Publicerad 2021   Lämna synpunkter
ÅSIKT å3~sik2t, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -cht, -ckt, -gt)
Etymologi
[ssg av Å, prep. o. adv.2, o. SIKT, sbst.1, efter t. ansicht (se ANSIKTE). — Jfr ANSIKTIG]
1) (†) om handlingen l. förhållandet att se på l. bevittna l. betrakta l. granska ngt, åseende, åsyn; särsk. i konkretare anv., dels om kortare betraktande, övergående i bet.: ögonkast l. blick l. titt, dels med tanken riktad mot synintrycket, särsk. liktydigt med: anblick (se d. o. 3) l. syn (se SYN, sbst.2 6); särsk. i förb. med föregående prep. (särsk. i l. vid), särsk. i uttr. vid första åsikten, vid första anblicken (särsk. mer l. mindre bildl.); ofta i förb. med bestämning inledd av prep. av, angivande det ngn ser på (jfr a); ngn gg äv. i konkret anv. (se c); jfr SIKT, sbst.1 1, SYN, sbst.2 1. Uthi tvenne inkallade dheras gåårmåns (sannol. fel för gåårmäns, dvs. gårdsmäns) åsicht och tillhörande. VDAkt. 1681, nr 160. At ifrå hieszans låck til fotabladet neder / War han med blåsor, waar och rugor öfwerklädd, / Och ho som honom såg, blef för then åsicht rädd. Kolmodin QvSp. 1: 606 (1732). Än en gång stod jag med nöjsam häpnad nedanföre, i åsigt af detta vackra Fall. Linnerhielm 1Br. 120 (1796). Vid en flyktig åsigt af den första satsen i domarereglerna .. kunde man förledas att misskänna deras syftning. Järta 1: 250 (1832). Utan nytta torde det .. icke vara att närmare beskåda sådana vid första åsigten obetydliga saker. Kolmodin TacAnn. 1: 321 (1833). Så skulle man ej med säkerhet kunnat, utan åsigt af original-exemplar, känna (osv.). Wikström ÅrsbVetA 1834, s. 19. Sedan jag anlagt min resdrägt, lemnade jag kärran, för att betrakta tåget på något afstånd, och sålunda få en åsigt af hela den besynnerliga karavanen. Gosselman SAmer. 159 (1842). — särsk.
a) med gen.-attribut angivande den l. det ngn ser på. Min åsikt henne klämde, / Jag mot förmodan kom. Celsius Ingeborg 39 (1737). Då wi tågade fram, kom en Ek utur et stort hus, wid hwilkens åsigt alla Trän, som mig fölgde, nedbögde deras grenar och stego af wördnad tilbaka. Roman Holbg 19 (1746).
b) i fråga om blickfång l. synfält o. d., övergående i bet.: sikte (se SIKTE, sbst.2 1); särsk. i sådana uttr. som ta ngt i l. förlora ngt ur åsikt(en); äv. i bildl. anv. (jfr SIKTE, sbst.2 6); jfr SIKT, sbst.1 2. De .. förlorade det Fartyg utur Åsickten, från hwars Strandning de sig undsatt. Malmborg Barclay 211 (1740). Utan plan och utan åsigt på torfmåsarnes framtida tillväxt. HTSkån. 3: 310 (1815). Vi (vill) för några ögonblick förflytta oss inemot tre och ett halft årtusende tillbaka i historien, till Moses’ tid, för att taga i åsigt det land i hvilket vi nu skola inträda. Palmblad Palæst. 53 (1823).
c) om ngt konkret som betraktas, särsk. landskap l. område o. d.; äv. om avbildning av landskap osv.; jfr UTSIKT 1 (a), VY 1 (slutet). Vanligen fordrar man ej mera af en trädgårdsartist, än at han inom en viss omkrets skall förena så många pittoreska åsigter han kan, och således blott arbeta för sinnet och ej för phantasien. LittT 1796, s. 370. En lithographierad åsigt och 24 teckningar i koppar. SvLittFT 1835, sp. 704.
