Publicerad 2023   Lämna synpunkter
ÖVER ssgr (forts.; jfr anm. sp. 332):
(II 1) ÖVER-DÄCK. övre l. översta däck; jfr övre-däck. Dalman 40 (1765). Å öfverdäck finnes plats för tvenne 12-cm snabbskjutande kanoner. SDS 1899, nr 553, s. 3.
(II 1, 2 a) -DÄCKA, -ning. förse (fartyg) med däck, bygga över (jfr -bygga 1); i sht i p. pf.; äv. utvidgat (se slutet); jfr däcka, v.1 1. Staden .. har i förra tider hafft uthrikes seglation, men nu allenast på Stockholm med 7 öfwerdechte fahrtyg och en wedskuta. 2BorgP 4: 270 (1731). Aktra delen av detta däck .. var överdäckad med det s. k. halvdäcket. Hammar FartygOstIndComp. 27 (1931). särsk. i utvidgad anv., med avs. på trafikled o. d.; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret(are). Genom överdäckning av en del av järnvägsstationen. SvD(A) 29/11 1928, s. 26. Gatan och parkeringen överdäckades. DN 18/6 1968, s. 2. Överdäckningar av motorvägar är dyra och tekniskt komplicerade projekt. DN 18/5 2015, s. 3.
(II 1(, 2)) -DÄCKEL. boktr. jfr däckel 1 b. NordBoktrK 1906, s. 328. Principen med däckelns indelning i två sektioner, grunddäckel och överdäckel, bör man icke frångå, ehuru väl .. såväl det i däckeln ingående antalet pappersark som dessas beskaffenhet och tjocklek kunna skifta. HantvB I. 5: 414 (1937).
(II 2 a(, 3 d β)) -DÄMMA, -ning. gm uppdämning sätta (mark- l. landområde) under vatten, mer l. mindre liktydigt med: översvämma; särsk. i fråga om dels bevattning av ängsmark o. d., dels utbyggnad av vattenkraftsanläggning; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare. Öfwerdämning werkställes på 2:ne sätt. Antingen uppdämmes strömmen nedanför det jordstycke som skall wattnas .. eller ledes wattnet från en till höjden ofwanför anlagd kanal ned öfwer fältet. Lundequist Landtbr. 168 (1840). Byn kommer helt att överdämmas. Rig 1963, s. 60. En utbyggnad (av Kalixälven) skulle leda till väldiga överdämningar av skog, renbetesland och bördig jordbruksmark. DN 23/8 1978, s. 3. Överdämda åkerjordar eller betesmarker blir i regel mycket goda andvatten. JägUppslB 585 (1989).
(II 8) -DÄNGARE. (vard.) (inom visst område) mycket skicklig l. kunnig (o. energisk) person, ”baddare”; särsk. i förb. med prep.-uttr. inlett av l. i, angivande område för skickligheten osv.; jfr dängare 1 o. -djävul 2, -nöt, -skärare slutet. Hennes fjortonåriga dotter, som var en öfverdängare på fortepiano. Knorring Skizz. II. 2: 126 (1845). De äro dock ena öfverdängare, de der engelsmännen. Jultomt. 1864, s. 3. (Bengt Lidforss) var en överdängare i Harnacks teologi. LundagKron. 3: 260 (1955).
(II 8) -DÖDLIGHET~102, äv. ~200. dödlighet (se d. o. 2) (hos viss grupp) som överstiger den förväntade l. beräknade; äv. om skillnaden mellan förväntad osv. o. faktisk dödlighet. Dödligheten (börjar) öfwerstiga beräkningen och den under de tidigare åren samlade reservfonden (hos livförsäkringsbolaget) måste anlitas för att betäcka denna öfwerdödlighet. TWenersbg 18/4 1873, s. 3. Flera undersökningar .. har visat att fetma leder till en överdödlighet på omkring fyra procent. Rössner KonstMåBra 71 (1993).
(II 1) -DÖRR. övre dörr (i skåp l. garderob o. d.); förr äv. om dörröverstycke. Linc. Ooo 4 a (1640). Fin furuskänk överdörrar i glas. DN 29/9 1985, s. 52.
(II 8 d) -DÖVA. [jfr d. overdøve] (numera bl. ngn gg) (fullständigt) överrösta (se d. o. 2) (ngn l. ngt) (jfr döva, v.1 1 a); särsk. mer l. mindre bildl. (jfr döva, v.1 2, o. -rösta 2 slutet). Äro vi af sinnevärlden så öfverdöfvade, så utom oss, att vi icke förnimma, hvad förklarade andar hviska till vår genius? PJBöklin hos Adlersparre o. Leijonhufvud Bremer 1: 311 (1837). Han har förstått att öfverdöfva sin egen bitterhet. Geijerstam Medus. 169 (1895). (Körsångerna) överdövas av trumpetstötarna från hären. 3SAH LIII. 2: 95 (1942).
(II 8) -EFTERFRÅGAN. alltför stor efterfrågan (på ngn l. ngt). DN(A) 29/6 1937, s. 7. Resultatet .. kan bli att vi får en situation av överefterfrågan på konsumtionsvaror, importvaror och arbetskraft med inflation och ett snabbt växande bytesbalansunderskott som konsekvens. SvD 6/6 1972, s. 15.
(II 7 b) -EGENDOM. (†) om staten tillkommande äganderätt som är överordnad den enskildes; jfr egendom I 1. Schrevelius CivR 2: 14 (1847). Säkert är, att någon slags öfveregendom till landets jord, sådan som den norske konungen fick genom Harald Hårfager (872–930), aldrig funnits här. StatsvT 1909, s. 49.
(II 8) -EMISSION. (i sht i fackspr.) i fråga om emittering av sedlar l. aktier o. d.; jfr emission 2. Hvad som oroat delegarne och förskräckt allmänheten är att en vidsträckt och bedräglig öfveremission af bolagets papper gjorts af den siste ordföranden. AB 6/3 1856, s. 2. Inflationen, d. v. s. överemissionen av sedelmynt. NArgus 1922, s. 142.
(II 1 d) -EMPIRISK. (i sht i fackspr., särsk. filos.) om kunskap l. åskådning l. natur o. d.: som går utanför l. bortom det empiriska. Rein Psyk. 1: 238 (1876). (Kants) åtskilnad mellan menniskans empiriska och öfverempiriska natur. AB 7/2 1888, s. 3. Överempirisk verklighetskunskap. Aspelin TankVäg. 2: 168 (1958).

 

Spalt Ö 379 band 39, 2023

Webbansvarig