Publicerad 1979   Lämna synpunkter
SMULTRON smul3tron2, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(schmultron- i ssg 1674 (: schmultronw(in)). smoltron- i ssg 1706 (: Smoltron wattn)1707 (: Smoltron watten). smulte- i ssg 1882 (: smultebär). smulter- i ssg 1831 (: Smulterbär)1843 (: Smulterbär). smultre- i ssg 1734 (: smultre(bär)). smultron 1538 osv.)
Etymologi
[fsv. smultron (i ssgrna smultrona bloma, smultronblomma, o. smultrona gräs, smultronört), sv. dial. smultron, smultra, f. l. n., smultor, pl., smulta, pl., smulter, pl., hjortron, smyltron; till SMULTER; jfr med avs. på bildning MULTER o. NYPON]
skenfrukt (”bär”) hos l. från växt tillhörande släktet Fragaria Lin., som (ss. mogen) har röd färg o. en speciell arom; utom i vissa trakter, bygdemålsfärgat, o. ss. senare led i ssgr numera företrädesvis om sådan frukt hos l. från planta av arten Fragaria vesca Lin., skogssmultron; i pl. med koll. bet. äv. ss. maträtt; äv. om växten (äv. kallad vanligt, i sht förr äv. allmänt smultron); jfr JORD-BÄR 2, JORDGUBBE 1. Äta smultron och mjölk. Plocka smultron och träda dem på strån. Hon hade en hy som smultron och mjölk (jfr b). VarRerV 42 (1538). Ulla! min Ulla! säj får jag dig bjuda / Rödaste Smultron i Mjölk och Vin? Bellman (BellmS) 1: 240 (1790). Lilja FlOdlVext. Suppl. 41 (1840: vanliga). Torén Rebau o. Hochstetter 101 (1851: det allmänna). Smultron .. som äro dels skogssmultron .., dels jordgubbssmultron eller jordgubbar. Jönsson Gagnv. 132 (1910). Så hade man .. ätit smultronen .. och därmed var .. middagen över. Siwertz JoDr. 34 (1928). Ett gammalt brandställe, där smultronet sköt sina revor över svärtade murrester. Dens. ResK 182 (1929). Lindgren AllBarn 56 (1946). — jfr ALP-, BACK-, JORDGUBBS-, MUSKAT-, MÅNADS-, SKEN-, SKOGS-, TRÄDGÅRDS-, VILD-SMULTRON m. fl. — särsk.
a) i uttr. plocka smultron under snön, se PLOCKA, v. 1 a β slutet.
b) i det bildl. uttr. smultron och mjölk, betecknande en frisk (lantlig l. oskuldsfull) röd o. vit ansiktsfärg o. i anv. som ansluter sig härtill. Jag har hört talas om ansigten af smultron och mjölk, en ljuf sommarrätt, som man vet. Blanche Bild. 4: 62 (1865). Deras kärlek är endast ett stilla äktenskapstycke. Men Knut är en passionerad natur, som en gång kan komma att ledsna på smultron och mjölk. Strindberg TrOtr. 4: 78 (1897).
Ssgr (Anm. Ssgrna under AC kan äv. hänföras till smulter):
A (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SMULTE-BÄR, se D.
B (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SMULTER-BÄR, se D.
C (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SMULTRE-BÄR, se D.
D: SMULTRON-ART. bot. o. trädg. jfr art 8 a α. Eneroth Pom. 2: 373 (1866).
-ARTAD, p. adj. (numera bl. tillf.) om växt: som tillhör l. påminner om smultronväxterna; jfr arta V 3. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 278 (1857).
-BACKE. jfr -ställe. Nyman VäxtNatH 2: 71 (1868).
-BLAD. (smultron- 1716 osv. smultrone- 1694) blad hos (l. från l. liknande blad hos) smultronväxt; i sht förr äv. använt ss. medicinskt medel. Bromelius Chl. 93 (1694). Haartman Sjukd. 349 (1765; ss. medicinskt medel).
-BLANCMANGÉ. jfr -glass. Hallstén o. Lilius (1896).
-BLOM. Viksten SkogSjung. 119 (1933).
