Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PREPARERA prep1are4ra l. pre1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade ((†) pr. sg. -er OxBr. 5: 92 (1616)). vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr PREPARATION, PREPARATOR, PREPARATRIS, PREPARATÖR, se under avledn.
Ordformer
(pre- c. 1600 osv. pré- 17821788. præ- c. 16001868. prä- 17871792)
Etymologi
[jfr t. präparieren, eng. prepare, fr. préparer; av lat. præparare, av præ (se PRE-) o. parare, bereda, tillaga (se PARERA, v.1). — Jfr PREPARAND-, PREPARAT]
1) (i förväg) göra (ngt) i ordning (för ngt); (i förväg) underkasta (ngt) viss behandling l. göra (ngt) till föremål för viss värksamhet, särsk. i syfte att sätta det i lämpligt skick l. tillstånd; (gm extra åtgärder) göra (ngt) användbart (för visst ändamål); numera särsk. i fråga om (teknisk) behandling, varigm ngt får en annan konsistens l. sammansättning, indränkes med ngt, förses med ett ytlager av ngt, blir hårdare l. motståndskraftigare o. d., bereda (se BEREDA, v. 1). (En byggmästare bör känna) Huru Gips præpareras til hvarjehanda Arbete. Carlberg SthmArchitCont. F 3 b (1740). För samma ändamål som vaxsvamp .. använder man preparerad svamp .., som är badsvamp, genomdränkt med gummislem, hopprässad och torkad. Nyblæus Pharm. 143 (1846). En särskildt preparerad, försilfrad kopparplåt. 2UB 10: 300 (1907). Melin AndÖstsluttn. 37 (1931). — jfr FÖR-PREPARERA. — särsk.
a) (†) med avs. på (krigs)fartyg: iståndsätta; utrusta. Lagförsl. 280 (c. 1606). Ett gement rop går, att där skulle en 30 stycken (skepp) præpareras till första öppet vatten. Ekeblad Bref 1: 222 (1653).
b) (†) i det bildliga uttr. preparera vägen, bereda vägen för ngn; jfr BEREDA, v. 1 g β. OxBr. 10: 204 (1617).
c) med avs. på matvaror o. d.; särsk. i fråga om behandling avseende att bevara ngt från förskämning l. att ge ngt en viss beskaffenhet, innan det användes som material vid tillredning av föda. Stiernman Com. 2: 472 (1646). På så sätt (dvs. gm nedfrysning) preparerad fågel bör, innan den användes, sakta få tina upp i rumstemperatur. StKokb. 414 (1940). jfr ÅNG-PREPARERA.
d) i fråga om behandling av en organism l. del l. substans därav på särskilt sätt för att den skall bevaras i så naturligt tillstånd som möjligt l. bli skickad att tjäna ss. material för undersökning l. demonstration. Præparera och conservera Foglar och Fiskar. Kalm Resa 1: 421 (1753). Undervisning om växters insamling och preparering. SFS 1906, nr 10, s. 32.
e) anat. dissekera; gm dissekering blotta l. frigöra l. avlägsna (ngt); numera nästan bl. i ssgr o. i förb. PREPARERA FRAM. Nerverne (i ett fårhuvud) præparerade från högra sidan inifrån utåt. ASScF II. 1: 266 (1843, 1847). Hammar (1936).
f) lant. behandla (frö) på visst sätt för att ge det större grobarhet. UtsädT 1891, s. 34. LB 2: 27 (1899).
g) (utom i αγ numera bl. tillf.) med mer l. mindre abstrakt obj. (Holländarna äro) ganska achtsamme, och begynna icke .. (gärna) någon ting, innan the altsammans tilförende ther til præparerat och beredt hafwa. Brask Pufendorf Hist. 280 (1680). särsk.
α) med avs. på tänkesätt, sinnesstämning, opinion o. d.: (i förväg söka) påvärka l. bearbeta (i viss riktning); jfr 3 b. Wijkman hade fått i commission att præparera tänkesätten rörande successionsfrågan. HH XXV. 2: 55 (1809). Carlsson KNilsson 86 (1921).
