Publicerad 1915   Lämna synpunkter
DIREKTOR diräk3tor2, stundom 040 (dire`ctor Weste, dirä´cktårr Dalin), m.||ig.; best. -n (Stiernman Com. 2: 815 (1657) osv.), förr äfv. -en (Stiernman Com. 2: 673 (1651), Adlerbeth Ant. 2: 180 (c. 1815) m. fl.), i best. anv. äfv. utan slutartikel (Agner Örtug. 46, 72 m. fl. ställen (1725), L. Lindelöf i Finland 192 (1893)); pl. -er dir1äktω4rer l. di1-, äfv. -ek-. Anm. I ä. tid förekom ordet i sv. med lat. böjning, t. ex. The Directores. Stiernman Com. 1: 662 (1615). In för .. Directoribus. Därs.
Ordformer
(förr regelbundet skrifvet direc-)
Etymologi
[liksom t. direktor, eng. director af senlat. director (se DIREKTÖR)]
person som dirigerar.
1) (†) motsv. DIRIGERA 1 e: ledare; jfr DIREKTÖR 1. Luckorna (på kyrkan) schola .. förferdigas; och balkarna på alla sidor huitlimas. Director är kyrkiobyggaren. Murenius Acta visit. 222 (1651). — särsk. [måhända efter ett mlat. l. nylat. director, hvars bet. motsvarar senlat. dirigere fines, limites, terminos, om landtmätare] om landtmätare vid utförandet af hans förrättning. Efter .. hvar och en (af bönderna) vil hafva sitt Stycke för sig enskylt at häfda och råda; Ty (dvs. därför) gör Director ett slut (dvs. beslut, utslag), at hvad som brister uti Qualiteten skal af Quantiteten vedergiordt blifva (dvs. godtgöras). Agner Örtug. 72 (1725). Director limar et Ark Papper på sitt bräde. Därs. 117.
2) [jfr motsv. anv. i t. o. eng., äfvensom ryska direktor] motsv. DIRIGERA 4: chef, föreståndare, styresman; jfr DIREKTÖR 2; i Sv. numera bl. om föreståndaren för Allmänna barnbördshuset i Sthlm (sedan 1852; tidigare: directeur), förr äfv. om föreståndaren för Allmänna institutet för döfstumma (o. blinda) (18471894) o. för Kungl. institutet för blinda (18811896; efter 1897: rektor) samt, utan att vara officiell titel, äfv. om föreståndare för andra döfstumanstalter; i Finl. i fråga om åtskilliga inhemska verk o. inrättningar (vissa läroverk, generalguvernörskansliet, myntverket, statistiska centralbyrån, geologiska kommissionen); för öfr. bl. om äldre l. utländska förh. (jfr dock språkprofvet fr. 1897). Sosom en fulmechtig H. K. M:ttz Legat och Director bådhe öfver armeerne, sosom och öfver H. S(alig) Kong. M:tz interesse i Kreitzerne och vundne landen. A. Oxenstierna 1: 572 (1636). Directorn och Commissarierne vthi Banco (dvs. banken). Stiernman Com. 2: 815 (1657). (Kotzebue) anstäldes såsom Director för den tyska Theatern (i Petersburg). Sv. lit.-tidn. 1819, sp. 364. Forstläroanstalten .. skall stå under närmaste tillsyn af en Direktor. SPF 1859, s. 369. Direktor för statistiska centralbyrån. R. Hult i Finland 208 (1893). Han är direktor för simsällskapet, men får inte tid i år att promovera. Tidn. f. idr. 1897, s. 161. Han var påtänkt till direktor för .. gasverket i Helsingfors. Brofeldt Solden 310 (1901). Direktor för kadettkåren. Gripenberg Fin. kadettk. 36 (1912). Finl. statskal. 1913, afd. 100. Direktor vid Barnbördshuset. Sv:s statskal. 1914, afd. 893. — jfr CIVIL-, GENERAL-, MILITIE-, MISSIONS-, POST-, PRO-, RIDDARHUS-, SEMINARIE-, SKOL-, STUDIE-, UNDER-, VICE-DIREKTOR m. fl. — särsk.
a) (†) med prep. af. Oxenst. brefv. 8: 379 (1642). Directorn af Banckewäsendet. Stiernman Com. 2: 818 (1657). General-Munstrings-Commissarien och Directorn af Militie-Contoiret. Stadg. ang. landtmil. 1: 21 (1680).
b) [jfr senlat. præses mundi et rector universi (Lactantius)] (†) om Gud. Den godhe Gudh ware allestädes styrman (dvs. styresman) och Director för oss så här efter som härtill. A. Oxenstierna Bref 4: 172 (1645); jfr 1.
