Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SORTERA sorte4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE, -ERSKA, se avledn.
Ordformer
(förr äv. sårt-)
Etymologi
[i bet. 12 sannol. av (ä. fr. sortir, få gm lottning, av) lat. sortiri, få på sin lott, till sors, lott (se SORT); i bet. 34 sannol. av t. sortieren, sannol. till sorte, sort (se SORT); i bet. 56 sannol. av nl. sorteeren, av ressorteeren, av (f)fr. ressortir (se RESSORTERA); möjl. är dock fr. sortir, gå ut o. d. (vartill sannol. det sv. verbet i bet. 7), bildat till lat. exortus, uppgång o. d., till exoriri, komma fram, av ex, ifrån o. d., o. oriri, om solen: gå upp (se ORIENT). — Jfr SORTABEL, SORTI, SORTIMENT, SORTITION, SORTÖS]
1) (†) motsv. SORT 1, med avs. på mål (se MÅL, sbst.2 1): utlotta (på ngn). Imedlertid kan (jag) dock på hans ord försäkra, att sjelfwa målet redan är sorteradt och kommet på Herr Revis(ions) Secreteraren Brandts föredragning. VDAkt. 1795, nr 438.
2) (†) motsv. SORT 1: äga lott (i ngt; se LOTT, sbst.2 3, särsk. 3 c); äv. dels: ss. lott l. andel erhålla l. få (ngt), dels: få andel l. ta del (i ngt); äv. med avs. på utgången av ngt: få l. erhålla; förr äv.: fördela (ngt) i lotter (anträffat bl. i avledn. SORTERARE). Dhe sortera i grufvan, antingen med grufvedeel eller tienster. OxBr. 11: 304 (1648). Såsom .. (Polens anfall på Ryssl.) intet hafwer sorterat den utgång som man förmodat hafwer, äro Pålackarne illa tilfrids med Konungen. HC11H 2: 25 (1664). Antingen nådhåhret skall höra min Swåger H:r Swen allena till, eller wij andre Söskon något dher aff Sortera skola. VDAkt. 1668, nr 92. Een Mark-Twist .., uthi hwilken Stridigheet och så Tolgz Prästgårdh moste effter Sin Anpart Sortera. Därs. 1694, nr 1085.
3) motsv. SORT 3: uppdela l. indela l. ordna (ngt) i l. efter sorter l. (storleks- l. kvalitets)kategorier; äv. dels med sakligt subj., dels utan obj. (se särsk. c). Sortera ull, frukt, lump, skrot, avfall. Sortera posten. Sortera ngt i olika högar. Sortera efter storlek, kvalitet, färg. Schück VittA 4: 90 (i handl. fr. 1693). (Rättssakerna) hafwa .. tillika med alla andra under en Session inkomne .. saker wid samma Sessions slut blifwit sorterade och wisze Referenter tildelte. Bergv. 1: 521 (1700). Sedan Teglet är brändt, sorteras det uti 4 slag af olika godhet och wärde. Wijnblad Tegelbr. 74 (1761). Dubbelrensande och sorterande tröskverk äro försedda med tvenne sållsystem med fläkt, körnare och sorteringsapparat. LAHT 1893, s. 356. Det rinnande vattnet sorterar grus och sand efter kornstorlek, men även efter specifik vikt. Ramsay GeolGr. 1: 308 (1912). Postkupéerna, i vilka under postens transport å järnväg verkställas dess närmare sortering och vidareexpediering till adressorterna, äro av mycket olika storlek. SvPostv. 29 (1924). Östlund Cheyney BeskPill. 40 (1959; med avs. på potatis, i bild). Sortering, av returpapper eller textilmaterial. TNCPubl. 66: 222 (1977). — jfr FEL-, FRÅN-, GROV-, IN-, OM-, UPP-, UT-SORTERA m. fl. o. O-SORTERAD samt AX-, KOL-, KOX-, LUMP-, PAKET-, SAND-, STÅL-SORTERING. — särsk.
