Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VERKLIGHET vær3klig~he2t, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(verkelighet (w-) 17151821. verklighet (w-) 1773 osv. värkelighet (w-, -ck-, -heet) 16801781. värklighet (w-) 17341962)
Etymologi
[jfr d. virkelighed, t. wirklichkeit; till VERKLIG]
1) (†) motsv. VERKLIG I 1: handling l. verksamhet; särsk. (o. i sht): fientlig handling l. krigshandling; anträffat bl. i pl. Althenstund Ståndet finner thenna författning, såsom ländande till fäderneslandets tienst och räddande, i fall the uti Danmarck fortfarande tillrustningar uti någre wärckeligheter utbrista, skulle wara nyttig. 2BorgP 8: 922 (1743). (Jag önskar) att Ni söker hellre skräma genom föreställningar, än straffa genom verkligheter. Gustaf III 4: 94 (1775). Detta (kronprinsens) uttryck var icke blotta ord, utan en början till verkligheter, som hade gjort Sveriges sällhet, om vår lycka svarat emot vårt hopp. Rosenstein 1: 372 (1810).
2) motsv. VERKLIG I 2, om förhållandet l. egenskapen att ha existens l. vara verklig l. förnimbar l. finnas till i sinnevärlden (jfr dock c), särsk. motsatt ngt inbillat l. drömt; realitet; äv. om händelse l. tilldragelse o. d. som faktiskt ägt rum l. inträffat; särsk. i sådana uttr. som äga (ngn) verklighet, vara verklig; i sht förr särsk. dels (i sht i pl.) om sakförhållande l. faktum, dels i sådana uttr. som verkligheten av ngt, existensen l. förekomsten av ngt. Stiernman Riksd. 1849 (1680). När erendet, hwarom handlas, hwarken ägt eller äger någon wärkelighet; hwad är thet tå annat än en dröm och et intet? Bælter GudS 18 (1751). Nyare skribenter bevisa ingen ting, om Rådets verkelighet i hedna tiden, med obestyrkta berättelser. Schönberg Bref 1: 28 (1777). Då denna Auctoritet bör, efter erhållen uplysning om brottets werkelighet .. begära undersökning. Danckwardt SmndrFörf. 378 (cit. fr. 1821; rättat efter orig.). Man låtsade betvifla verkligheten af sjelfve östgötaprosten Sitelius i Wreta. Atterbom Minnest. 1: 192 (1847). Att hällristningarne tillhöra bronsåldern visas af de verkligheter, som min far framlagt i Antiqvarisk Tidskrift för Sverige. Hildebrand Hedn. 76 (1872). Clewberg menade vad han sade. I .. strofen finns en uttalad frihandelsvänlighet, för vilken han längre fram i livet fick utstå bataljer. Han skrev om verkligheter. 3SAH LXXII. 2: 15 (1963). — jfr O-VERKLIGHET. — särsk.
a) (numera mindre br.) om ngt konkret l. materiellt. Häldre omgås med spöken, fördolda andar och möjeligheter, än med Phænomener, kroppar och wärkeligheter. Hernquist Hästanat. Inledn. 4 b (1778). Å ömse sidor stodo verkligheter: på ena sidan ett glas med blomster .. på den andra en tallrik med äpplen. MoB 2: 221 (1804). O, min moder, skall / Jag nånsin se din verklighet på jorden mer, / Som nu jag sett din skugga? Runeberg (SVS) 6: 191 (1863). (Sanna o. riktiga idéer) äro verkligheter, men icke sådana verkligheter, som vi kunna se med kroppens öga eller känna på med fingrarna .. utan verkligheter, som vår inre, andliga varelse känner och förnimmer. LäsnHem. 1901, 11: 2. Våra sinnesobjekt antas vara verkligheter, och det är brukligt att betrakta dem såsom sådana, men i själva verket äro de icke verkliga. Bolin KemVerkst. 16 (1942).
