Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KAMRER kamre4r, m.||ig.; best. -en l. (i talspr. vanl.) -n; pl. -er; l. (numera bl. dels ss. första ssgsled, dels i spr. av officiell l. arkaiserande prägel, oftast i bet. II 2, 3) KAMRERARE kamre3rare2, stundom KAMERERARE kam1ere3rare2, m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. =; äv. (numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh., jfr särsk. I 2, II 2 slutet) KAMERER kam1ere4r, m.; best. -en; pl. (i ä. tid möjl. att hänföra till sg. kamererer) -er; förr äv. KAMERERER, m.; pl. (äv. möjligt att hänföra till sg. kamerer) =. Anm. I ä. tid användes äv. den lat. formen camerarius med lat. böjning; fortfarande (och numera alltid) användes den i bet. II 1 (med best. = o. den lat. pl. camerarii). Edén 1Centralr. 25 (cit. fr. 1527: camerarii, nom. pl. i bet. II 2), 3NF 9: 1252 (1928: camerarius, nom. sg. i bet. II 1).
Ordformer
(förr vanl. skrivet ca-. camarer (cammarer) 1593 (: Camarerens, gen. sg. best.)1694 (: Gouvernamentz Cammareren, sg. best.). camerar 1688 (: Cameraren, sg. best.). kam(m)erer (ca-, kammerrer) 1589 (: kammerreranna, pl. best.), 15991854. kam(m)arerer (ca-) 15411635. kam(m)ererar (ca-) 15301587. kam(m)ererer (ca-, cha-) 15261732. kam(m)arerare (ca-, cammarrerare) 15411739. cammarerere 16071642. kam(m)ererare (ca-) 15301910. cam- (m)ererere 15641620. cammerere c. 1561. kamrer (ca-) 1635 osv. kamrerare (ca-) 1820 osv.)
Etymologi
[jfr d. kammerer(er), mnt. kamerer, kemerer, holl. kameraar, mht. kamerære, t. kämmerer; ytterst av senlat., mlat. camerarius, avledn. av lat. camera (se KAMERA, KAMMARE, sbst.2). — Jfr KÄMNÄR]
I. (titel för) högt uppsatt person vid hov; jfr KAMMARE, sbst.2 2 a β.
1) [efter t. (Luther) kämmerer; i bet. a ss. översättning av lat. eunuchus, gr. εὐνοῦχος, eunuck vid orientaliskt hov (med uppgift att hava uppsikt över furstens l. furstinnans sovgemak l. furstens harem, ofta högt ansedd o. inflytelserik samt handhavande äv. andra uppgifter), äv. allmännare: (högt uppsatt) hovman; i bet. b ss. översättning av lat. qui erat super cubiculum, gr. ὁ ἐπὶ τοῦ κοιτῶνος τοῦ βασιλέως, hovman med uppgift att hava uppsikt över furstens sovgemak, kammarherre; i bet. c ss. översättning av lat. qui erat super negotia, gr. τὸν ἐπὶ τῶν πραγμάτων, eg.: den som har ledningen av ärendena] (i gamla bibelövers. l. med anslutning till denna) benämning på vissa högt uppsatta personer vid orientaliska furstars l. furstinnors hov.
a) (högt uppsatt) hovman (eg. eunuck). En Ethiopisk man en Kamarerer, och weldigh när Drotning Candaces vthi Ethiopien, hwilken hon hadhe satt offuer alla sina håffuor. Apg. 8: 27 (Bib. 1541; NT 1526: en Ethiopsk man snöpter; Bib. 1917: hovman). The twå Konungens Kamererare .. som wachtadhe widh dörena. Est. 6: 2 (Därs.; Bib. 1917: hovmän). En Kamererare .. som offuer krijgsfolcket satt war. Jer. 52: 25 (Därs.; Bib. 1917: hovman). Wulf Köppen 2: 460 (1799).
b) kammarherre. (Han) taladhe wedh Blastum som konnungens Camererer war. Apg. 12: 20 (NT 1526; Bib. 1917: kammarherre).
c) kansler. Tå vthskickadhe Konungen Heliodorum sin Camererare, och gaff honom befalning, at han skulle the penningar hemta. 2Mack. 3: 7 (Bib. 1541; Bib. 1917: kansler).
