för skjutsombyte; jfr -håll 4, -ombyte 1. BotN 1839, s. 66 (om norska förh.).
2) skjutshåll (se d. o. 5); jfr -ombyte 2. Hülphers Norrl. 4: 360 (1779).
-STAT. (förr) stat angivande det antal skjutshästar skilda befattningshavare hade rätt att disponera vid färd i samband med militärtjänst. Tågordn. 15/9 1791, s. D 4 b. —
-TILLGÅNG~02 l. ~20. (förr) tillgång på skjutslägenheter l. skjutsar (på viss plats o. d.). BondP 1817—18, 1: 280.
(3 a δ) -UPPBÅD~02 l. ~20. (förr) jfr -bådning. Quennerstedt Torneå 2: II (1903).
(3 a δ) -UPPBÅDNING~020. (förr) jfr -bådning. Tågordn. 15/9 1791, s. B 3 b. —
-ÅTGÅNG~02 l. ~20. (förr) åtgång på skjutslägenheter l. skjutsar (på viss plats o. d.). BondP 1815, 1: 153.

 

Spalt S 4275 band 26, 1971

Webbansvarig