b) i sådana uttr. som bli (förr äv. varda) (till) verklighet, i sht förr äv. komma till verklighet, förverkligas, realiseras. (Vid fiendens ankomst) gick Kongl. Arméen til Christianstad, där jag halp afstaka .. et retrenchement (dvs. en förskansning), som til ingen werkelighet kom. HC11H 7: 147 (1715). Hvad Gustaf Adolf redan såg som en möjlighet, har blifvit en verklighet. Vi äro återdrifne bakom våra klippor och skär. 2SAH 23: 154 (1840). Huru snart och i hvad utsträckning dessa djerfva tankar (på en kanal) skola varda till verklighet, torde en kanske ej allt för aflägsen framtid utvisa. Svensén Jord. 67 (1884). En .. tillämnad villastad, vid Hornsberg på Kungsholmen, .. har aldrig blifvit till verklighet. Sthm 3: 345 (1897). Han skänker Vadstena slott och därtill en stor donation för att klosterplanerna ska bli verklighet. KvinnLittH 1: 24 (1981).
c) med anslutning till VERKLIG I 3, mer l. mindre pregnant, närmande sig bet.: riktighet l. äkthet l. sanning, särsk. i fråga om utsaga l. påstående o. d. Förnuftige och dygdige menniskor, hatare af pedanterie, och älskare af wärkelighet. Hwalström SpecPaid. 55 (1773). Menniskor fulla af verklighet som jag utan .. vårt gemensamma värf troligen aldrig hade lärt känna. Bremer Brev 3: 313 (1853). Denna historia är högst otrolig, men det otroliga rymmer ofta ett korn av verklighet och sanning. Zetterström Dag 11 (1946).
3) filos. o. teol. om det för människans sinnen oåtkomliga l. immateriella l. bakomliggande (o. beständiga l. oföränderliga o. allomfattande) i tillvaron l. existensen; särsk. i sådana uttr. som den absoluta verkligheten (jfr ABSOLUT, adj. 5). Man måste kunna begripa först thes (dvs. den kristliga hemlighetens) mögelighet, at then kan wara, och sedan thes wärkelighet, at then i sanning är. Bælter GudS 17 (1751). (Det finns) två slags verklighet, en ofulländad och en fulländad, en som i sig icke inrymmer annat än idel verklighet, och en som är uppblandad med overklighet. Wikner Mater. 43 (1870). Såvida som .. (den sinnliga verkligheten) endast är vår menskliga verld och ett fenomen eller en relativ uppfattning af den absoluta verkligheten, framställer hon tingens sanna väsende för oss under en mer eller mindre förvänd och motsatt form. Bygdén Boström 245 (1874). Med verklighet menar .. (V. Norström) den för vetenskapen oåtkomliga naturgrunden under allt, som vetenskapen berör och behandlar, Kants ”tinget i sig”, vilket undandrar sig all analys. Liljedahl Norström 2: 65 (1918). Enligt Hegel är verkligheten ett med det förnuftiga tänkandet. Marc-Wogau FilDiskuss. 79 (1955).
4) sammanfattande, om allt det som tillhör l. ingår i den yttre världen o. kan uppfattas med hjälp av sinnena, om den materiella världen l. det jordiska (jfr dock c); särsk. med tanke på de yttre omständigheter l. förhållanden varunder ngn lever l. verkar, ibland liktydigt med dels: tillvaro (se d. o. 1 b), dels: liv (se d. o. I 3) l. existens (se d. o. 1 b); särsk. motsatt: dröm l. fantasi l. inbillning; särsk. (o. i sht) i sg. best. Tag ifrån oss inbildningens rikedom … Ack huru fattig är icke verkligheten! Björn Besynn. 9 (1792). Verkligheten är en fortsatt äflan, der den ena företeelsen vederlägger den andra. BEMalmström 5: 174 (c. 1860). Huru hennes tankar fara / ständigt i det underbara! / Men hvem är, som gränsen vet / mellan dröm och verklighet? Melin Snöhvit 103 (1897). Lärorna äro blott till för att förklara verkligheten .. Verkligheten är till och verkar alldeles oberoende af dem. Beskow Pred. 484 (1901). Det var, som hade han icke hört verkligheten till. Men ett litet barn hör alltid verkligheten till mera än något annat. Malmberg Åke 76 (1924). Låt oss nu återvända till verklighetens värld och för några ögonblick ta en snabbrevy av en ögonläkares verksamhet. HågkLivsintr. 10: 63 (1929). Kanske kunde hon komma undan, slippa se och slippa inse att verkligheten var som den var. Wahlberg FrusLiv 16 (2003). — jfr SKEN-VERKLIGHET. — särsk.
a) i speciellare anv., om visst (gm bestämning närmare angivet) område l. (angiven) sfär av det som tillhör den yttre världen osv. Emedan jag är öfvertygad, att den filologi är bäst, som ärligast och oförbehållsammast återgifver den föreliggande språkliga verkligheten. 3SAH 6: 460 (1891). Den som det minsta känner till studenternas verklighet vet att den formella friheten är föga reell. Lundagård 1956, nr 5, s. 6. Han tänkte .. låta sin okunnige morbror få lära sig några läxor i fråga om Chicagos sociala verklighet. Lundgren Bellow ProfDec. 44 (1982).
b) i uttr. i verkligheten (förr äv. i verklighet).