2) i uttr. överste kamerer (jfr II 2 slutet) (titel för) innehavaren av ett av Erik XIV tillämnat (i en hovordning från 15611562 upptaget) hovämbete, vilken skulle sörja för husrum o. underhåll åt främmande sändebud, tillse att dessa erhöllo audiens o. avsked, ansvara för de kungliga gemakens tillbörliga dekorering o. möblering vid festligheter m. m. Edén 1Centralr. 262 (i handl. fr. c. 1561); jfr Därs. 137.
II. tjänsteman med ekonomisk förvaltning o. räkenskapsföring ss. huvuduppgift; jfr KAMMARE, sbst.2 2 c β, 9.
1) (†) i fråga om förh. under medeltiden: ämbetsman som står i spetsen för den apostoliska kammaren (motsv. nuvarande ”camerlengo”), ”camerarius”; jfr KAMMARE, sbst.2 9 b. (Honorius III) war i förstonne en Cammererare och Cardinal. Schroderus Os. 2: 703 (1635; lat. orig.: camerarius). jfr: Som påvestolens camerarius upplade han (dvs. C. Savelli, sedermera påven Honorius III) Liber censuum, katolska kyrkans räntebok. 3NF 9: 1252 (1928).
2) (förr) dels i fråga om förh. under Gustav I:s regering: (titel för) tjänsteman (”skrivare”) i ”kammaren” (se KAMMARE, sbst.2 9 a) som (i allm. jämte en l. flera andra ”skrivare” med samma titel) hade att fylla de viktigare uppgifterna inom den centrala finansförvaltningen (uppbörd, utbetalningar, revision av redovisningar från lokala uppbördsmän), under den tid, då det 1539 inrättade kammarrådet var i funktion, med denna myndighet ss. närmaste överordnad, eljest under konungens personliga ledning; jfr KAMMAR-MÄSTARE b; dels efter nämnda tid till o. med 1879: (titel för) tjänsteman i ”kammaren” (från o. med 1562 bl. i räknekammaren), sedermera kammarkollegiet, sorterande närmast under kammarråden o. överordnad kammarskrivarna o. kammarförvanterna, stundom chef för särskild avdelning (”kammare”, kontor) inom värket. G1R 6: 232 (1529). Een Cammar för de förnämste Cammerererne (i kammarkollegiet), som de Secretiske Handlingerne hafwa vnder händer. CivInstr. 30 (1618). Byszeskytten wele wij wår Camererer skall löne vtwr Cameren när han nw ther neder kommer. Därs. 333. (Räknekammaren) hafwer till Bijsittiare 2:ne af Rijksens Råd / 2:ne af Adell / och 2. af dhe äldste Cammererare. RF 1634, § 13. Rijkz- och Cammarrådh bekände, at när een Cammarerere vil giöra orätt, kan ingen dedh märckia. RP 9: 497 (1642). De inkommande (räkenskaper) böra genast, så snart de af Collegii Cammererare blifvit öfversedde; til Cammar-Revisionen insändas. PH 2: 1038 (1734). Kammar-Collegium skall bestå af (bl. a.) .. trenne Province-Contor .., hvardera med 1 Kamererare, 1 Kammarförvandt och 2 Kammarskrifvare; samt ett Archivi-Contor med 1 Kamererare och 2 Kammarskrifvare. SFS 1838, nr 6, s. 1. Edén 1Centralr. 110 (1899). — jfr BESVÄRS-, KRIGS-, LANDS-, PROVINS-KAMRER(ARE) m. fl. — särsk. i uttr. överste kamerer (jfr I 2), (titel för) innehavaren av det av Erik XIV tillämnade chefsämbetet för ”kammaren” (för vilket instruktion utfärdades). Edén 1Centralr. 224 (1899; i fråga om förh. på 1560-talet).