a) motsv. SORT 3 a, med avs. på personer. Bremer Pres. 122 (1834). G. hade en ovanligt stor talent att .. sortera sina vänner och med takt hitta på det rätta antalet att bjuda hvarje gång. Lundgren MålAnt. 3: 172 (1873). För att ändamålsenligt reglera de avpolletterades transport bakåt fordras en sortering av de stridsskadade och sjuka. TrängRegl. 1940, s. 453.
b) skogsv. med avs. på timmer l. virke; särsk. i fråga om skiljning (se d. o. 2 c) av flottgods. Timbret som hugges til en bygnad, bör huggas i wissa längder .., sedan timret är framkiörd, kan det läggas i wissa högar ock sorteras. König Mec. 91 (1752). (Ett sorteringsverk l. skilje) består av ett regleringsmagasin, där det utflottade virket samlas i väntan på sortering. HbSkogstekn. 412 (1922). TNCPubl. 43: 173 (1969). — jfr NED-SORTERA.
c) bergv. med avs. på malm, i fråga om anrikning på våta vägen: skilja ut (malmkorn o. d.) efter deras egentliga vikt (t. ex. medelst sättmaskin). Efter krossningen skiljas (malm-)kornen dels efter sin storlek (klassificering), dels efter sin tyngd (sortering). Wetterdal Grufbr. 331 (1878). (Sättmaskiner med rörlig sikt) sortera i timmen c:a 4 kub.-fot malmrika korn per qvadratfot siktyta och af fattigare 2—3 gånger så mycket. Därs. 336. De två näst äldsta (av barnen) voro jordbrukare, den därnäst sorterade i gruvan, och sedan (osv.). Blomberg Uvd. 39 (1917). BonnierLex. (1966: sortering).
d) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: uppdelad l. indelad l. ordnad efter sort l. i sorter; ofta med tanke på att varje därvid uppkommen grupp består av en l. flera hela serier av olika storlekar l. färger o. d. OxBr. 11: 714 (1637; om knivar). En gammal gubbe, .. har förut jemte litet sorteradt jern årligen ordinerat circa 200 t. tjära. Bladh (o. Hornstedt) 68 (1800). Knappnålar .. sorterade storlekar. PriskurCronquist 1898, s. 29. Förpackningar om tre plagg (samma modell i tre färger) och sex plagg i sorterade storlekar eller en storlek i sorterade färger. Varulex. Beklädn. 191 (1945). — särsk. (†) om handel l. arbetssätt: specialiserad. Under et sorteradt arbetssätt kunna tio Urmakare-gesäller på en wecka gjöra mer än på en månad kan gjöras, då hwar och en af dem arbetar och fullbordar sit Ur för sig. Cederhielm Handtv. 4 (1794). BL 12: 220 (1846; om handel, i fråga om handelsparteringen).
e) ss. vbalsbst. -ing i konkret(are) anv.; särsk. dels om sätt att sortera, dels konkret, om gm sortering uppkommen grupp av bestämd kvalitet l. storlek o. d. (Gm beskrivet förfaringssätt) giöres Spanska Ullen sälgbar, .. och alla inwändningar förekommas, emedan Ullen då är lika ren med den Utländska, äfwen lika i sorteringen. PH 5: 3115 (1751). SD 1900, nr 108, s. 4 (: sekunda sortering; konkret). Sonesson HbTrädg. 349 (1919; konkret, i fråga om äpplen). För de flesta fall och för de flesta vapen torde hagel nr tre, svensk sortering, vara tillfyllest. Petre KonstJakt. 61 (1935). SFS 1952, s. 793 (konkret, i pl., i fråga om ägg). — särsk.
α) (†) i uttr. måla i sortering, måla konstverk som sorteras efter beställarens sociala ställning; jfr 4 c. EP 1792, nr 30, s. 3.
β) konkret: plats l. inrättning där sortering äger rum; särsk. (skogsv.), motsv. b, om plats för sortering av flottgods, skilje (se d. o. 3), sorteringsverk, sorterverk. Idun 1901, s. 87 (om skilje). Man vet, att postsäcken fanns på sin rätta plats kl. 14.40 på onsdagen. Den gick då förbi den s. k. första sorteringen. LD 1958, nr 176, s. 16. TNCPubl. 43: 178 (1969; om skilje; angivet ss. ej rekommenderad synonym).
f) (numera bl. tillf.) med avs. på individuellt obj.: utskilja; utom i ssgrna FRÅN-, UT-SORTERA o. i ssgr särsk. i uttr. sortera ngt ifrån ngt, vid sortering utskilja ngt från ngt. Altså är till Eder härmedh wår nådige willie och befallning, det I låten sortera dhe samma (dvs. handlingarna) ifrån de andra och dhem be(mäl)te wårt antiquitetz Collegio tillställa. Schück VittA 2: 318 (i handl. fr. 1689).