α) i den verkliga l. materiella l. fysiska världen, så som ngt l. ngn egentligen är; ibland motsatt: till namnet, nominellt. Här beskrifvas flere af desse Sällskap, deras beskaffenhet .. och nu ägande hopp at här på Jorden i verkelighet igenfinna hvad man blott i andeligt förstånd förut trott äga rum. Kellgren (SVS) 5: 157 (1788). Hvarje kropp, som finnes till i verkligheten, har både längd, bredd och höjd. Almqvist Geom. 1 (1833). (Jesus svar) angifver ett kännetecken, af hvilket lärjungen skulle kunna bedöma, om han var en lärjunge i verkligheten eller blott till namnet. Flensburg KyrklT 215 (1875). Det är icke säkert, att en hypotes har någon motsvarighet i verkligheten. Bergholm Fys. 4: 78 (1957).
β) i själva verket; faktiskt; i praktiken. Att du .. skulle vilja i verkligheten resa öfver till England med en sådan karl .. ånej. Almqvist TreFr. 2: 24 (1842). Varje fornnordisk offerfest avslutades med ett ceremoniöst skåldrickande .. och detta var i verkligheten den viktigaste delen av ritualen. Nilsson FestdVard. 40 (1925). Lasern har fått en bredare tillämpning än masern och jag skulle tro att vi hittills bara har upplevt en liten del av det den i verkligheten kan uträtta. Strandh PyramLas. 138 (1985).
c) om ngns personliga inre bild l. intuitiva upplevelse av l. föreställning om verkligheten. Han lever i sin egen verklighet. Så bildar sig .. en atmosfer af frid och ro, så att den, som har något sinne för andliga verkligheter, i en sådan menniskas närhet förnimmer .. kraft. Wikner Pred. 241 (1877). Det är fantasien som öppnar dörren till nya verkligheter för forskaren och uppfinnaren. Larsson Kunsk. 125 (1909). Två verkligheter skall förinta varandra, två rymder smälta samman / i vår förälskelses sommar. Lindegren Svit. 63 (1947). (I fiktionen) uppbygges en verklighet för sig, där man skiljer mellan sant och falskt i princip på liknande sätt som inom den ”verkliga verkligheten”. Regnéll Sem. 154 (1958). — särsk. [efter eng. virtual reality] i uttr. virtuell verklighet, med hjälp av datorteknik skapad fiktiv värld i vilken användaren upplever sig vara o. agera. Inom .. forskning kring virtuell verklighet görs idag upptäckter som rimligtvis borde ställa fundamentala frågor kring de moderna teknologiernas konsekvenser för vår syn på verkligheten. Expressen 25/4 1991, s. 5.
Ssgr (i allm. till 4): VERKLIGHETS-ANALYS. analys av (förhållanden l. omständigheter i) verkligheten. Om psykologien genom sina omedelbara verklighetsanalyser och sina experiment visar sin frändskap med naturvetenskaperna, så (osv.). Schéele Själsl. 19 (1894). Att kalla .. (budgetförslaget) för en djärvare satsning är mer en statistisk manipulation än en korrekt verklighetsanalys. GbgP 7/12 2004, s. 12.
-ANKNUTEN~020. som knyter an till verkligheten; jfr anknyta 3 a α α o. -anknytning. Poesin skulle vara musikalisk, ren, verklighetsanknuten, objektiv. Utsikt 1949, nr 4, s. 34.
-ANKNYTNING~020. jfr anknytning 2 c. (G. III:s statskupp) hade till följd att borgerliga idéer, känslofördjupning och en intensivare verklighetsanknytning började framträda i det följande decenniets litteratur. IllSvLittH 2: 315 (1956).
