Publicerad 1906   Lämna synpunkter
BESPARING bespa4riŋ, i Sveal. äfv. 032 (bespa´ring Weste; bespàring Almqvist), r. l. f. (m. Sahlstedt); best. -en; pl. -ar.
1) till BESPARA 1. Att till besparing af takrännor konstruera hela taket till en ränna, lägst i midten. De Geer Minnen 1: 72 (1892). — särsk.
a) (mindre br.) i förb. i besparing; jfr BESPAR. Hafva ngt i besparing. Meurman (1846).
α) i behåll, kvar, öfver. Han fick intet, ej ens en penni i besparing. Hahnsson (1884).
β) i reserv, i beredskap. Då ha vi ett ytterligare lockemedel i besparing, som hans ungdom och varma hjerta säkerligen ej skall motstå. Gumælius Th. Bonde 130 (1828). — (i Finl., föga br.) Hålla i besparing. Hahnsson (1884). Sätta i besparing för vintern. Därs.
b) konkret: (gm sparsamhet uppkommen) behållning l. vinst; besparade medel, sparpenning(ar). Göra l. åstadkomma besparingar. Lägga till besparingarna. Lefva af sina besparingar. Hon hade en liten besparing på (äfv. af) några hundra kronor, som hon nu måste tillgripa. Besparingar å förslagsanslag. Besparingar, som härröra af Avancementer och Dödsfall. Abrahamsson 103 (1726; efter handl. fr. 1691). Hela besparingen reducerades alltså till 100 rdr. Tegnér 6: 421 (1824). Thierrys rökförbränningsapparat .. lofvar en besparing i bränsle af 10 proc. Tekn. tidskr. 1875, s. 35. Besparingar för framtiden. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 456 (1894). Kroppsarbetare, som .. sakna besparingar. Bet. af egnahemskom. 1901, 2: 99. Besparingarna å de särskilda hufvudtitlarne. Riksd. rev. ber. ang. statsv. 1903, s. 472. — (föga br.) närmande sig bet.: öfverlefvor. Om morgonen bespisar han (dvs. fiskarlappen) sig med föregående dagens besparingar eller med sin torra fisk. Castrén Res. 1: 121 (1842).
2) till BESPARA 2. Till, äfv. för besparing af tid och penningar. I det här huset är allt anlagdt l. ställdt på besparing. At i staten ey skier härigenom besparing. 2 RARP 3: 18 (1723). Till besparing af ord. Höpken 2: 421 (1772). Till menskoblods besparing / tar han Ehr’nsvärds graf — med stöld. Tegnér 2: 104 (1828). Sekreta utskottet 1765 hade för besparings skull indragit beskickningen i Polen. Malmström Hist. 6: 17 (1877). Hvilken besparing i arbetskraft järnvägarne åstadkomma, inses lätt. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 353 (1893); jfr b. — särsk.
a) (mindre br.) närmande sig bet.: sparsamhet. Menage (betyder) .. besparing, hushåldning. Swedberg Schibb. 284 (1716). Genom besparing har han samlat rikedom. Meurman (1846). Denna bro, som var byggd med stor besparing, blef .. bristfällig. Tidskr. f. byggn. 1859, s. 9.
b) konkretare. Det är inte någon besparing att köpa billiga skodon. Ren besparing. Det är ingen besparing för Er. Widegren (1788). Emellertid märkas å byggnaden flere besparingar, hvilka annorstädes högst sällan förefinnas. Brunius Gotl. k. 2: 106 (1865). — konkret: besparingslinning.
Ssgr: BESPARINGS-BASSÄNG030~02. vattenbyggn. slussbassäng som, när en sluss tappas ur, upptager en del af den utsläppta vattenmängden för att samma vatten sedan skall kunna påsläppas, när slussen åter skall fyllas. Tekn. tidskr. 1889, s. 204.
-BRÄNNARE~200. benämning på ett visst slags gasbrännare med regulator som äfv. under växlande gastryck endast framsläpper en bestämd mängd gas. NF 5: 917 (1882). S. k. besparingsbrännare äro vanliga brännare, som blifvit försedda med ett slags enkel gasregulator, insatt i undre delen af brännaren. 2 Uppf. b. 1: 594 (1898).
-FOND~2. SP 1779, s. 389. Till besparingsfonden öfverförda medel stå på framställning af styrelsen till bolagsstämmans disposition. FFS 1891, nr 23, s. 21. Hufvudtitelns besparingsfond. Riksd. rev. ber. ang. statsv. 1901, s. 94.
-FÖRSLAG ~02. förslag till besparing (af l. på ngt) l. besparingar. (Bengt Oxenstierna) uppgjorde .. ett besparingsförslag för hela liffländska staten, hvilket blef af rådet gilladt. Fryxell Ber. 14: 40 (1846). Indragnings- och besparingsförslag. Forssell i SAH 58: 296 (1882).
-KASSA~20. 2 RARP 3: 98 (1723). Besparings- och Förråds-Cassor. Branting Förf. (1827). Vid hvarje kompani (af kronoarbetskåren) bildas en besparingskassa. SFS 1842, nr 37, s. 23. FFS 1895, nr 25, s. 1 (se under BESPARA 1 b α).