3) (titel för) tjänsteman som förestår den kamerala avdelningen vid länsstyrelse l. väsentligen motsvarande myndighet.
a) vid länsstyrelse l. (i fråga om ä. förh.) guvernements- l. provinsstyrelse o. d.; numera bl. ss. senare led i ssgr. CivInstr. 24 (1613). Den Sequestrerade 3:die delen af Lands-Cammererarens Lön blifver en ricktig tilgång för deras arfvode, som til Bok-slutet antagas, när Cammereraren det under sin tiänste-tid underlåtit. PH 1: 792 (1729). Därs. 5: 3587 (1753). Almquist CivLokalförv. 1: 131 (1917; i fråga om förh. 1573). — jfr GUVERNEMENTS-, LANDS-KAMRER(ARE).
b) vid överståthållareämbetet. PH 15: 90 (1791). Kamrerare och chef (för överståthållareämbetet för uppbördsärenden). SvStatskal. 1934, avd. 474.
4) (titel för) person i statlig l. kommunal l. enskild tjänst som vid värk l. anstalt l. institution l. stiftelse l. företag o. d. ss. huvuduppgift handhar räkenskapsföringen (o. i viss utsträckning den ekonomiska förvaltningen), oftast med biträde av underordnade tjänstemän (bokhållare, kontorsbiträden o. d.); vid värk o. d. med särskild räkenskapsavdelning (kamrerarkontor, kammarkontor, kameral byrå o. d.) chef för denna. PrivBergsbr. 1649, Fullmacht s. A. 2 a (i fråga om bärgskollegium). I krigs collegio var han en camerer. Risell Vitt. 456 (1720). (Mantals-)Commissarierne böra af alla Hus-ägare, Hyresmän och Hushållare infordra en tydelig förtekning .. vppå deras .. Privatorum Betjente af bättre vilkor, såsom Secreterare, Camererare (m. fl.). PH 5: 3482 (1752). Kamererare, (i statskontorets kamrerarkontor). SvStatscal. 1813, s. 28. Kamreraren (hos landsting) åligger, att föra landstingets räkenskaper. SFS 1862, nr 16, s. 10. TjReglArm. 1889, Bil. s. 8 (i fråga om flottans civilstat). Erastus, stadens kamrerare. Rom. 16: 23 (Bib. 1917; Luther: der Stad Rentmeister; Vulg.: arcarius civitatis; gr.: οἰκονόμος τῆς πόλεως; NT 1526: stadzens rentomestare). SFS 1920, s. 1444. Kamrerare (vid järnvägsstyrelsens kammarkontor). SvStatskal. 1934, avd. 102. jfr: Hvar Bokhållare vil Kamererare hälsas af alla, / Skrifvare vilja man dem skal Secreterare kalla. Dalin Vitt. 3: 6 (c. 1730). — jfr BAD-, BADHUS-, BÄRGS-, BÄRGSLAGS-, DISTRIKTS-, DOMKYRKO-, DRÄTSEL-, FORTIFIKATIONS-, FÄLT-, KOMMUNAL-, KRONO-, KÖPINGS-, MUNICIPAL-, OPERA-, ORDENS-, SLOTTS-, STADS-, STALL-, TOLAGS-KAMRER(ARE) m. fl. — särsk.: tjänsteman vid ett universitets ekonomiska förvaltning o. drätselvärk vilken har hand om bl. a. räkenskapsföring o. kontroll; officiellt numera bl. ss. senare ssgsled. SPF 1852, s. 399. Bahr StatutUnivUpsLd 140 (i handl. fr. 1870). Kamereraren (vid Lunds universitet) har i lön och tjänstgöringspenningar 3,000 kr. jämte ängslott. Tegnér LundUniv. 324 (1897). jfr AKADEMI(E)-, UNIVERSITETS-KAMRER(ARE).
5) [specialfall av 4] i bank, försäkringsbolag o. d.: tjänsteman som förvarar handlingar o. ansvarar för (viss del av) bokföringen, i tjänsteställning närmast under direktör, vid mindre bankkontor som icke har särskild direktör tillika fungerande ss. kontorschef. SthmHCal. 1761, s. 63 (i fråga om rikets ständers bank). Rosenblad (hade) tagit 5.000 Rdr i mutor af Matton, som han gjorde till kamrer i diskonten. Liljecrona RiksdKul. 205 (1840). Vid Uppsala Sparbank är befattningen som förste kamrer och föredragande hos styrelsen till ansökan ledig. SvD(A) 1918, nr 29, s. 2. — jfr BANK-, BANKO-, DEPOSITIONSBOKS-, RIKSBANKS-, SPARBANKS-, ÖVER-KAMRER(ARE) m. fl.