-BLOMMA. (smultron- 1734 osv. smultrone- 1694) [fsv. smultrona bloma] blomma på (l. från l. liknande blomma på) smultronväxt; äv. om smultronväxt; förr äv. om arten F. vesca Lin. Bromelius Chl. 93 (1694). Ugla PræfNæsg. 36 (1734; om arten). Hammar (1936).
-BRÄNNVIN. (förr) jfr -punsch. Oec. 53 (1730).
-BUSKE. (smultron- 1843 osv. smultrons- 1745) [jfr eng. strawberry bush (i bet. 3)]
1) (numera föga br.) smultronstånd. Möller 1: 393 (1745). Östergren (1942; betecknat ss. mindre vanligt).
2) (numera mindre br.) smultronträd (se d. o. 1). Scheutz NatH 295 (1843). NF 1: 976 (1876).
3) [växtens blommor doftar likt smultron] (mindre br.) = krydd-buske 2. SvUppslB 5: 728 (1930). 2SvUppslB 5: 724 (1947).
-BÄR. (smulte- 1882. smulter- 18311843. smultre- 1734. smultron- 1796 osv.) [sv. dial. smulterbär, smultubär, smultibär m. m.; jfr äv. sv. dial. smältörbär] (utom i bygdemålsfärgat spr. i vissa trakter numera i sht med vitter prägel) smultron; äv. bildl. Linné Dal. 18 (1734: smultre(bär)). Envallsson Prins. 7 (1796). En blott är min hjertanskär, / En mitt röda smultronbär. Saxén FinSång. 1: 41 (1891).
-BÖRDIG. (tillf.) som bär rikligt med smultron, smultronrik. SD(L) 1904, nr 282, s. 1 (om ö).
-DIKE. jfr -ställe. Hasselblad Eldgröt. 101 (1924).
-DOFT. Lundkvist FlodHav. 91 (1934).
-DOFTANDE, p. adj. Ahrenberg Infall 5 (1908; om de gröna bladen hos ros).
-ESSENS. jfr essens II c o. -eter. Ekenberg (o. Landin) 301 (1890).
-ETER. [jfr t. erdbeeräther] (i fackspr.) (inom parfymindustrien använd) eter (se d. o. III) framställd ur smultron. VaruhbTulltaxa 1: 182 (1931).
-EXTRAKT. jfr extrakt 2. Leufvenmark Vin. 1: 166 (1869).
-FALL. jfr fall II 5 b o. -ställe. Silfverstolpe Vard. 23 (1926).
-FAT. (serverings)fat för l. med smultron; jfr -skål. Tersmeden Mem. 4: 125 (c. 1790).
-FINGERÖRT~102, äv. ~200. [jfr t. erdbeerfingerkraut] bot. den smultronliknande fingerörten Potentilla sterilis (Lin.) Garcke; jfr -mura. Nathorst SvVäxtn. 46 (1905).
-FRISK. (numera bl. tillf.) om kind: som har smultronets röda, friska färg. Blanche Tafl. 297 (1845).
-FRUKT. (numera bl. tillf.) smultron, smultronbär. LAHT 1896, s. 116.
-FÄRG. om den röda färg som smultron har l. om färg som påminner om denna. Vallentin London 160 (1912).
-FÄRGAD, p. adj. som har smultronfärg. Freja 1885, s. 37 (om tyg).
-GELÉ. jfr gelé 2. SvKock. 149 (1837).
-GLASS. innehållande smultron l. med smultronsmak. AHB 92: 106 (1876).
-GRUPP. (numera bl. tillf.) grupp (se grupp, sbst.1 2 a) av smultronväxter. Eneroth Pom. 2: 374 (1866).
-GRÄS. [fsv. smultronagräs] (†) (om blad o. d. av) växten Fragaria vesca Lin., (skogs)smultron (äv. i medicinsk anv.); jfr -ris. BOlavi Föret. A 5 a (1578). Weste FörslSAOB (c. 1815).
-GUMMA. (numera bl. tillf.) jfr -plockerska. Strindberg Skärk. 108 (1888).
-HAGE. jfr hage 2 a o. -ställe. Nyman VäxtNatH 2: 71 (1868).
-HALLON. bot. o. trädg. (den i Japan inhemska, i Sv. ss. prydnadsbuske odlade) växten Rubus illecebrosus Focke, som har smultronliknande frukter. Törje Växtfört. 2: 177 (1938).
-JORDGUBBE~020. (tillf.) smulgubbe. SvD(A) 1966, nr 189, s. 3.