-ANPASSA~020, -ning. anpassa (ngt) till i verkligheten rådande förhållanden l. omständigheter o. d. I det hela har nog det sista skedet av hans liv utvecklat sig mot en viss verklighetsanpassning. Blomberg JosephsonLiv 562 (1951). Ett sätt att lösa .. (bemanningsproblemet) är att bättre verklighetsanpassa arbetstiderna. GbgP 28/3 2001, s. 2.
-APTIT. (tillf.) om lust l. åstundan att fullt ut ta del av l. ingå i verkligheten; jfr aptit 2. (Strindberg) hade .. tappat något av sin friska verklighetsaptit och sin nyfikenhet. 3SAH LIII. 2: 185 (1942).
-AVBILDNING~020. jfr avbildning 1 o. -bild. Om poesien blott är verklighetsafbildning, så är den också blott prosa. 2SAH 58: 80 (1882). (Planschen) upptog en helsida och utgav sig för att vara en verklighetsavbildning. Martinson VägUt 188 (1936).
-BAKGRUND~02, äv. ~20. om bakgrund (se d. o. 2 c) som utgörs av faktiska förhållanden l. omständigheter; särsk. i fråga om litterär skildring o. d. Jag känner icke närmare till verklighetsbakgrunden för legenden om Matteo Falcone. Enckell Olivpar. 208 (1934). Räkningar på arbeten och leveranser, vilka inte haft verklighetsbakgrund. SvD(A) 1962, nr 11, s. 5.
-BASERAD, p. adj. jfr basera 1 a. På svenska finns .. ”Röst ur djupet” .. en verklighetsbaserad skildring av en prostituerad som dömts till döden efter att ha mördat sin hallick. DN(A) 30/11 1987, s. 26.
-BESKRIVNING. jfr beskrivning 3. Utvändigt är det en artistisk och exakt, lite reportagebetonad verklighetsbeskrivning. BonnierLM 1943, s. 159.
-BETONAD, p. adj. som präglas av l. ger uttryck för (förhållanden l. omständigheter i) verkligheten. Liksom styrkan i Brantings allmänna politik var en verklighetsbetonad obundenhet vid dogmatiska föreställningar .. så framträder också i hans försvarspolitik detta fördomsfria .. betraktelsesätt. Höglund Branting 1: 275 (1928). En på en gång exakt verklighetsbetonad och psykologiskt motiverad miljöskildring. SDS 25/9 2001, s. B10.
-BILD. bild (se bild, sbst.1 1 c) som återger l. avses återge (scen ur) verkligheten; äv. (o. i sht) bildl., dels om skildring i skrift l. tal av verkligheten, dels liktydigt med: verklighetsuppfattning; jfr -avbildning. AB 9/12 1869, s. 3. Från skärgården och fastlandet. Verklighetsbilder och historier. Hedberg Skärg. (1893; titel). Den 28 februari skrevs det vackra och intressanta poemet Innocenti, ännu en lätt omgestaltad verklighetsbild. 3SAH LXXXVII. 2: 275 (1979). Hans verklighetsbild är så skev att han inte ser att alkoholen ligger bakom eländet. ICAKurir. 1987, nr 18, s. 36.
-BLICK. (numera bl. tillf.) blick (se blick, sbst.1 3 b β) för (förhållanden l. omständigheter i) verkligheten. Den genom naturvetenskapen skärpta verklighetsblicken. Lamm Oxenst. 7 (1911).
-BUNDEN, p. adj. (numera bl. tillf.) som är bunden (se binda, v. 15) vid (förhållanden l. omständigheter i) verkligheten. Ek SvFolkv. 217 (1924). (E. Wigforss) läggning är visserligen ideell och spekulativ, men också skarpt kritisk och verklighetsbunden. Spångberg BanbrHövd. 289 (1939).
-DIKT. (numera bl. tillf.) litterärt verk som skildrar l. är baserat på verklighet(en); särsk. om sådan dikt (se dikt, sbst.1 3 a); jfr -diktning. NordT 1883, s. 623. ”Bygmester Solness” är på en gång allegori och verklighetsdikt. SD 1892, nr 345, s. 2. Äfven Shakspere’s sonetter voro .. i viss mån värklighetsdikter. Schück Shaksp. 1: 400 (1916).
-DIKTNING. (numera bl. tillf.) jfr diktning, sbst.1 3, o. -dikt. En verklighetsdiktning af oskyldigt slag, som ställer lifvets prosa i en mild belysning af poesins ljus. Nornan 1882, s. 173.
