| Publicerad 1914 | Lämna synpunkter |
DIKTATUR dik1tatɯ4r (dictatu´r Weste), r. (m. Weste; f. Dalin (1850), Lundell); best. -en, äfv. -n; pl. -er. Anm. I ä. tid förekom äfv. lat. böjning af ordet, t. ex.: Dictaturam (ack. sg.). Schenberg 149 (1739).
1) diktators ämbete l. värdighet; diktatorisk makt o. myndighet; äfv.: tid(speriod) under hvilken en diktator utöfvar sitt ämbete l. innehar sin ställning ss. sådan.
a) [jfr motsv. anv. i t., eng., fr. o. lat.] motsv. DIKTATOR 1 a; jfr DIKTATORSKAP a. J. H. Eberhardt i VittAH 4: 214 (1789). På sextonde dagen nedlade Quinctius Diktaturen, som för sex månader var honom uppdragen. Kolmodin Liv. 1: 360 (1831). Sullas och Cæsars diktaturer voro intet annat än namn, som skulle göra deras makt, i verkligheten konungslig, mindre förhatlig. Centerwall Rom. fornk. 251 (1884).
b) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] motsv. DIKTATOR 1 b; jfr DIKTATORSKAP b. (Den franska) republikens .. Dictatur i Italien. Litt.-tidn. 1797, s. 255. Stödjande sig på Romrarnes exempel, föreslog (doktor Francia) .. diktaturen, såsom det enda medlet, att frälsa den utifrån hotade republiken. Bladh Resa 321 (1839). Sprengtporten ville .. upplösa riksdagen och uppdraga åt regeringen en tolfårig diktatur. Odhner G. III 1: 72 (1885). Stavenow Frihetst. 220 (1898). — jfr MILITÄR-DIKTATUR.
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] bildl., motsv. DIKTATOR 2: suverän makt att ordna o. bestämma, oinskränkt (o. obestridd) auktoritet. Leopold .. skall (hafva) bemägtigat sig Dictaturen i Sv. Academien. Porthan Bref t. Calonius 484 (1798). Icke nöjd med endast sin rättmätiga diktatur inom (finans-)departementet, sökte .. (statsrådet A. P. Sandströmer) utsträcka den äfven till konseljen. Crusenstolpe Medalj. 476 (1859). Ett steg (af ryske kejsaren), hvilket kan betecknas med orden: general Trepovs diktatur. Langlet Revol.-rör. i Ryssl. 360 (1905). — jfr POLIS-DIKTATUR.
Spalt D 1363 band 6, 1914