-KAKA.
1) kok. kaka (se kaka, sbst. 2 a, b) innehållande smultron l. med smultronsmak. Warg 491 (1755).
2) (förr) kaka (se kaka, sbst. 5 a) för medicinskt bruk, innehållande (mosade) smultron. Haartman Sjukd. 119 (1759; använd i bandage vid huvudvärk).
-KALLSKÅL~02 l. ~20. (förr) kallskål (se d. o. 1) gjord på bl. a. smultron. SvKock. 19 (1837).
-KARAMELL. med smultronsmak. AHB 92: 13 (1876).
-KART. kart på l. från smultronplanta. Schultze Ordb. 2230 (c. 1755).
-KIND. (i vitter stil) bildl.: smultronröd kind. Lo-Johansson Stat. 1: 323 (1936).
-KLÖVER. [jfr t. erdbeerklee, eng. strawberry clover] bot. klöverväxten Trifolium fragiferum Lin., som har röda, smultronliknande fruktsamlingar, blåsklöver; jfr -väppling. Wahlberg Foderv. 233 (1835).
-KOMPOTT. kok. SvKock. 155 (1837).
-KONJAK. (i sht förr) jfr -punsch. Leufvenmark Vin. 1: 192 (1869).
-KORG. korg för l. med smultron. Strindberg Kamm. 5: 61 (1909).
-KRUKA. särsk.: kruka för l. med smultronplanta. HbTrädg. 4: 105 (1874; för drivning).
-KRÄM. kok. jfr kräm, sbst.2 2. Nordström Matlagn. 162 (1822).
-KUR. (förr) kur (se kur, sbst.3 1) bestående i förtärande av smultron. Linné Bref I. 2: 358 (1775).
-KÄRNA. särsk. (numera bl. tillf.) om konfektbit i form av en kärna (se kärna, sbst.1 1 b) o. innehållande ett smultron. Grafström Kond. 83 (1892).
-LAND. trädgårdsland för odling av smultron; jfr jordgubbs-land. HbTrädg. 8: 168 (1884).
-LIK. smultronliknande. Linné Öl. 1 (1745).
-LIKNANDE, p. adj. som liknar (ett) smultron, smultronlik. 2NF 21: 802 (1914; om knottror vid viss sjukdom).
-LIKÖR. jfr -punsch. Leufvenmark Vin. 1: 165 (1869).
-MARMELAD. särsk. (†) smultronkräm. Nordström Matlagn. 162 (1822).
-MJÖLK. (numera föga br.) om maträtten smultron o. mjölk. Törneros (SVS) 2: 225 (1827).
-MUN. (i vitter stil) bildl.: smultronröd mun. SthmFig. 1846, s. 304.
-MURA. (föga br.) smultronfingerört. Neuman o. Ahlfvengren Fl. 402 (1901). Kindberg SvNamn 22 (1905).
-MÅLLA. bot. mållväxten Chenopodium capitatum (Lin.) Asch., vars kalkblad vid mognaden bildar smultronlika hopgyttringar. Alcenius FinlKärlv. 116 (1863).
-ODLARE. person som odlar smultron. HbTrädg. 3: 113 (1872).
-ODLING. jfr -odlare. Eneroth Pom. 2: 380 (1866).
-PASTA. (numera bl. tillf.) jfr pasta 1. Schartau Kond. 154 (1847: Smultron-past).
-PLANTA. (telning av) smultronväxt; jfr planta, sbst.1 1 a, b. Lundberg Träg. 39 (1754). Abelin MTr. 68 (1902).
-PLANTERING. plantering av smultronplantor; äv. konkret, om smultronland l. om smultronplantorna på sådant land. En smultronplantering lemnar ej lönande skörd längre än 3 eller högst 4 år. HbTrädg. 3: 114 (1872).
-PLOCKERSKA. Almqvist Törnr. 2: 225 (1849).
-PLOCKNING. Strindberg TjqvS 1: 50 (1886).
-POTAGE. (förr) jfr potage, sbst.1 1. Rålamb 14: Reg. (1690).
-PUNSCH. innehållande utdrag ur smultron. Leufvenmark Vin. 2: 26 (1870).
