Publicerad 1958   Lämna synpunkter
RETUSCH retuʃ4, äv. (numera bl. tillf.) RETOUCHE retuʃ4 l. med mer l. mindre genuint fr. uttal, r. (l. f.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(retouch 18881904. retouche 1871 osv. retousche 1889. retuch 18881904. retusch 1871 osv.)
Etymologi
[jfr t. retusche, eng. retouch; av fr. retouche, till retoucher (se RETUSCHERA)]
1) handlingen att retuschera, retuschering; äv. konkret(are), om den gm retuscheringen gjorda ändringen l. det retuscherade partiet l. (i vissa fall) det retuscherade föremålet i dess helhet; äv. (i sht i b) i uttr. ge ngt en retusch.
a) motsv. RETUSCHERA 1 a.
β) fotogr. motsv. RETUSCHERA 1 a β; äv. om retuschering av fotografi avsett för klichering; äv. konkret, om den retuscherade bilden. Positiv l. negativ retusch, om retuschering av positiv resp. negativ. Amerikansk retusch, med påläggning av l. (numera vanl.) översprutning med färg. Nyblæus Fotogr. 258 (1874). I vidsträcktare bemärkelse förstår man med retusch hvarje mekanisk förbättring af negativen, äfven ”täckning” af större ytor, under användning af färg, grafit, lack o. s. v. Roosval Schmidt 181 (1896). SvD(A) 1935, nr 202, s. 1 (konkret). Retusch med airbrush och utskurna schabloner. GrafUppslB 671 (1951; bildunderskrift). Där var ett (kort) som med lätta retoucher kunde bli bra. Hedberg Blomb. 143 (1953). jfr NEGATIV-, POSITIV-RETUSCH.
γ) i sht konst. motsv. RETUSCHERA 1 a γ. Dalin 700 (1871). Under medeltiden användes ofta retuscher i tempera på för övrigt i fresco utförda målningar. HantvB I. 4: 266 (1936).
δ) (mera tillf.) allmännare: (för)ändring; jfr b δ. (Rikssalen o. kyrkan i Sthms slott äro på blyertsutkastet) nära nog av helt samma typ. Men med små retuscher har arkitekten förvandlat kyrkosalen till profansal. Josephson Tessin 2: 143 (1931).
b) motsv. RETUSCHERA 1 b.
α) motsv. RETUSCHERA 1 b α. VBenedictsson (1882) hos Lundegård Benedictsson 85. Boken .. är .. redan färdig — det är blott en retouche, en översyn och avslutning, det är frågan om. GHT 1934, nr 41, s. 10. (Det) förefaller .., som om tyskan (i en viss doktorsavhandling) här och där behövt en ytterligare retusch. SvTeolKv. 1939, s. 281.
γ) (mera tillf.) påbättring l. ”putsande” (se PUTSA, v.2 5 a) l. justering av räkenskaper. Efter ett halvår var tablån (över bruksägarnas affärsställning) färdig. .. Nu kom arbetet med retuschen. .. På detta sätt ändrades tablån från att ha företett ett sorgligt vinstresultat till en glänsande affär. Blomberg Överg. 95 (1915).
δ) (mera tillf.) allmännare: omarbetning, (för)ändring; jfr a δ. Programmet fick form i föreliggande arbete (av Baden-Powell), som i svensk översättning och efter en och annan retusch med hänsyn till svenska förhållanden härmed ställes till intresserades tjänst. SvScoutförbBibl. 4: Förord (1931).
2) arkeol. lätt slag varmed ytan l. (i sht) kanten av ett flintföremål bearbetas för att göra den jämnare l. åstadkomma en ägg; äv. konkretare: märke av l. inbuktning i ytan, åstadkommen gm dylikt slag; jfr RETUSCHERA 2. I den mot slagbulan motsatta änden (av flintredskapet) är genom retuscher bildad en skrapegg. Ymer 1905, s. 119. Ett annat stycke (flinta, som utgör ett stenåldersfynd från Nordsyrien) har en sida fullkomligt rå men är rundtom nästan i hela kanten försedt med goda retuscher. Fornv. 1908, s. 5.
Ssgr (i allm. till 1 a β, fotogr.): (1, 2) RETUSCH-ARBETE~020. arbete med retuschering; särsk. till 1 a. BtRiksdP 1905, 9Hufvudtit. s. 188.
-BORD. retuscherbord. HantvB I. 7: 230 (1939).
(1 a) -FERNISSA, r. l. f. särsk. fotogr. till 1 a β: retuscherfernissa (se d. o. 1). HantvB I. 1: 407 (1934).
(1 a) -FÄRG. retuscherfärg; särsk. fotogr. till 1 a β. VaruhbTulltaxa 1: 173 (1931).
(1 a α) -GRAVYR. gravyr av kartplåt för skärpning av gravyrens enskildheter. Ymer 1944, s. 282.
-KNIV. retuscherkniv. FotokatalBrendlerÅkerbg 1954, s. 49.
(1 a) -PÄNSEL. [jfr t. retuschpinsel] retuscherpänsel; särsk. fotogr. till 1 a β. FotokatalBrendlerÅkerbg 1954, s. 49. —
-SPEGEL. retuscherspegel. HantvB I. 7: 388 (1939).
-SPRUTA, r. l. f. vid retuschering använd apparat för påsprutning av färg (maskinretusch), äv. använd inom litografien; airbrush, aerograf, luftpänsel. HantvB I. 7: 465 (1939).

 

Spalt R 1589 band 22, 1958

Webbansvarig