2) [eg. bildl. l. metonymisk anv. av 1] i fråga om att betrakta l. uppfatta l. tolka en viss (mer l. mindre komplex) fråga l. omständighet l. ett visst fenomen o. d.: syn(sätt) l. perspektiv (jfr VY 2 b), särsk. med bestämning inledd av prep. av angivande föremålet för betraktandet osv.; äv. (o. numera nästan bl.) övergående i att beteckna vad ngn tycker l. anser (i en viss fråga), liktydigt med: uppfattning l. mening (jfr OPINION 1), särsk. dels med bestämning inledd av prep. om, angivande ämnet l. området för uppfattningen osv., dels med bestämning som utgörs av inf.-förb., angivande uppfattningens osv. (väsentliga l. centrala) innehåll, dels i uttr. ha l. hysa (sådan l. sådan) åsikt (jfr HAVA, v. 2, se HYSA 3), vara av den åsikten att osv. (se VARA, v.1 4 slutet); jfr SYN-PUNKT 2, ÅSKÅDNING 3. Politiska, konservativa, liberala, radikala, extrema åsikter. Har du ingen åsikt i frågan? Man bör skilja på fakta och rena åsikter. Denna mörka åsigt af lifwet. UpsT 1809, nr 36, s. 2. För at ifrån särskilda Statistiska åsigter kunna betrakta Bevillningen, hafva Riksens Ständer (osv.). Femårsber. 1823, KopparbL s. 127. De förhoppningar för mensklighetens tillkommande utveckling, dem några samtida snillen, genom sina åsigter af filosofien, af konsten, af samhällslifvet, hafva väckt. Atterbom Minnest. 2: 335 (1824). Ganska ofta uttalar han sin sceptiska åsigt af folkreligionen. Palmblad Fornk. 1: CXXII (1843). Den numera visst omoderna åsikten, att ungdomen bör veta hut. MinnSvLärov. 3: 163 (1929). Gossen är intelligent, men enligt min åsikt icke skolmogen. Edlund KalmarprovProgn. 191 (1955). Han är en tvättäkta demokrat och en fredsvän – med bestämda åsikter om hur freden bäst värnas och stärks. GbgP 17/6 1994, s. 17. — jfr CENTRAL-, GRUND-, KONST-, LEVNADS-, PARTI-, RELIGIONS-, RÄTTS-, SAMHÄLLS-, VÄNSTER-, VÄRLDS-ÅSIKT m. fl. — särsk.
a) (numera bl. ngn gg) i sådana uttr. som högre l. upphöjda åsikter, med tanke på intellektuell l. andlig o. d. nivå (jfr HÖG, adj. 14 a, UPP-HÖJA 1 ε). Brinner icke ditt hjerta af ren kärlek till fosterlandet .. då har du förlorat all högre åsigt af samfundslifwet. Hagberg Pred. 2: 77 (1815). Det är visserligen illa, at Humboldt icke mera rådfrågas eller deltager i rådslagen för allmänna undervisningen i Preussen; ty i dessa ämnen har han ej allenast högre åsigter än andra utan och en vidsträckt erfarenhet. Berzelius Brev 13: 265 (1841). Detta i sitt slag enastående brev finnes ännu bevarat och förtjänar att i sin helhet anföras på grund av de för den tiden ovanligt fria och upphöjda åsikter, som däri förfäktas. FoU 26: 256 (1913).
b) i fråga om sinsemellan olika betraktelsesätt l. motsatta ståndpunkter; särsk. i sådana uttr. som (det råder) delade åsikter (jfr DELA, v.1 20 c, RÅDA, v.1 12 a) l. åsikterna går isär (jfr SÄR, adv. I 2 a α β). Iduna 2: 27 (1811). Ehuru hvarje Sinne har sin egendomliga sfer, gifva de oss dock endast olika åsigter af en och samma objektiv-verld. Trana Psych. 2: 35 (1847). Stridiga åsikter. De Geer Minn. 1: 238 (1892). Rakt motsatta åsikter. Martinson BakSvenskv. 10 (1944). Åsikterna gick isär om vem som skulle bära hundhuvudet. Östling NazSensm. 225 (2008). Det råder delade åsikter om hur rågen ska malas. SkånD 12/2 2019, s. C2.