-PÄRON. [efter eng. strawberry pear] (numera bl. tillf.) om den ätliga, smultronröda frukten av den västindiska växten Cereus (Hylocereus) undatus (Haw.) Britt & Rose. BBergius PVetA 1780, 1: 188.
-RANKA. jfr ranka, sbst.1 1. Hammar (1936).
-RIK. om backe o. d.: rik på smultron; jfr -bördig. Hagberg Gotl. 58 (1933).
-RIKE. (i sht i vitter stil) om smultronrikt markområde. Tigerschiöld Dikt. 1: 23 (1888).
-RIS. (smultron- 17491880. smultrons- 1774) (numera bl. i vissa trakter) smultronväxt; smultronstånd; äv. koll., dels om de ovan jord befintliga delarna av flera smultronstånd, dels om smultronrevor; jfr ris, sbst.1 2. Lind (1749). Uti watten (kokas) Smultrons-ris eller rötter. Hernquist UnderrLandth. 2: 82 (1774). (Sv.) Smultronris. Smultronstånd .. (fr.) Fraisier. Nordforss (1805). Berndtson (1880; om smultronrevor).
-RIVA. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat, o. i Finl.) riva (se riva, sbst.3) för l. med smultron; jfr -skäppa. NordT 1881, s. 419.
-ROT. rot från (l. på) smultronstånd (förr äv. med medicinsk anv.). BOlavi 31 a (1578). Decoct af Smultronrötter. Haartman Sjukd. 30 (1765).
-RÖD. röd som smultron; äv. i n. sg. substantiverat, om färgnyans med denna färg; äv. bildl. Freja 1874, s. 104 (om tyg). Widegren FrkSolst. 215 (1936; bildl.). De sex jättevävnaderna i smultronrött och guld. SvD(A) 1967, nr 353, s. 8.
-SAFT. saft (se d. o. 1) i l. från smultron; vanl.: saft (se d. o. 2 a) beredd av smultron (jfr -vatten 2). Haartman Sjukd. 72 (1759). Langlet Husm. 666 (1884; beredd av smultron).
-SIRAP. (förr) sirap (se d. o. 1 a) beredd med smultron ss. ingrediens; jfr -vatten 2. Palmchron SundhSp. 38 (1642).
-SKATT. (i sht i vitter stil) om kvantitet smultron, betraktad ss. en skatt (se d. o. 1 a). PoetK 1816, 1: 189.
-SKÅL. jfr -fat. Nordlund Bit. 64 (1894).
-SKÄPPA. skäppa (se skäppa, sbst. 1) för l. med smultron; jfr -korg, -riva. Börjesson C12 11 (1858).
-SLÄKTE(T). bot. om släktet Fragaria Lin. ArkBot. II. 1: 47 (1904).
-SMAK. smak av l. som smultron. Grafström Kond. 126 (1892).
-SORT. jfr -art, -varietet. Lundström Trädg. 210 (1852).
-SPENAT. [jfr t. erdbeerspinat, eng. strawberry spinach] bot. om var o. en av (de i Sydeuropa ss. spenat använda) växterna Chenopodium capitatum (Lin.) Asch., smultronmålla (förr äv. kallad huvudblommig smultronspenat), o. C. foliosum Asch. vilkas frukter liknar smultron; förr äv. om det släkte (Blitum Lin.) som dessa (o. vissa utländska mållväxter) konstituerade i ä. systematik. Lilja FlOdlVext. 39 (1839; om släktet). Därs. (: Hufvudblommig). Simmons Jönsson 133 (1935).
-STÅND. om enskild smultronplanta. Björkegren 1344 (1784). Collinder Kalev. 167 (1948).
-STÄLLE. ställe där det växer l. brukar växa (mycket) smultron. LitAlbum 1877, s. 13. En dag .. kom vi på ett smultronställe i ett stenrös. Lindgren AllBarn 56 (1946). särsk. bildl., om ställe l. plats l. tidsperiod o. d. där resp. under vilken man upplever lycka l. glädje l. stor trevnad o. d.; särsk. i uttr. livets smultronställen. (Den gamla ser i drömmen) glada ögonpar från lifvets smultronställen, svärmerier vid sjutton år, kungar för en bal. Lindqvist Dagsl. 3: 40 (1904). Lo-Johansson Förf. 59 (1957; om restaurang).
-SVED. (i sht i Finl.) jfr -ställe. Bergroth FinlSv. 306 (1917).