4) (utom i b—d numera bl. i skildring av ä. förh.) förse (affär l. handelsbod l. företag l. affärsinnehavare o. d.) med olika behövliga sorter av varor; i sht i a—d. Den tiden då få handtwärckare woro i alla slagz embete, kunde de bättre sortera sina wärkstäder. VRP 15/3 1735. Nordforss (1805; med avs. på butik). Hans plan var tydligen den att göra bokhandeln i Göteborg till ett nederlag av böcker, från vilket han skulle bli i stånd att ”sortera” hela Väst-Sverige. Bonnier 2Bonniers 1: 69 (1930). — särsk.
a) refl., om affärsinnehavare o. d.: förse sig med alla sorters behövliga varor; särsk. i uttr. sortera sig med ngt, förse sig med (alla behövliga sorter av) ngt. Sortera sig med allehanda kram. Sahlstedt (1773). Den kramhandlaren har ännu ej hunnit sortera sig. Weste FörslSAOB (c. 1817). Sortera sig med varor, en vara. Östergren (1943).
b) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., om handelsbod l. lager l. företag l. handelsman o. d.: försedd med alla behövliga sorters varor (särsk. i uttr. sorterad med ngt, försedd med (alla behövliga sorter av) ngt); äv. pregnant: välsorterad; numera i sht i uttr. väl sorterad, välsorterad. CollMedP 1694, s. 60 (: sorterade med friske medicamenter; om apotekare). Sedan Borgerskapet (i Hedemora) begynt at ständigt hålla sorterade bodar, och (osv.). Hülphers Dal. 522 (1762). Krambodarne vid Plaza-Mayor i Medellin äro, om icke så rika och sorterade som deras magaziner i Kingston, åtminstone ganska vackra och fullproppade. Gosselman Col. 2: 111 (1828). Ett väl sorteradt lager. Berndtson (1880). Vår handlare är väl, illa, föga sorterad. SvHandordb. (1966). — jfr VÄL-SORTERAD.
c) i sht handel. ss. vbalsbst. -ing, konkret: sortiment (se d. o. 2); äv. (på fabrik o. d.): avdelning för sortering. Varor af snabbt växlande efterfrågan och stor mångfald i sorteringen. EkonS 2: 302 (1897). Är lanthandlaren affärsman, så måste han naturligtvis rätta sin sortering efter kundkretsens behov. SvGeogrÅb. 1930, s. 77. Gardintyger i stor sortering. Form 1952, Ann. s. 7. Karnstedt Slamf. 139 (1977; om avdelning). — jfr SMIDES-SORTERING.
d) i oeg. l. bildl. anv.; i sht motsv. a, b, c. (Historien) är rikt sorterad med sunda förnufter. Geijer I. 1: 7 (1818). Det allravärsta är, att skafferiet / Är något svagt sorteradt. Fahlcrantz 2: 7 (1825, 1864). Palmblad Norige Bih. 65 (1847; refl.). (En blick) fylld av komprimerad känsla i rikaste sortering. Thorén Herre 79 (1942). Inget rövardrama för raderna kunde skryta med ett sådant sorterat lager av skurkar (som nationalsocialismen i Tyskl.). Bergman i 3SAH LXI. 2: 48 (1950).