-DRAG. (numera bl. tillf.) jfr drag 28. AntT XIV. 1: 101 (1899). Animationer tillför den rörliga bildens historia något unikt, en förmåga att nå bortom fysiska begränsningar och igenkännbara verklighetsdrag. GbgP 13/6 2005, s. 55.
(2, 4) -EXAKT. (numera bl. tillf.) som exakt överensstämmer med (förhållanden l. omständigheter i) verkligheten. Rydberg Dikt. 2: 15 (1891). Akvarellen visar allehanda tecken på självsyn, driven teknik och verklighetsexakt orientering i förhållande till gymnasiet och domkyrkan. SträngnHist. 214 (1959).
-FIENTLIG. (numera bl. tillf.) jfr fientlig 1 b. Allra minst i konstens rike har den verklighetskärlek något rum, som växer på en verklighetsfiendtlig lifsledas botten. 2SAH 58: 75 (1882).
-FILOSOFI. (numera bl. ngn gg) realfilosofi; särsk. i fråga om positivismen. En verklighetsfilosofi, sådan som materialismen vill vara, borde .. taga sin utgångspunkt i den enda verklighet, som är oss omedelbart gifven, nämligen våra förnimmelser. Rydberg FilosFörel. 3: 91 (1878). Positivismens verklighetsfilosofi. Aspelin TankVäg. 2: 313 (1958).
-FLYKT. (försök till) flykt (se flykt, sbst.1 1 c) från (problem l. tristess o. d. som ngn möter i) verkligheten; äv. om litteratur l. underhållning o. d. som möjliggör sådan flykt. Hans hädonism blir en inbillningslek, en verklighetsflykt till drömmens skiftande luftslott. Böök StagnelUngd. 21 (1911). Visst är fantasy en verklighetsflykt men det är Bingolotto och dokusåpor också. GbgP 8/10 2002, s. 22.
-FORM. (numera bl. tillf.) om form vari verkligheten gestaltar sig; äv. om verkligheten ss. form. Atterbom PhilH 163 (1835). Berättelsen om kapten Rogers världsomsegling och kaparfärd .. är romanbetonad i verklighetsform. Ymer 1965, 1: 158.
-FRAMSTÄLLNING~020. litterär l. konstnärlig framställning av verkligheten. Ideell monumentalkonst lefver i Frankrike sida vid sida med brutal verklighetsframställning. Nordensvan SvK 595 (1892). Han ville visa hur verklighetsframställningen utvecklas i litteraturen. GbgP 19/4 2002, s. 42.
-FRÅNVÄND~02, p. adj. som förhåller sig liknöjd inför l. avvisande till verkligheten; äv. liktydigt med: orealistisk. Det hela vittnar om en oplastisk och verklighetsfrånvänd fantasi. Fornv. 1922, s. 194. (Aktrisen) gör henne till en levnadsglad, känslostormande verklighetsfrånvänd dam, helt oförmögen att se sanningen i vitögat. GbgP 19/9 1997, s. 44.
-FRÄMMANDE. som har ringa l. ingen anknytning till (förhållanden l. omständigheter i) verkligheten; om person äv.: som saknar verklighetssinne, orealistisk; jfr -lös. Här ha vi .. den ”germanska” barden så tydligt utmejslad, som man med Klopstocks verklighetsfrämmande teknik kan få den. Blanck NordRenäss. 146 (1911). Om regeringen besinnar vad dessa enorma sopberg .. skulle komma att innebära, kanske de inser vad de verklighetsfrämmande miljörådgivarna tänker ställa till med. SvD 6/3 1997, s. 2.
-FÄRG. (numera bl. tillf.) jfr färg, sbst.1 2 a γ, o. -färgad, -prägel. Ett natursinne, som .. kan lysa fram med den lefvande hågkomstens verklighetsfärg. Levertin Gest. 19 (1903).
-FÄRGAD, p. adj. (numera bl. tillf.) jfr färga, v.1 6 c, o. -färg. Han skref lyrik i Dantes och Petrarcas stil, mindre konstfullt och mindre ideellt än de, men mera jordiskt, värklighetsfärgadt och lidelsefullt. Söderhjelm ItRenäss. 71 (1907).