c) i fråga om förändring av synpunkt l. uppfattning; särsk. i förb. med sådana verb som byta (jfr BYTA 6) l. skifta (se SKIFTA, v.1 11 a, 12 b), l. ändra. Jag vet .. att omständigheter kunna stundom inträffa, hvilka föranleda att skåda sakerna under nya åsikter. Warburg Richert 1: 186 (cit. fr. 1823). Ombytlighet i åsigter. Tegnér Brev 8: 86 (1837). Att kasta en blick tillbaka i tiden och se, hur åsikterna om vår föda och dess betydelse växlat under seklernas lopp. Bolin VFöda 6 (1933). Vi .. bytte åsikter, bytte ideologier och uppfann nya. Lo-Johansson Förf. 23 (1957). Jag är karl nog att kunna ändra åsikt. Sundman AndréeLuftf. 296 (1967).
Ssgr (till 2): ÅSIKTS-ANNONS. annons (se d. o. 3) som ger uttryck för ngns åsikt (o. syftar till att vinna politiska o. d. sympatier). (Tidningsmannen sade) att det givetvis kan tänkas fall, då åsiktsannonser måste avvisas. De kan t. ex. strida mot god annonssed eller vara helt oförenliga med tidningens grundläggande principer. SvD(A) 6/3 1966, s. 17.
-ANNONSERING. jfr annonsera 2 b o. -annons. GHT 19/9 1966, s. 4. TV4:s nya riktlinjer för åsiktsannonsering och politisk reklam innebär bland annat ökat reklamutrymme för politisk tv-reklam inför nästa års val. UNT 14/6 2013, s. A20.
-BILDANDE, p. adj. som åstadkommer l. befrämjar åsiktsbildning. Att den speciellt åsiktsbildande undervisningen vid Stockholms handelshögskola är anförtrodd åt unghögerpolitici med propagandahåg. DN(A) 24/4 1911, s. 8. Några anser att tidningarnas åsiktsbildande roll överskattas. MorgT 1948, nr 329, s. 4.
-BILDARE. jfr -bildning. DN(A) 8/10 1925, s. 2. När det gäller de politiska partierna är det uppenbart att deras roll som åsiktsbildare försvagats. NerAlleh. 6/8 2004, s. 4.
-BILDNING. om förhållandet att åsikter bildas; särsk. i uttr. fri åsiktsbildning (jfr fri, adj. 7 b); äv. konkretare, närmande sig bet.: åsikt. KyrkohÅ 1915, s. 261. Diametralt motsatta åsiktsbildningar. SvD(A) 28/3 1939, s. 13. Begränsningen (av yttrandefriheten) får aldrig .. sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Küng HbRätt 25 (1989).
-BROTT. (numera vanl. om ä. l. utländska förh.) brott (se d. o. II) som består i att förment felaktig l. olämplig åsikt uttryck(t)s. SocDem. 1906, nr 227 A, s. 1. Åsiktsbrott straffas skoningslöst, och förtrycket i Nordkorea är oöverträffat i nutid. SvD 4/7 2010, s. 5.
-BRYTNING. motsättning l. kamp mellan (företrädare för) olika åsikter; jfr brytning 13 o. -kamp, -skillnad. NTid 21/12 1894, s. 2. Vi lyckades .. undvika varje fientlig åsiktsbrytning. Heerberger NVard. 238 (1936). I detta sammanhang kan nämnas att en viss åsiktsbrytning förefinnes beträffande inträdeskraven. Form 1952, s. 112.
-BYTARE. om ngn som (ofta) byter åsikt. Expressen 13/7 1954, s. 4. Han, som fått ryktet vara en trolös åsiktsbytare, visar här en sällsam trofasthet. Lagercrantz Strindberg 133 (1979).