5) i uttr. sortera under ngn l. ngt, lyda under ngn l. ngt (se LYDA, v.1 4 e), äv.: vara underkastad (lag o. d.) l. tillhöra (ngt); i sht i fråga om judiciell l. administrativ tillhörighet l. förhållandet att ngn l. ngt tillhör l. är att hänföra till viss kategori l. yrkesgrupp o. d.; förr äv. dels i uttr. sortera under ett tak, höra hemma under ett o. samma tak (i eg. bet.), dels i uttr. sortera till l. i ngt, lyda under l. tillhöra ngt; jfr 6. En under kollegiet sorterande nämnd. Ärendet sorterar under skoldepartementet. Stiernman Com. 1: 937 (1626). Alle dhe förnembste orter och fästninger, som undher K. M:tt och Sweriges Rijke sortera. RARP 6: 317 (1658). ConsAcAboP 4: 309 (1676: i). Så will Kongl. M:t at .. Båhuuslähn, Gothenburgs Stadh .. (m. m.), skole sortera till Skåne och Hallandh. LReg. 291 (1680). Detta Giötheborgs Gymnasii, Scholæ Trivialis och Guarnizons kyrckian, under ett taak sorterande huus. VDAkt. 1722, nr 304. De under Eder (dvs. hovrättens) Jurisdiction sorterande Häradshöfdingar. Botin Hem. 1: 144 (i handl. fr. 1732). Lalla hörde till dem, hvilkas födsel borde sortera under rubriken ”olyckshändelse”. Benedictsson Ber. 105 (1887). Urmakarna hade till att börja med inget eget skrå utan sorterade under något annat, vanligen klensmedernas. Kulturen 1954, s. 172. Under rikskanslern sorterade från 1626 tvenne kansliråd. (Carlsson o.) Rosén SvH 1: 493 (1962).
6) [jfr 5] (†) intr.: (på det l. det sättet) äga administrativ (l. judiciell) tillhörighet (o. behandlas på visst sätt) l. administrativt sett tillhöra en ort; äv. i uttr. sortera ngnstädes, i administrativt avseende höra hemma ngnstädes. H. Lars Cruus frågade om man skulle sortera en städz för alle sine godz, hafwe sig dem i Finland eller i Swerige. Gref Carl hölt före, att dhe som haa godz i Finland, skulle der sortera för dhe godzen, och här i Swerige för dhe godz dhe haa här. RARP V. 1: 70 (1652). Om Adelen .. kan man intet synnerlig här införa, aldenstund de, som .. (i Öster- o. Västerbotten) äga Frälsegodz intet hafwa här wed Möthe haft deras fullmecktige, derföre måste de, så wijda desse orter angå, sortera äfwen som på andre Möthen är beslutit (när det gäller utskrivning av soldater). Stiernman Riksd. 1293 (1657).
7) [efter fr. sortir de quelque chose] (†) i uttr. sortera av ngt, komma ut ss. resultat av ngt, resultera av ngt. Stiernman Com. 3: 952 (1672).
Särsk. förb. (i allm. till 3): SORTERA IHOP010 04 l. (ålderdomligt) TILLHOPA040.
1) (numera bl. tillf.) till 3: med avs. på olika saker av samma sort: vid sortering placera ihop. Weste (1807). Dalin (1854).
2) (†) till 5, intr., i uttr. sortera tillhopa under ngt, med pluralt subj.: sortera under ngt. Dhe embeter och handtwärkare i Åbo stadh, som sortera tilhopa under ett gille. BtÅboH I. 10: 163 (1680).
SORTERA IN010 4. placera in (ngn l. ngt) efter sort. Haft anledning att sortera in honom bland de unga män, som (osv.). Östergren 3: 733 (1929). jfr insortera.
SORTERA OPP, se sortera upp.
SORTERA TILLHOPA, se sortera ihop.
SORTERA UPP010 4 l. OPP4. uppdela (ngt) i l. efter sorter, sortera; äv. utan obj.; äv. bildl. En sådan där som .. samlar .. namn och data och detaljer i minnet och sorterar upp dem i fack och lådor i sin hjärna. Sandgren Hav. 18 (1930). SvIndustri 284 (1935; med avs. på timmer). Kjellgren Smar. 268 (1939; utan obj.). jfr uppsortera.
SORTERA UT010 4. gm l. vid sortering skilja ut (ngn l. ngt); äv.: sortera. PT 1898, nr 4, s. 2. Denna (kvinna som ansvarar för arbetets utförande) sorterar ut arbetet .. och skickar hvar sak till den det vederbör. Tenow Solidar 1: 179 (1905). Då man vill sortera ut de alltför obegåvade vid uttagning av soldater. Frey Ensam 15 (1954). jfr utsortera.