-FÄSTE. (numera bl. tillf.) jfr fäste 4 o. -förankring. SD(L) 13/3 1904, s. 4. Ett verklighetsfäste vid filosofiska .. studier .. kunde man finna hos .. Gunnar Aspelin. LundagKron. 4: 321 (1957).
-FÖRANKRAD, p. adj. som är förbunden med l. baserad på (förhållanden l. omständigheter i) verkligheten; jfr förankra 3 o. -förankring. Utsikt 1950, nr 2, s. 2. Behovet är stort av en mer verklighetsförankrad debatt om idrottens roll i samhället. DN 20/9 1997, s. D8.
-FÖRANKRING. fäste l. stöd l. fast grund hos l. i (förhållanden l. omständigheter i) verkligheten; jfr förankring 3 o. -fäste, -grund. Den mångstämmiga diskussionen om de Freudska teoriernas verklighetsförankring. SvLäkT 1935, s. 1400.
-FÖRFALSKNING. i sht i fråga om litteratur l. film l. bildkonst o. d., om mer l. mindre medveten förfalskning av (förhållanden l. omständigheter i) verkligheten; äv. i konkret(are) anv. Form 1934, s. 65. Vill man ha ett skolexempel på litteraturens verklighetsförfalskning, kan man gå till den bild av den ensamma lärarinnans liv och villkor, som möter oss i ett flertal svenska romaner. Brilioth HerdabrÄrkest. 38 (1950). Den glada atmosfären i filmens studiobilder var en verklighetsförfalskning, personalen hade spelats av skådespelare. GbgP 11/4 2001, s. 25.
-GLÄDJE. (numera bl. tillf.) särsk. i fråga om litteratur l. konst o. d., om uttryck för glädje över tillvaron. Kring väggarna framställdes scener ur det markgrefliga familjelifvet, hållna i en stor och värdig stil, men individuellt fattade och fulla av lefvande verklighetsglädje. 2NF 17: 823 (1912).
-GRUND. grund (se grund, sbst.1 III 1 d) i verkligheten; äv.: verklighetsförankring. Allmänna politiska talesätt med svag värklighetsgrund. Steffen Krig 4: 71 (1917). Han sägs .. ha samarbetat med namngivna psykologer och psykiatriker som mot betalning skrivit utlåtanden som saknar verklighetsgrund. GbgP 11/1 2003, s. 26.
-HALT. jfr halt, sbst.1 2; särsk. i fråga om (skön)litteratur. Rydberg Varia 101 (1894). Det hela (i Sprakfåleböckerna) är utan verklighetshalt, utan friskhet, utan uppfattning och utan äkta känsla, allt är billigt surrogat. SvD 28/4 2001, s. 77.
-HAT. (numera bl. tillf.) särsk. om författares motvilja mot att sanningsenligt skildra (förhållanden l. omständigheter i) verkligheten. (Atterboms) artikel om Runeberg bör läsas af dem, som okritiskt upprepa talet om hans poetiska verklighetshat. Vetterlund StDikt. 81 (1894, 1901).
-IAKTTAGELSE. iakttagelse av (förhållanden l. företeelser i) verkligheten; i sht i fråga om konst l. litteratur. Nordensvan SvK 226 (1892). Det blå fjärran, bortom de blå bergen är en föreställning som .. bygger på verklighetsiakttagelse: avlägsna höjder tecknar sig ofta blåaktiga. DN 27/9 2008, Allm. s. 51.
-ILLUSION. jfr illusion 4; särsk. i fråga om konst l. litteratur. Drömmar o. d. använder han icke, enär han alltid vill ge faktisk, icke blott konstnärlig verklighetsillusion. Vetterlund StDikt. 113 (1901).
-INTRYCK~02, äv. ~20. jfr intryck 5. PedT 1898, s. 616. Det visuella får en allt större betydelse under (20:e) seklets gång och formar människors verklighetsintryck. SvD 23/3 2005, Kultur s. 9.
(2, 4) -KARAKTÄR. jfr karaktär 3 c o. -prägel. (Diktcykeln) odlar sin skicklighet och sitt privata djupsinne på ett sätt, som föga harmonierar med motivets verklighetskaraktär. SvTidskr. 1937, s. 723.
-KONTAKT. jfr kontakt 2. En utveckling inleddes som innebar starkare verklighetskontakt och ett annat framtidsprogram än den universella omstörtningen. Linder 4Decenn. 435 (1949).
