Publicerad 1903   Lämna synpunkter
AUKTIONIST a͡u1kʃωnis4t, äfv. a͡ω1k-, hvard. äfv. ok1– l. ak1-, stundom (utan diftongisering) a1ɯk- l. a1uk- l. a1ɯk- l. a1uk-, sällan -ktʃω-, m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[bildadt till AUKTION efter mönstret af sådana ord som KAUTIONIST (vid sidan af KAUTION), KOPIST, KANSLIST m. fl.]
auktionsutropare; äfv. (i sht förr): auktionsförrättare; jfr AUKTIONATOR. Serenius (1734, under auctioneer). En magister docens är här (dvs. vid Lunds bokauktionskammare) auctionist. J. H. Lidén (1768) i Hist. tidskr. f. Skåneland 1903, s. 286. Så snart en bonde lärt skrifva och räkna, är han förlorad. Han blir nämndeman och sofver, auctionist och super, stämningsbärare och dagdrifvare. S. Ödmann (1818) i 2 Saml. 4: 164. Då auctions-förrättningen är slutad, böra auctionsprotocollen af Auctionisten underskrifvas och af den vid auctionen tillsyn ägande bestyrkas. Regl. 20 Dec. 1825, s. 20. Auktionisten stod röd och varm i skjortärmarne, och utropade, med hes röst, det som skulle försäljas. C. F. Dahlgren S. arb. 5: 31 (1832). De skrikande auktionisterna. C. R. Nyblom i PT 1899, nr 181, s. 3. — jfr BOK-AUKTIONIST.
Ssg: AUKTIONIST-ARFVODE103~, stundom 1003~020. Gynther Förf. 1: 448 (1851).

 

Spalt A 2676 band 2, 1903

Webbansvarig