Ssgr (till 3; i sht i fackspr.): A: SORTER-APPARAT. [jfr t. sortierapparat] sorteringsapparat. UB 1: 458 (1873; i träsliperi).
-BORD. [jfr t. sortiertisch] sorteringsbord. TNCPubl. 29: 65 (1958; i pappersfabrik).
-CYLINDER. [jfr t. sortierzylinder] sorteringscylinder. TT 1874, s. 75 (i kvarn).
-DUK. särsk. (i fackspr.) i sorteringsverk i träsliperi: duk för sortering av slip (se slip, sbst.5). TT 1880, s. 66.
-MASKIN. [jfr t. sortiermaschine] sorteringsmaskin. HufvudkatalSonesson 1920, 2: 153 (för sten från stenkross).
-MÄSTARE. arbetsledare med uppgift att leda sortering. SDS 1947, nr 279, s. 14.
-RUM. sorteringsrum. ArbStat. A 2: 64 (1899; för sortering av cigarrer).
-SAL. [jfr t. sortiersaal] sorteringssal. TT 1896, Allm. s. 135 (i pappersfabrik).
-SIKT. lant. sorteringssikt. SDS 1897, nr 139, s. 4 (i kvarnmaskin).
-TRUMMA. jfr -cylinder. Vägmaskinl. 152 (1942; för sortering av sten vid stenkross).
-VERK. sorteringsverk. UB 1: 458 (1873; i träslip). 2NF 28: 32 (1918; för sortering av timmer vid sågverk). jfr skyttel-sorterverk.
B: SORTERINGS-ANLÄGGNING~020. anläggning (se d. o. III 1 a α) för sortering. SvGeogrÅb. 1946, s. 133 (vid järnverk). DN(A) 1963, nr 309, s. 16 (för sortering av post).
-ANORDNING~020. jfr anordning 1 a δ o. -anläggning. Ekman SkogstHb. 158 (1908; för sortering av timmer vid sågverk).
-APPARAT. apparat (se d. o. 3 a) för sortering, sorterapparat. UB 1: 457 (1873; för sortering av trämassa i träslip). HbSkogstekn. 432 (1922; för sortering av timmer vid timmermagasin); jfr sortera 3 b. JernkA 1928, s. 325 (vid anrikningsverk); jfr sortera 3 c.
-ARBETARE~0200. arbetare med uppgift att utföra sorteringsarbete; särsk. (skogsv.) till 3 b. SD(L) 1899, nr 326, s. 2 (vid sorteringsbom).
-ARBETE~020. arbete med sortering; i sht (skogsv.) till 3 b. Ekman SkogstHb. 143 (1908; vid skilje). TSvLärov. 1953, s. 273.
(3 b) -BOM. [jfr eng. sorting-boom] skogsv. bom (se bom, sbst.1 2 a ε) för sortering av flottgods, skiljebom (se d. o. 2); äv.: sorteringsverk (se d. o. slutet), skilje (se d. o. 3). TT 1883, s. 140. (Stockarna) började sin vandring med strömmen mot sorteringsbommen och sågen. TurÅ 1938, s. 259.
-BORD. [jfr eng. sortingboard] bord (se bord, sbst.1 5 d) för sortering, sorterbord. Kruhs UndrV 467 (1884; vid diamantgruva). Säckar med post bars oupphörligt in och vräktes ut över sorteringsbordet. Lo-Johansson Kungsg. 146 (1935).
-CENTRAL. central (se central, adj. 2 a) sorteringsanläggning. Lo-Johansson Kungsg. 139 (1935; på poststation). Sonesson BöndB 509 (1955; för matpotatis).
-CYLINDER. [jfr eng. sorting-cylinder] (med slitsar l. hål försedd roterande) cylinder för sortering, sortercylinder; jfr sorter-trumma, sorterar-cylinder. Sonesson BöndB 126 (1955; i rensverk för säd).
-FACK. i sht post. vid sortering använt fack (för en sort); äv. om sorteringscentral. TLev. 1908, nr 14, s. 2 (för en sorts post). Lo-Johansson Kungsg. 540 (1935; om sorteringscentral). TT 1942, IndEkon. s. 115.