(2, 4) -KRITERIUM. (numera bl. tillf.) Verklighetskriteriet ligger .. i en föreställnings samstämmighet med andra föreställningar. Larsson Psyk. 28 (1896).
-KUNSKAP~02, äv. ~20. (numera bl. tillf.) kunskap om verkligheten. Verd. 1891, s. 194. Lösen måste bli: antingen metafysik, spekulation, filosofi, huru man må kalla det, eller empirisk, på erfarenheten grundad verklighetskunskap. 3SAH 8: 240 (1893).
(2, 4) -KÄNSLA. jfr känsla 8 b o. -upplevelse. Verd. 1886, s. 22. Verklighetskänslan kring det upplevda är påtaglig. ICAKurir. 1986, nr 49, s. 22.
-KÄR. som uppskattar l. tycker om verkligheten sådan som den är; äv. (o. i sht) i överförd anv., om uppfattning l. diktning l. måleri o. d.: realistisk l. verklighetstrogen; jfr -kärlek. Steffen EnglVärldsm. 254 (1898). Geijer, som starkt kände samhörigheten med Runebergs verklighetskära diktning. Schück o. Warburg Huvuddr. 3: 227 (1918). Stiernhielm var en verklighetskär människa, skarpögd och praktisk. IllSvLittH 1: 351 (1955).
-KÄRLEK~20, äv. ~02. (numera bl. tillf.) jfr kärlek 2 o. -kär. 2SAH 58: 75 (1882). Den lilla elfenbensbilden av en skröplig gammal kung .. utgör ett underbart prov på den verklighetskärlek, som utgjorde själva groddkraften i folkets artistiska begåvning. Strömbom EgyptK 25 (1928).
-LIV. (numera bl. tillf.) liv (se d. o. I 2) som levs i verkligheten, verkligt liv. Larsson Stud. 2 (1891, 1899).
-LÖS. (numera bl. tillf.) särsk. om ngt abstrakt: som saknar förankring i l. anknytning till verkligheten; jfr -främmande. Frey 1849, s. 566. (Kommunisterna) kunde endast tafatt gripa tillbaka på sina egna tidigare verklighetslösa föreställningar. Meurling KommunismSv. 146 (1950).
-MOTIV. jfr motiv 3. Marias och Axels store skald behöfde nog ej med all sin rika inre tillgång på bilder och källor några stora yttre verklighetsmotiv att utgå ifrån. Quennerstedt Torneå 2: 233 (1903).
-MÄNNISKA. realist (se realist, sbst.2 5). Hjalmar Branting .. är en alldeles för klarsynt verklighetsmänniska för att någonsin köra fast i teorier. Lidforss OndMakt. 48 (1909).
-NÄRA. som håller l. anpassar sig till (förhållanden l. omständigheter i) verkligheten; äv.: som beskriver l. skildrar l. återger verkligheten, verklighetstrogen; jfr -kär, -närhet. Vi känna igen det äktkristna, det evangeliska i denna verklighetsnära, praktiska och ändå innerligt djupa nederländska fromhet. Andræ Herdabr. 69 (1937). Österlings program för en saklig och verklighetsnära dikt innebär inte samhällsmedvetenhet utan känsla för idyllens poetiska värden. OoB 1963, s. 169.
-NÄRHET~02, äv. ~20. jfr närhet 4 o. -nära. Föreställningarna stå högre reellt sett, i fråga om verklighetsnärhet och livsrikedom. SvTeolKv. 1936, s. 120.
-PRÄGEL. prägel (se prägel, sbst.2 3) av (överensstämmelse med l. tillhörighet till) verklighet(en); i sht i fråga om konst l. litteratur o. d.; jfr -färg, -karaktär o. sannings-prägel. (Förf. har) förstått att förläna trovärdighet och verklighetsprägel åt hans hela beteende, åt allt hans handlande. PT 1899, nr 227 A, s. 3. Önskedrömmarna var så livliga att de till slut fått verklighetsprägel. Egidius ModPsyk. 35 (1977).
-ROMAN. (numera bl. tillf.) roman som skildrar (händelser i l. personer ur) verkligheten, realistisk roman. Benedictsson FruM 9 (1887). (Det är) som titeln (dvs. Trold) lofvar, veritabla troll och riktiga äfventyr med under i, som han berättar om, och han har för denna gång helt och hållet öfvergifvit verklighetsromanen. Larsson Stud. 54 (1899).