β) (i förväg) söka invärka (särsk. i positiv riktning) på behandlingen l. utgången av (ngt). Rosenstein som tröstade mig dermed, att saken [hos] Prinsen redan är preparerad. Geijer Brev 186 (1814). Hedin Ludv14Tid. 76 (1895).
γ) med avs. på läxa l. kunskapsstoff.
α’) om lärare: (vid lektion) gå igenom (blivande läxa) för att underlätta dess inlärande; äv.: gå igenom l. syssla med (ett kunskapsstoff) för att eleverna skola behärska det vid eventuellt förhör i en examen. Att hvarje uppgift, som förelägges de unga till inlärande, på förhand bör vara af läraren blött och stött, genomgången och ”preparerad”. PedT 1875, s. 316. Swensson Willén 269 (1937).
β’) om elev: inlära (en läxa), läsa på. Sina egna lexor preparerade han om nätterna. Strindberg Fjerd. 54 (1877). SvD(B) 1951, nr 246, s. 6.
2) tillvärka l. framställa (ngt).
a) med avs. på ämne o. d.; numera bl. ngn gg med avs. på läkemedel l. för försäljning avsett, fabriksmässigt framställt ämne. Form och sätt huru man skall præparera pestilentziæ pulwer. OMartini Läk. 48 (c. 1600). Huru de gamla prepareradt och lagat til sin färg. Lagerbring HistLit. 63 (1748). Stiernan (i apotekaretaxan) betyder at sådane Medicamenter icke böra hållas färdige, utan præpareras då de fordras. PH 11: 316 (1777). På .. (duvor) preparerade turkarne en ganska god soppa. Wallin Bref 48 (1844).
b) (†) i annan anv. Smedzembete wart tilhållen att preparera och förfärdiga .. den nya stoora klåcka klämpen. BtÅboH I. 6: 131 (1633).
3) med avs. på person.
a) (numera föga br.; se dock β) bibringa (ngn) erforderliga (för)-kunskaper, utbilda l. upplära (ngn). Skolordn. 1778, s. XXV. Så att .. (lärovärkets) hufvudsakliga uppgift icke blefve att preparera studenter åt universiteten. DN 1895, nr 9176 A, s. 1. särsk.
α) (numera knappast br.) med bestämning inledd av prep. till (jfr β). Afsigten (med undervisningen i ritskolan) är ej at formera Målare, utan at preparera ungdomen til Handtverk och Slögder. Björnståhl Resa 4: 86 (1782).
β) (fullt br.) i fråga om inpluggande av kunskapsstoff i ngn för tentamen l. examen; ofta med bestämning inledd av prep. för, äv. till (jfr α). ÅbSvUndH 68—69: 447 (1789). Hvad han i .. (matematik) kunde behöfva för examen, det inhämtade han genom hvad man nu kallar ”preparering”, verkställd af docenten Tulindberg. Vasenius Top. 2: 36 (1914).
b) (gm upplysningar l. vädjanden o. d.) söka (i förväg) invärka på (ngn i viss riktning), bearbeta (ngn); jfr 1 g α. (Han var) Ytterst välvillig, när han icke blef genom sidoinflytande på annat sätt preparerad. Stavenow Frihetst. 96 (1898). Wägner Lagerlöf 2: 116 (1943). särsk. (†) i uttr. preparera ngn emot ngt, (söka) bibringa ngn en avvisande hållning mot ngt, uppägga ngn mot ngt. 2RARP 10: 543 (1739).
c) (numera bl. tillf.) ge ngn sådana upplysningar att en underrättelse icke kommer ss. en chock l. obehaglig överraskning: förbereda (se d. o. 6 a); vanl. med bestämning inledd av prep. (förr äv. till). SvBrIt. 2: 13 (1690). Preparera nu emellertid excellensen härpå (dvs. på nödvändigheten av att mina vedersakare åthutas) och laga, att jag i denna strid måtte bestå med äran. Bååth-Holmberg Morf. 2: 193 (i handl. fr. 1818). särsk. (†) i p. pf. i utvidgad, adjektivisk anv., i uttr. vara preparerad på ngt, räkna med möjligheten av ngt, vara beredd på ngt. Wedberg 1HD 398 (i handl. fr. 1809).