-GALLER. gallerformig anordning för (mekanisk) sortering, sorteringssåll l. dyl.; jfr galler, sbst.2 2. Post Renhålln. 17 (1904; för sortering av sopor).
-GODS. (i sht förr) tullv. om gods (se d. o. 2) innehållande varor hänförliga till olika tulltariffer (o. som vid förtullning måste sorteras); jfr -vara. PT 1909, nr 53 A, s. 3.
-GRAD. grad (se grad, sbst.1 2) av sortering. SFS 1900, Bih. nr 53, s. 7.
-HALL. hall (se hall, sbst.2 7) för sortering. LD 1960, nr 115, s. 12 (i tegelbruk).
-HUS. (i sht förr) jfr -hall. JernkA 1849, s. 224 (vid gruva); jfr sortera 3 c.
(3 b) -KANAL. skogsv. kanal (se d. o. 2 a) för sortering av flottgods; jfr -verk slutet. SkogsvT 1908, s. 551.
-KOSTNAD. kostnad för l. uppkommen i samband med sortering; i sht (skogsv.) till 3 b; jfr -utgift. Ekman SkogstHb. 143 (1908).
(3 b) -MAGASIN. skogsv. magasin (se d. o. 1 b β) för sorterat flottgods, virkesmagasin. Ekman SkogstHb. 158 (1908).
-MAN. jfr -arbetare. SvPostv. 100 (1924).
-MASKIN. [jfr t. sortiermaschine, eng. sorting-machine] maskin för sortering, sortermaskin; äv. oeg. l. bildl. Almroth Karmarsch 150 (1838; för sortering av hagel i fabrik). Dagen 1898, nr 3, s. 2 (om person). jfr frö-sorteringsmaskin.
-MASKINERI. jfr -maskin; särsk. oeg. l. bildl. SvGeogrÅb. 1937, s. 57.
-METOD. metod för sortering; särsk. (skogsv.) till 3 b. SvD(A) 1953, nr 273, s. 4 (i fråga om urval av elever för högre studier). TurÅ 1959, s. 132 (i fråga om sortering av timmer vid flottning).
(3 b) -PLAN. (numera bl. tillf.) sorteringsplatå. TT 1878, s. 106.
-PLATS. plats (se plats, sbst.1 2) för sortering; särsk. (skogsv.) till 3 b: skiljeställe (se d. o. 2). Ekman SkogstHb. 158 (1908; för sortering av timmer i flottled). SFS 1924, s. 42 (för sortering av potatis).
(3 b) -PLATÅ. skogsv. vid sågverk: platå (se d. o. 3) för sortering av sågat virke, sorteringsplan. HbSkogstekn. 446 (1922).
-POSTANSTALT~102, äv. ~200. mil. SoldIIntend. 1944, s. 302.
-PROV. prov (se d. o. 1 c) för att utröna förmåga att sortera. Östergren (1943).
-REGEL. regel (se regel, sbst.1 II 1 b) beträffande sortering. LAHT 1910, s. 87 (i fråga om sortering av frukt). HbSkogstekn. 498 (1922; i fråga om virke).
-RUM. rum (se rum, sbst.3 9) för sortering, sorterrum; jfr -sal. SvPostv. 100 (1924; för sortering av post).
-RÄNNA.
1) skogsv. till 3 b: ränna (se ränna, sbst.1 1 f). HbSkogstekn. 432 (1922).
2) (i sht förr) till 3 c: ränna (se ränna, sbst.1 1 h) för sortering av malm (l. stenkol) efter tyngd; jfr -sump. JernkA 1827, s. 291.
-SIKT. i sht lant. jfr -såll o. sorter-sikt. PT 1909, nr 215 A, s. 4 (i kvarn).
-SPEL. för små barn: spel i vilket olika figurer o. d. skall sorteras. DN(B) 1959, nr 343, s. 14.
-STÄLLE. jfr -plats; i sht (skogsv.) till 3 b: skiljeställe (se d. o. 2). Wollin Stilgjut. 69 (i handl. fr. 1764; för sortering av stilar). SvGeogrÅb. 1944, s. 232 (om skiljeställe).