-BYTE. byte (se d. o. 6) av åsikt; jfr -förändring. Kalmar 23/1 1911, s. 1. Ett åsiktsbyte .. från nej till ja till EMU-medlemskap. SvD 14/2 1998, s. 35.
-DIFFERENS. åsiktsskillnad. SvD(A) 10/10 1913, s. 8. Med ett enda exempel skola vi söka klarlägga åsiktsdifferenserna mellan förr och nu. VäxtLiv 3: 232 (1936).
-DIKTATUR. (stat med) förbud mot att yttra l. tillkännage andra åsikter än de officiellt dikterade l. godkända; äv. (vard.) mer l. mindre försvagat; jfr diktatur 1, 2. Ett så konsekvent och hårt genomfört system av åsiktsdiktatur. SvD(A) 9/3 1919, s. 4. Sverige är en socialistisk, flumliberal åsiktsdiktatur. SödermNyh. 5/7 2003, s. 3.
-FRIHET~02 l. ~20. (lagstadgad) rättighet att ha l. uttrycka sin egen åsikt; jfr frihet 4. Arbetet 4/10 1888, s. 3. Att det demokratiska samhället i princip bygger på åsiktsfrihet. DN(A) 16/1 1964, s. 2. Envar skall äga rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att mottaga och sprida uppgifter och tankar utan inblandning av offentlig myndighet. Küng HbRätt 148 (1989).
-FRÄNDE. meningsfrände. NerAlleh. 12/2 1892, s. 2. En .. nära personlig vän och åsiktsfrände. 3SAH LXIX. 2: 9 (1960).
-FÅNGE. (numera vanl. om ä. l. utländska förh.) person som fängslats för åsiktsbrott. DN(A) 26/9 1964, s. 15. Frige alla världens åsiktsfångar! Det är mottot för den utställning som Amnesty Internationals svenska sektion på söndagen öppnade i Stadsbiblioteket i Göteborg. GbgP 12/9 1983, s. 12.
-FÖRFÖLJELSE. förföljelse av ngn på grund av dennas åsikter; jfr -förtryck. Norrlänn. 6/11 1890, s. 2. Politisk åsiktsförföljelse. Expressen 22/11 1993, s. 25.
-FÖRSKJUTNING. jfr förskjuta V 1 o. -förändring. NerAlleh. 17/5 1895, s. 3. Åsiktsförskjutning mot vänster. GbgP 10/6 2014, s. 8.
-FÖRTRYCK. jfr förtryck, sbst.2 4, o. -förföljelse, -terror. ÖstergötlLT 15/4 1890, s. 2. Det politiska förtryck, som den förste Napoleon utövade även i de tyska länderna, var ej minst ett rent åsiktsförtryck som kvävde yttrandefriheten. Bjurman 3Statsm. 52 (1935).
-FÖRÄNDRING. förändring (se d. o. 1, 2) av åsikt; jfr -byte, -förskjutning, -svängning, -ändring. GbgP 16/2 1866, s. 1. I en ny studie från USA undersöker psykologer hur människor uppfattar åsiktsförändringar bland politiska ledare. GotlT 28/6 2017, s. 13.
-GEMENSKAP~020 l. ~002. gemenskap (se d. o. 1) l. överensstämmelse i fråga om åsikter. SvD(A) 11/2 1902, s. 3. Hur är det egentligen beställt med åsiktsgemenskapen inom detta parti? SvD(A) 25/9 1966, s. 4.
-JOURNALISTIK. journalistik som ger uttryck för skribentens l. tidningens o. d. åsikter. SvD 23/10 1974, s. 3. På ledarsidor och ibland på kultursidorna förekommer åsiktsjournalistik. Även på nyhetsplats tillåts skribenter på analysplats ta ut svängarna. SvD 28/9 2019, s. 39.