-SYLT. kok. Almström KemTekn. 2: 253 (1845).
-SÄNG. trädgårdssäng för l. med smultron. Weste FörslSAOB (c. 1815). JernkA 1833, s. 691.
-TALLRIK. tallrik (för l.) med smultron. Weste FörslSAOB (c. 1815).
-TID. om den tid då smultronen är mogna. Strindberg Giftas 1: 285 (1884).
-TRÄD.
1) [jfr t. erdbeerbaum, eng. strawberry tree] bot. (det i Medelhavsområdet hemmahörande) trädet Arbutus unedo Lin., som har röda, smultronlika frukter. Linné Diet. 2: 191 (c. 1750).
2) (numera föga br.) (den i Himalaya hemmahörande) växten Benthamia fragifera Lindl., som har ätliga, smultronlika frukter. 2NF (1917).
-TUNGA. [jfr t. erdbeerzunge] med. vid scharlakansfeber l. hjärnhinneinflammation förekommande sjukdomstillstånd hos tungan, kännetecknat av högröd färg o. uppsvällda papiller (varvid tungans yta erinrar om ett smultrons). Hygiea 1856, s. 344.
-VALL. (i sht i vitter stil) jfr -ställe. Karlfeldt FlPom. 13 (1906).
-VARIETET. bot. o. trädg. jfr -art. Eneroth Pom. 2: 381 (1866).
-VATTEN. (förr)
1) vatten för medicinskt bruk, innehållande utdrag av smultron. Rålamb 13: 179 (1690; i hästmedicin). Nyman VäxtNatH 2: 70 (1868).
2) (förr) om olika drycker framställda (bl. a.) av vatten o. smultron; jfr -saft, -sirap. Smultronwatten .. 1 Stop Ditto Smultron Wijn. BoupptSthm 1684, s. 84 a, Bil. (1683); möjl. att hänföra till 1. Hertiginnans .. födelsedage .. fÿradess .. med Music och dansse .. (samt) 1 kanne Smoltron Wattn. HovförtärSthm 1706 A, s. 972. SvKock. 165 (1837).
-VIN. (i sht förr) jfr -punsch. BoupptSthm 1672, s. 666 b, Bil. Valleria Hush. 54 (c. 1710).
-VÄPPLING. (†) smultronklöver. Liljeblad Fl. 262 (1792). Nyman VäxtNatH 2: 124 (1868).
-VÄXT. i sht bot. växt tillhörande släktet Fragaria Lin., smultron (särsk. inskränktare, om växten Fragaria vesca Lin.); förr äv. om smultronträd (se d. o. 1); jfr -ört. Heinrich (1814; om smultronträd). Thedenius Skolbot. nr CXVIII (1851; om F. vesca). Jordgubbsplantan är visserligen besläktad med våra inhemska smultronväxter, men dess hemland är Amerika. Bolin VFöda 287 (1934).
-ÄPPLE. (smultron- 1831 osv. smultrons- 18921895) [jfr t. erdbeerapfel] trädg. smultronrött kalvilläpple av en förr bruklig sort, röd sommarkalvill. Lundström Trädg. 1: 169 (1831).
-ÄTTIKA. (förr) med ättika berett utdrag av smultron. ApotT 1698, s. 1. —
-ÖRT. [jfr t. erdbeerkraut] i sht bot. smultronväxt; i sht om (växt av) arten Fragaria vesca Lin. (äv. kallad vanlig smultronört); äv. om släktet Fragaria Lin. Thunberg FlStrengn. 30 (1791; om arten F. vesca). Areschoug Fl. 310 (1881; om släktet Fragaria). Smultronörterna, ehuru af olika arter, hafva dels såsom vilda, dels såsom odlade en synnerligen vidsträckt utbredning. LfF 1899, s. 189. Därs. s. 190 (: vanliga). NaturvForsknRådÅb. 1949—50, s. 38 (: den chilenska smultronörten, om arten F. chilensis Ehrh.). jfr jordgubbe-, scharlakans-, skogs-smultronört.
E (†): SMULTRONE-BLAD, -BLOMMA, se D.
F (†): SMULTRONS-BUSKE, -RIS, -ÄPPLE, se D.

 

Spalt S 7626 band 28, 1979

Webbansvarig