-SYSTEM. särsk. till 3 a, i fråga om begåvningsurval i skolan. Skolvärld. 1972, nr 12, s. 13.
-SÅLL. såll för sortering i finare o. grövre storlekar; jfr -sikt, sorterar-såll. KrigVAH 1824, s. 138 (för krut). Sonesson BöndB 140 (1955; för sortering av säd).
-TRANSPORTÖR. skogsv. anordning som för sågat virke fram till sorteringsplatåns sorterare. HbSkogstekn. 451 (1922).
-TUMME. i sht post. tumtuta använd vid sortering av t. ex. post l. sedlar. Östergren (1943).
-UTBYTE~020. utbyte erhållet vid sortering (efter frånskiljning av sämre kvaliteter o. d.). UtsädT 1894, s. 109 (i fråga om utsäde).
-UTGIFT~02 l. ~20. jfr -kostnad. SFS 1919, s. 1018 (i fråga om sortering av flottgods).
-VAN. van vid sortering. Östergren (1943; om posttjänsteman).
-VANA. jfr -van. Östergren (1943).
-VARA. (i sht förr) tullv. vara utgörande l. tillhörande sorteringsgods. PT 1906, nr 262, s. 2.
-VERK. (industriell) anläggning för sortering, sorterverk; äv. oeg. l. bildl., om skolsystem för noga organiserat urval av teoretiska begåvningar. TT 1879, s. 156 (för sortering av trämassa i pappersfabrik). SFS 1916, s. 1038 (för sortering av kol o. koks). Vägmaskinl. 286 (1942; för sortering av grus). jfr: Kungliga sorteringsverket. MorgT(A) 1955, nr 121, s. 2 (oeg. l. bildl.). särsk. skogsv. till 3 b: skilje (se d. o. 3). SkogsvT 1912, s. 207.
-ÖVNING. Östergren (1943).
Avledn. (i allm. till 3 o. i sådana avledn. i fackspr.): SORTERARE, om person m.//(ig.), om sak r. l. m. [jfr dan. o. nor. sorterer, t. sortierer]
1) (†) till 2, om person som sysslar med lottning. Weste (1807).
2) person som (yrkesmässigt) sysslar med sortering. Til alla desze Hufwudwärk (dvs. manufakturer) höra många slags hielpe embeten och handtlangare, hwilka .. altid winna deras föda och uppehälle, som Ulltwättare, Sorterare, Kardare. Nordencrantz Arc. 235 (1730). JernkA 1895, s. 3 (med uppgift att sortera dolomit vid stålverk). HbSkogstekn. 451 (1922; vid sågverk). DN(A) 1964, nr 199, s. 4 (i pl., om posttjänstemän). jfr brev-, kol-, tidnings-, ull-, virkes-sorterare m. fl.
3) apparat l. redskap o. d. för sortering. Weste (1807). MosskT 1889, nr 3, Bih. s. 27 (för sortering av säd l. frö o. d.). SvD(A) 1958, nr 321, s. 2 (i annons; för sortering av hålkort). jfr brev-, frö-, gryn-, mynt-, potatis-, sädes-sorterare m. fl.
Ssgr (i fackspr.): sorterar-, äv. sorterare-apparat. till sorterare 3: sorteringsapparat. MosskT 1889, nr 3, Bih. s. 28 (för sortering av säd).
-cylinder. till sorterare 3: sorteringscylinder. 2NF 28: 65 (1918; i sädessorterare).
-kår. till sorterare 2; jfr kår, sbst.3 2. HbSkogstekn. 496 (1922).
-såll. till sorterare 3: sorteringssåll. Juhlin-Dannfelt 408 (1886; i sädessorterare).
SORTERBAR, adj. [jfr t. sortierbar] som går att sortera. Björkman (1889).
SORTERERSKA, f. [jfr sorterare] kvinnlig sorterare (se d. o. 2); jfr sortös. SD(L) 1898, nr 423, s. 2 (vid korkfabrik). SvYrkeslex. nr 245—249, s. 2 (1951; vid keramisk fabrik). jfr cigarr-, lump-sortererska.

 

Spalt S 8959 band 29, 1982

Webbansvarig