-KAMP. kamp (se kamp, sbst.2 2) mellan (företrädare för olika) åsikter; jfr -brytning, -strid. OoB 1903, s. 423. En åsiktskamp mellan Storbritannien och Frankrike om hur man skall lägga grundvalarna för ett Förenta Europa. TrelleborgsT 27/11 1948, s. 6.
-KORRIDOR. om (den ss. en (trång) korridor uppfattade) möjligheten att uttrycka sin åsikt utan att bli offentligt kritiserad l. få sin heder l. anständighet (starkt) ifrågasatt. ”Åsiktskorridoren .. är mycket smal i Sverige”, konstaterar Henrik Oscarsson. DN 15/12 2013, s. 5.
-MASKIN. jfr maskin 2 (b). AB 4/12 1956, s. 2 (om tidning). Han är en riktig åsiktsmaskin. Ge honom en sida i tidningen och ni får veta allt om njursjukdomar och trafiken i innerstaden och Gud och papparollen och Mellanöstern. DN 2/10 1989, s. 26.
-MONOPOL. jfr monopol 3 (slutet). AB(A) 5/2 1938, s. 4. Inte har vi väl åsiktsmonopol i Sverige? Vi har ju demokrati, inte diktatur. GbgP 23/8 1999, s. 2.
-NYANS. jfr nyans 2. Ett par regeringsledamöter sökte göra troligt, att egentligen aldrig någon meningsskiljaktighet rådt inom regeringen rörande den omhandlade saken .. utan endast obetydliga ”åsigtsnyanser”. KristianstBl. 1/4 1889, s. 3.
-PAKET. om samling l. uppsättning av (politiska) åsikter som uppfattas ss. en helhet (o. presenteras i visst sammanhang). Det har sagts om politiska partier att de erbjuder väljarna olika ”åsiktspaket”: om man exempelvis röstar med ett parti huvudsakligen p. g. a. dess inställning i ekonomiska frågor, så får man också finna sig i att stödja dess ståndpunkter i andra frågor, där ens entusiasm kanske är betydligt svagare. GHT 19/6 1962, s. 4.
-PLURALISM. hos grupp l. samling av personer: mångfald av åsikter. Vi (lärare) åläggs också uppgiften att fostra elever till respekt för människovärdet, .. hänsyn, vaksamhet och kritisk skärpa i åsiktspluralismens svenska folkhem. GHT 17/4 1967, s. 3.
-POLIS. (vard.) klandrande, om ngn som anses diktera vad ngn annan ska tycka (gm att offentligt kritisera l. starkt ifrågasätta viss åsikt l. gm att underlåta att publicera vissa åsikter i media o. d.). SvD(A) 13/10 1964, s. 4. Vad får vi tycka eller säga i det offentliga rummet? Bra att veta innan man blir utfryst och innan åsiktspoliserna rycker ut. ÖgCorr. 4/9 2019, s. A22.
-REGISTER.
1) om (av myndighet l. säkerhetstjänst o. d. upprättat) register (se d. o. I 1 (c)) över politiska åsikter hos viss grupp av personer. Expressen 15/12 1966, s. 20. Hr Bohman dementerade på det bestämdaste att det hos säkerhetspolisen finns ett åsiktsregister. SvD(A) 2/3 1967, s. 10. Mot slutet av 1960-talet fanns över 100 000 svenskar i politiska åsiktsregister. 1969 blev det förbjudet för IB och Säpo att fortsätta hanteringen. DN 28/8 2013, s. 4.
2) (numera bl. mera tillf.) om innehållslig omfattning av l. spännvidd hos åsikter i visst sammanhang; jfr register II 4. Ett fritt debattforum med ett nyanserat åsiktsregister. DN(A) 20/1 1954, s. 2. Tack vare bredden i sitt åsiktsregister har han kunnat uträtta mycket för att utveckla mångsidigheten i centerns profil. DN 1/6 1969, s. 2.