4) refl.: göra sig i ordning l. färdig l. redo l. skickad (till ngt l. att osv.), bereda sig (till l. att osv.).
a) (†) i fråga om förberedelser av (övervägande) yttre art. Att Hans Ko. Maij:tt .. preparerer sigh att föra ett defensiff krigh. OxBr. 5: 92 (1616). Dahlberg Lefn. 120 (c. 1755).
b) i fråga om förberedelser av andlig art, särsk. för hållande av en lektion l. ett föredrag l. tal o. d.; vanl. med bestämning inledd av prep. l. till. Preparera sig till en lektion. Atterbom Minn. 496 (1818). Hammar (1936). särsk. i fråga om inlärande av ett kunskapsstoff för förhör. (Gossarna hade) preparerat sig på 40 vers ur Odysseen. TSvLärov. 1863—65, s. 6.
5) i förväg träffa anstalter (för ngt), förbereda (ngt); numera nästan bl. med avs. på lektion, tal, föredrag o. d.: förbereda sig till, utarbeta i förväg. Han hade preparerat sina lektioner och föreläsningar med stor omsorg. — särsk.
a) (†) i uttr. preparera för en föreläsning o. d., utföra de nödiga förberedelserna för de (kemiska) experiment som skola anställas vid en föreläsning. Berzelius Brev 13: 238 (1836).
b) (†) opers. i pass.
α) man gör förberedelser (till ngt). Här vid hofvet prepareras åter till ny sorg igen efter dronningens mormor. Ekeblad Bref 2: 114 (1659).
β) i uttr. (det) är preparerat med ngt, man har gjort framsteg l. avancerat med ngt (som innebär en förberedelse). Såsom jagh .. förnimmer, huru vidt medh fridztractationen foort ähr kommidh och præpareradh. OxBr. 10: 57 (1622).
6) (†) mus. med avs. på dissonans: förbereda (se d. o. 3 a). Londée Kellner Föret. 3 b (1739). At préparera en dissonance kallas, at låta den samma höras i föregående sats såsom consonerande. Miklin Marpurg § 18 (1782).
Särsk. förb. (till 1 e): PREPARERA FRAM1010 4. anat. gm dissekering blotta l. frigöra (ngt). Om man på en nyss dödad groda preparerar fram en muskel .., så (osv.). NordT 1885, s. 572. särsk. oeg. l. bildl.: frilägga, blotta. Hedin Bagdad 514 (1917). De senaste årens starka smältning har preparerat fram glaciärens inre struktur. TurÅ 1937, s. 52.
Ssgr (i allm. till 1 d o. e): A: PREPARER-KNIV. kniv använd vid preparering l. dissekering. UB 2: 328 (1873).
-LUPP. lupp konstruerad för användning vid preparering l. dissekering. SD(L) 1901, nr 590, s. 3.
-MIKROSKOP. jfr -lupp. LAHT 1929, s. 802. Jfr B.
-NÅL. jfr -kniv. BotN 1868, s. 58.
-RUM. Jfr B.
(1) -SALT, n. färg. natriumstannat; använt ss. betmedel i färgeritekniken. UB 5: 497 (1874). SvUppslB 27: 722 (1936).
B: PREPARERINGS-ARBETE~020. äv. konkretare. Utförda prepareringsarbeten. FoFl. 1908, s. 160.
-BORD. använt vid preparering l. dissekering. Sjöstedt Västafr. 175 (1904).
-MIKROSKOP. preparermikroskop. 2UB 2: 269 (1901).
-RUM. jfr -bord.
(1) -SALT, n. preparersalt.