III. (†) kämnär; jfr KAMMARE, sbst.2 10. (Elias berättade att) Falken i sitt ööll sinne .. sagdt .. at han war blefwen en student (vid universitetet i Åbo) och kallat the andre sine medhbrödher beaner (dvs. ynglingar som icke undergått deposition), ther aff the äre förorsakade honom hooss Cammareraren angifwa. ConsAcAboP 1: 27 (1641). jfr: Cammerer, corrupte (dvs. förvanskat) Kämmenär. Ihre 1: 1023 (1769).
Ssgr (till II 25): A (mindre br.): KAMRER-BEFATTNING, se B.
B: KAMRERAR-BEFATTNING. (kamrer- 1900. kamrerar- 1923 osv. kamrerare- 18641891. kamrers- 1891 osv.) Blanche Bild. 3: 224 (1864). SFS 1908, nr 61, s. 27.
-GÖROMÅL~102, äv. ~200. SFS 1921, s. 2434.
(II 3 b, 4) -KONTOR. (kamrerar- 1921 osv. kamrerare- 17611927. kamrers- 1756 osv.) under ledning av en kamrer stående kontor som ss. huvuduppgift handhar räkenskaper o. annan ekonomisk förvaltning. PH 6: 4237 (1756; i fråga om tullvärket). ÖfverStåthållareÄmbetets KamererareContoir. SP 1792, nr 94, s. 4. Kamererare-Contoret (i statskontoret). SvStatscal. 1813, s. 28. SvD(B) 1927, nr 174, s. 1 (i fråga om bad- o. kuranstalt).
-SJÄL. (kamrerar- 1929. kamrerare- 1878) (tillf.) föraktlig benämning på fantasilös, torr o. pedantisk natur. (Almqvist) plägade .., likt Ennius, säga att han egde tvenne själar: en kamreraresjäl, som han fått af fadren, och en poetisk själ, hans andliga mödernearf. Lysander Almqvist 257 (1878).
-ÄMBETE, se C.
C (numera bl. ngn gg i spr. av starkt officiell prägel): KAMRERARE-BEFATTNING, se B.
(II 2) -ED. (†) kamrerares ämbetsed. RP 9: 516 (1642).
-KONTOR, -SJÄL, se B.
-TJÄNST. kamrerarbefattning. BoupptSthm 1668, s. 86 (1667). SvNorrigCal. 1823, s. 29.
-ÄMBETE~020, äv. ~200. (kamrerar- (cammererer-) 1641. kamrerare- (cammererere-) 16181921) (i sht i fråga om ä. förh.) till II 2, 3 o. (bl. i fråga om statstjänst) II 4. CivInstr. 32 (1618). RP 8: 775 (1641). Almquist CivLokalförv. 2: 393 (1921).
D: (II 4, 5) KAMRERS-ASSISTENT. i enskilt företag: tjänsteman med uppgift att biträda kamrer. SvD(A) 1920, nr 9 A, s. 1. Kamrersassistent .. (i) Svenska Dagbladets Aktiebolag. Därs. 1921, nr 23, s. 4.
-BEFATTNING, -KONTOR, se B.
Avledn.: KAMRERSKA, förr äv. KAMARERERSKA, f. (camarereska 1599. kam(m)ererska (ca-, -mma-) 16671797. kamrerska (ca-) 18071927)
I. till I 1 a, b: kammarfru, ”kammartärna”; bildl.; jfr KAMMARE, sbst.2 2 a β. Tu mijn käre Spes (dvs. hopp) mijn trogna Camarereska bewara min Riddare om nattena. Balck Ridd. A 5 a (1599).
II. (utom i Finl. numera mindre br.) till II: hustru till l. änka efter kamrer. BoupptSthm 1671, s. 14 (1667). Hedenstierna Hellevik 81 (1898). Engström Penn. 182 1927). jfr Bergroth FinlSv. 300 (1917).

 

Spalt K 315 band 13, 1935

Webbansvarig