-REGISTRERA, -ing. införa l. anteckna (ngn) i åsiktsregister (se d. o. 1); i sht ss. vbalsbst. -ing. Ett led i (de sovjetiska) myndigheternas strävan att åstadkomma en åsiktsregistrering av medborgarna. ArbT 18/3 1953, s. 4. En omfattande åsiktsregistrering av misstänkta kommunister pågick i Sverige under 60-talet och början av 70-talet. DN 8/8 1988, s. 6.
-RIKTNING. riktning (se d. o. 4) l. tendens som ngns åsikter har (i en viss fråga); äv. (o. i sht) om strömning l. rörelse omfattande en särskild uppsättning av åsikter (o. företrädd av viss grupp av personer) (jfr riktning 5). KristianstBl. 23/11 1885, s. 2. Den åsiktsriktning, som hade sitt upphov i Darwins tänkande, fick namnet darwinism, och den vann hastigt spridning på det europeiska fastlandet bland naturvetenskapens män och inom de bildade samhällsklasserna. Almquist VärldH 8: 633 (1938).
-SKILLNAD. skillnad (se d. o. 16 g) i fråga om åsikter; jfr -brytning, -differens. GHT 20/10 1876, s. 1. En åsiktsskillnad i väsentliga ting var för honom anledning till definitiv brytning av även mångåriga vänskapsband. 3SAH LVIII. 2: 48 (1947).
-STORM. jfr storm, sbst.1 2 c. Den professionella politiken kände sig förbryllad inför denna häftiga åsiktsstorm. AB(A) 15/4 1936, s. 4.
-STRID. jfr strid, sbst. 2 e, o. -kamp. I mindre viktiga ting kunna däremot kanske någon gång intresse- och åsiktsstrider uppstå (mellan Sverige o. Norge). GHT 1899, nr 186 A, s. 2.
-SVÄNGNING. jfr svänga, v.1 VI 4, o. -förändring. Dalmasen 11/3 1892, s. 2. Åsiktssvängningen inom de socialdemokratiska partierna på kontinenten. GT 18/7 1971, s. 7.
-TERROR. (i sht vard.) jfr terror 3 o. -förtryck. SvD(A) 29/12 1926, s. 4. Jag avskyr åsiktsterror. Jag hatar smaktyranni. Expressen 15/8 1973, s. 28.
-TVÅNG. tvång (se d. o. I 3) till viss åsikt. Hela raden sjunger samma falska litania om ”åsiktstvång”. Hur länge skola vi behöfva upprepa, att ingen tvingas eller kan tvingas att vare sig bekänna eller hyckla vissa åsikter. SocDem. 16/8 1898, s. 2.
-UTBYTE~020. utbyte av åsikt(er), diskussion; jfr menings-utbyte. GbgP 17/3 1871, s. 1. Ett åsiktsutbyte mellan två män på krogen slutade med att den ene slog den andre rakt på näsan så att smärta, svullnad och näsblod uppstod. PiteåT 14/3 2012, s. 6.
-UTVECKLING~020. utveckling (se d. o. 2) med avseende på åsikter, utveckling som åsikt(er) genomgår l. genomgått. DN(A) 13/6 1914, s. 3. Man vågar gissa att de litterära impulserna spelade en stor roll för denna åsiktsutveckling. Linder 4Decenn. 286 (1949).
-YTTRING. om yttrande som ger uttryck för ngns åsikt (jfr yttring 2); äv. om annan yttre manifestation av åsikt(er) (jfr yttring 1). Gårdagens minnesfest var ingalunda en ”demonstration” af några få, utan en betydelsefull åsigtsyttring af Stockholms allmänhet. GHT 4/12 1888, s. 2. Jag har emellertid svårt att inse, att en åsiktsyttring av ett statsråd .. i en två månader gammal intervju inte skulle få åberopas i en debatt. SvD 9/12 1974, s. 5.
-ÄNDRING. jfr -förändring. En märklig åsigtsändring (har) inträdt hos de tyske högermännen angående socialistlagen. KristianstBl. 19/3 1890, s. 2.

 

Spalt Å 224 band 38, 2021

Webbansvarig