-KOEFFICIENT~10102. tekn. tal som angifver besparing(en) af bränsle, värme osv. (i procent). Gjorda undersökningar vid endast 1,1 kg ångöfvertryck lemnade för isolatormassan och isoleringscementinet vid 15 mm beklädnad (till förhindrande af värmeutstrålning från ångpanna o. ångrör) besparingskoefficienterna .. 70,74 och 47,32 % Tekn. tidskr. 1895, A. M. s. 60.
-KRAGE~20. jfr -LINNING. Almqvist (1842). Den lätt fodrade hvita kappan .. är 90 cent. lång .. och sluter sig till den veckade eller rynkade med shirting fodrade besparingskragen. Freja 1873, s. 14. Lundell (1893).
-LAMPA~20. (förr) oljelampa af äldre slag med inrättning för reglering af oljeåtgången; särsk.: moderatörlampa. DA 1824, nr 232, s. 5.
-LINNING ~20. (urspr. tygbesparande) insättning på klänningslif, linntyg, skjorta o. d. mellan halslinning, ärmhål o. fram- o. bakstycke; chemisett; äfv. om liknande insättning upptill på kjol; jfr -KRAGE samt BESPARING 2 b slutet. Freja 1881, s. 105. Den bästa fason på fruntimmerslinnen är med besparingslinning kring halsen. Langlet Husm. 884 (1884). Lundin Kv. slöjd 73 (1897, 1903).
-MEDEL~20.
1) (föga br.) med. om njutnings- l. näringsmedel som minskar behofvet af näring. Alkohol är intet näringsmedel, om den än räknas bland besparingsmedel. Wretlind Läkareb. 7: 105 (1899).
2) i pl.: penningar som sparats, besparingar (se BESPARING 1 b); jfr -PENNINGAR. Abrahamsson 65 (1726; efter handl. fr. 1690). Uti Mynte-Teckn insatte besparings-medel. Publ. handl. 1: 240 (1720). Fångvårdsanstalternas besparingsmedel. Stockholm 1: 635 (1897).
-PENNINGAR~200, pl. = -MEDEL 2. Stadsens besparings-penningar. Abrahamsson 104 (1726; efter handl. fr. 1720).
-PREMIE~200. lönetillskott som utbetalas till lönarbetare ss. premie för aktsamt handhafvande af redskap, råmaterial o. d. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 419 (1894).
-SKJORTA~20. (föga br.) löst skjortbröst, nattkappa, förhänge; chemisett. Ständigt lager af Besparings skjortor ifrån 1 mk till högre priser. Hfors dagbl. 1875, nr 133, s. 3.
-SKOG~2. skogsv. benämning på skog i Kopparbergs, Gäfleborgs o. Norrbottens län som (sedan 1861) i sammanhang med afvittringen (o. det afvittringen motsv. storskiftet i Kopparbergs län) undantagits ss. sockenallmänning för att främja rationell skogsvård o. bevara skogen till skydd för jordbruket o. det allmänna välståndet i orten. Sundsvallsp. 1886, nr 95, s. 2. Nyström Sv. geogr. 460 (1895). Bet. af Norrlandskom. 1904, 1: 4.
-SKOGS-FOND—0~2. Bet. af Norrlandskom. 1904, 2: 114 (i handl. fr. 1875).
-SKOGS-PENNINGAR—0~200, pl. Bet. af Norrlandskom. 1904, 2: 113 (i handl. fr. 1875).
-SPIS~2. [namnet föranledt af att dessa spisar kräfva mindre bränsle än de murade öppna] järnspis; motsatt öppen spis. Man har .. i sednare tider mera allmänt, i synnerhet utomlands, börjat att begagna så kallade Besparings-spisar. Stål Byggn. 2: 33 (1834). Kök med besparingsspis. PT 1903, 194 A, s. 4.
-STEN~2. byggn. sten som brukas till fyllnad vid grundläggningsarbeten o. d. för att spara betongmassa o. d. Till fundamenten användes (vid brobyggnader) singelbeton i blandning 1: 3: 6 med 1/5 besparingssten. Tekn. tidskr. 1902, AV s. 78.
-SUMMA~20. (mindre br.) reservfond. Meurman (1846). Läsn. f. sv. folket 1902, s. 309.
-SYSTEM~02. Kindblad (1867). Wachtmeister Fr. andra sid. Atl. 165 (1901).
-TID~2. (i Finl.) kam. Vakansbesparingen vidtager första dagen i månaden näst efter den, då ledigheten uppstått, och fortgår intill slutet af den månad, hvarunder vakansen upphört. Dock må besparingstiden icke understiga fyra månader. FFS 1892, nr 38, s. 2. jfr VAKANS-BESPARINGSTID.
-UGN~2. benämning på ett slags (kakel)ugn i hvilken värmen bättre tillgodogöres än i vanlig (kakel)ugn. Det är sannolikt denna inrättning (dvs. rörets sicksackform), som redan för århundraden tillbaka förskaffat de dermed försedda ugnarna benämningen besparingsugnar. Uppf. b. 5: 366 (1874). Wenström (1891).
-ÅTGÄRD ~20 l. ~02. Kindblad (1867).

 

Spalt B 1609 band 3, 1906

Webbansvarig