c) (†) motsv. DIRIGERA 4 e: ordförande, president; jfr DIREKTÖR 2 d. Nähr för(enämn)de Præsidenter och Directorer (för rikskollegierna) ähre i Stokholm. A. Oxenstierna 1: 262 (1634). At wara Director vthi berörde Handels- och Commercii Collegio, .. at wara vice Director. Stiernman Com. 2: 680 (1651). Herr Directorn i Upfostrings-Sällskapet. SP 1779, s. 1049. Kongl. Hof-Rätten i Greifswald. Director .. Assessorer. Sv:s civ. o. krigscal. 1791, s. 27.
d) (†) motsv. DIRIGERA 4 g: högste uppsyningsman, inspektör; jfr DIREKTÖR 2 e. Director öfwer Tullarne. Stiernman Com. 2: 74 (1636). Wår troo Tienare och Director öfwer Wår Kopparräntta. Placat ang. st. sjötullen 1671, s. 4. En General-Krigs-Rätts Præsident .. är Director öfwer alla Rättegångssaker wid Arméen. Stadg. ang. landtmil. 4: 1601 (1717). At wara director öfwer alla tryckerien här i riket, dock utan gravation af Staten eller widare förmon, än den han desse senare åren åtniutit. Klemming o. Nordin Sv. boktr.-h. 224 (i handl. fr. 1719).
e) († utom om medlem af fr. direktoriet, se slutet) om medlem af direktion; jfr DIREKTÖR 2 f äfvensom DIRIGERA 4 i. Gubernatoren och Directorerne öfwer thet Swenske Handels Compagniet här uthi Stockholm. Stiernman Com. 1: 668 (1615). En Director vthj Ridderhuset. RARP 1: 69 (1628). Admiralerne .. welia och kehsa (dvs. kora) Directorer till skepzvttredningen. Därs. 101 (1629). — jfr BARNHUS-DIREKTOR. — särsk. [jfr motsv. anv. i t.] (fullt br.) om hvar o. en af medlemmarna i direktoriet (se d. o. 3 slutet); jfr DIREKTÖR 2 f β. Franska direktoren Barthélemy. Adlerbeth Ant. 2: 180 (c. 1815). Sjelfva regeringen .. (skulle) anförtros åt fem Directorer med sina Ministrar ..; årligen borde en af Directorerne afgå, och ej kunna återväljas förrän fem år derefter. Becker Verldsh. 13: 120 (1835).
Anm. Några rent lat. förb. förekomma i sht ss. hederstitlar ngn gg i sv. näml.
a) director musices (i skrift ofta förkortadt dir. mus. l. direct. mus.), musikdirektör, kapelldirektör, kapellmästare. Jonas Columbus .. blef 1618 Græcæ Ling(uæ Lector i Vesterås och tillika Direct(or) Musices. Hülphers Afh. om musik 98 (1773). Directores Musices. Därs. 99. Numera förekommer detta uttr. nästan uteslutande om kapellmästarna vid rikets universitet, i Uppsala sedan 1627, i Lund sedan 1750 (vid detta universitet dock efter 1867 officiellt ersatt med: kapellmästare), i Åbo sedan 1747 (från o. med 1829: lärare i musiken). Hülphers Afh. om musik 107 (1773). Norlind Sv. musikh. 53 (1901).
b) (numera väl bl. i Finl., där titeln ännu kan tilldelas klockare) director cantus (i skrift ofta förkortadt dir. cant. l. direct. cant.), kantor, kapellmästare; urspr. väl bl. om kantor vid domkyrka l. sånglärare vid läroverk; jfr rector cantus. Wilskman Eccl. 330 (efter handl. fr. 1689). Director cantus vid Åbo Domskola. Förteckn. ö. emb. o. tj.-män v. K. A. Univ. i Finl. 1828, h. t. s. 7. Fört. ö. förändr. inom eckl.-staten i Borgå stift 18941895.
c) director musices et cantus. Fadren, som (på 1840-talet) .. varit Director musices & cantus vid Strengnäs Gymnasium. Cronhamn Mus. akad. 74 (1871). L. M. Been .. aflade examen såsom Director musices & cantus vid kungl. musikakademien i Stockholm .. 1850. Sv. bygder 1: 215 (1905).
Ssgr (till 2): DIREKTORS-BEFATTNING030~020. Kyhlberg Ett o. annat 8 (1913).
-BYGGNAD~20. för direktor afsedd byggnad. Ramsay Vägv. i Finl. 150 (1895, 1905; om finl. förh.).
-TID~2. Vidlyftiga och talrika bref hade .. (Axel Oxenstierna) under sin tyska direktorstid skrifvit till regeringen. Wieselgren Bild. 253 (1883, 1889).

 

Spalt D 1492 band 6, 1915

Webbansvarig