Avledn.: PREPARATION, r. l. f. (pre- 1617 osv. pré- 17821807. præ- 16171866. prä- 1785c. 1805. -partioner 1650 (sannol. skrivfel)) [ytterst av lat. præparatio (gen. -ōnis)]
1) till 1: handlingen att preparera ngt. Rinman JärnH 455 (1782). Kroon Reprodukt. 91 (1935). särsk.
a) anat., bot., zool. till 1 d, e. Då jag i slutet af sistledne termin företog præparationer af ven-systemerne. TLäk. 1832, s. 6. VerdS 116: 5 (1903).
b) till 1 g γ α’. PedT 1866, s. 16. Såväl vid preparation af en rättstafningsuppgift som vid förhör däraf bör läraren (osv.). SFS 1906, nr 10, s. 10. jfr läx-preparation.
2) (numera bl. mera tillf.) till 2 a: tillredning (av medicin l. kemikalier); förr äv. mer l. mindre konkret, om (anvisning till framställande av ett) preparat l. medikament. CollMedP 23/10 1685. Preparationer af upplöst Guld. Odhelius PVetA 1812, s. 7. Gynther ConvHlex. (1847).
3) († utom i b) till 4 o. 5: handlingen att förbereda sig för ngt l. att förbereda ngt. Schroderus Os. III. 2: 98 (1635). Min käre farkärs åstundan .. att veta, om här några prepartioner skeer till kröningen. Ekeblad Bref 1: 36 (1650; rättat efter hskr.). Rosenstein 3: 276 (1787). särsk.
a) om krigsrustningar resp. förberedelser för en viss militär aktion. Gustaf II Adolf 227 (1617). Här (i Göteborg) görs en hop preparationer till att falla in i Nårgie. Ekeblad Bref 2: 170 (1659).
b) (fullt br.) till 4 b: handlingen att förbereda sig för en lektion o. d. (Historielektorn) gjorde flit och gick icke upp (till lektionerna) utan präparation. Ödmann Hågk. 100 (c. 1805; uppl. 1918). Auerbach (1913). jfr (†): Det går så långsamt med de Studerandes präparationer til Magister-promotionen (i Åbo), at (osv.). Porthan BrSamt. 1: 117 (1785).
4) (†) mus. till 6. Miklin Marpurg § 18 (1782).
PREPARATIV, adj. o. sbst. n. (pre- 1717 osv. prä- 1831. -tif 1837. -tiv 1717 osv.) [ytterst av mlat. præparativus, adj.]
I. (i fackspr.) adj.: förberedande; föregripande; som representerar l. innebär ett outvecklat (första) stadium; jfr preparera 5. De flesta mögelsvampar ha dylika preparativa former. BotN 1863, s. 81. SvTeolKv. 1939, s. 114.
II. (†) sbst.: förberedelse; jfr preparera 4, 5. HSH 18: 409 (1717). Fru Nilsson har, af ansträngningar til præparativer af deras flyttning, i dag fallit i förtidig barnsäng. Berzelius Brev 10: 65 (1831). Trolle Sjöoff. 2: 81 (1870).
PREPARATOR, m.||ig. (pre- 1889 osv. præ- 1852) [av lat. præparator] till 1 d, e: person som vid naturvetenskapligt museum, anatomisk institution o. d. innehar anställning för att preparera biologiskt material l. förfärdiga anatomiska l. histologiska preparat. SPF 1852, s. 395. SFS 1935, s. 568.
Ssgr: preparators-befattning,
-kurs,
-plats,
-tjänst m. fl.
PREPARATRIS, f. [till preparatör] kvinnlig preparator. TaxKalUpps. 1928, s. 188.
PREPARATÖR, m.||ig. (pre- c. 1842 osv. pré- 1836. præ- 1868) [efter fr. préparateur]
1) (mera tillf.) till 1 d, e; utan tanke på anställning: person som preparerar biologiskt material l. förfärdigar anatomiska l. histologiska preparat; jfr preparator. BotN 1868, s. 56. VerdS 116: 5 (1903).
2) (†) till 5: person som en kemisk forskare använder för att göra de nödiga förberedelserna för blivande experiment. Berzelius Brev 13: 238 (1836). Dens. Själfbiogr. 198 (c. 1842).

 

Spalt P 1732 band 20, 1954

Webbansvarig