-SANN. (numera bl. tillf.) jfr sann, adj. 1 d (γ), 7 o. -trogen. GHT 1897, nr 114 B, s. 1. Branting (fällde) dessa på en gång verklighetssanna och profetiska ord. Höglund Branting 2: 17 (1929).
(2, 4) -SANS. (numera bl. tillf.) verklighetssinne. (Arbeten) med verklighetssans men utan idéer. Åkerman Rolland Col. 158 (1919).
(2, 4) -SINNE. sinne (se sinne, sbst.2 8) för verkligheten l. det som är verkligt; jfr -sans o. realitets-sinne. Uppfattningens och formgifningens adel (har inte) alltid utvecklats i samma grad som verklighetssinnet och färgsinnet. IllSvH 6: 243 (1881).
-SKILDRARE. realist (se realist, sbst.2 4). (A. M. Lenngren o. F. Bremer) äro båda realister, verklighetsskildrare, som teckna lifvet karakteristiskt och i detalj. 3SAH 16: 91 (1901).
-SKILDRING. jfr skildring 3. Den nu utkomna samlingen är rätt brokig till innehållet. Der finnas små skämtsamma poem .. samt mer utarbetade .. werklighetsskildringar. SundsvP 22/12 1886, s. 3.
-SKYGG. (numera bl. tillf.) som skyggar l. väjer undan för verkligheten; äv. i överförd anv., särsk. om åsiktsriktning l. fallenhet o. d. Verd. 1891, s. 199. Den verklighetsskygga idealismen i Danmark som allestädes är produkten af ”ett uselt och nedbrutet tillstånd”. 2NF 3: 1451 (1905). Den schizofrene är verklighetsskygg och dväljes bak nedrullade gardiner. Gadelius Själsl. 3: 58 (1922).
-SPEGLING. jfr spegla 1 c. Vad som en gång övertygade som exakt verklighetsspegling förefaller nu krystat och sökt. 3SAH LXIX. 1: 20 (1960).
-STOFF. stoff (se stoff, sbst.1 1 b α) hämtat från verkligheten. 3Saml. 10: 74 (1929). De första arbetardiktarna .. har .. infört mängder av nytt verklighetsstoff i dikten. Linder 4Decenn. 3 (1949).
(2, 4) -STUDIUM. jfr studium 5. Historiemålningen, hvilken ej öfvats mycket under den samtida konstens verklighetsstudier, men nu börjar få betydelse igen, när det gäller den dekorativa konsten. 3SAH 8: 362 (1893).
-SYN. verklighetsuppfattning; jfr syn, sbst.2 5. PT 1896, nr 122 A, s. 3.
-TROGEN. som överensstämmer med l. ger en sann bild av verkligheten; särsk. om skildring l. avbildning l. framställning o. d.; om person äv.: som håller sig till verkligheten, sannfärdig; jfr trogen 3 o. -nära, -sann, -trohet. Författaren njuter .. af sina försök till en värklighetstrogen skildring. Schück SvLitH 602 (1890). Sohlberg .. (är) den verklighetstrogne realisten i motsats till Nicolovius, som gjutit romantikens skimmer över sina minnen. LundagKron. 3: 18 (1955). Operationen visualiserades på ett verklighetstroget sätt på en skärm. GbgP 22/1 2004, s. 26.
-TROHET~02, äv. ~20. jfr trohet 3 o. -trogen. Poesi .. af det slag, som till sitt mål uppställer verklighetstrohet. 2SAH 58: 38 (1882).
-UNDERLAG~102, äv. ~200. om underlag (se d. o. 2) som utgörs av (företeelser l. förhållanden i) verkligheten; jfr -bakgrund, -grund. Schéele Själsl. 56 (1894). Verklighetsunderlaget för de informationer, som Sivers meddelade konungen, kan .. icke kontrolleras. Staf PolisvSthm 107 (1950).
-UPPFATTNING~020. uppfattning (se d. o. 4) l. föreställning om verkligheten; jfr -bild, -syn. Vannérus WundtPsyk. III (1896). Det är uppenbart, att verklighetsuppfattningen i sin helhet i viss mån är beroende av den sociala miljön. Tingsten Idékrit. 24 (1941).
(2, 4) -UPPLEVELSE. upplevelse av verkligheten; äv. om upplevelse av enstaka verklig händelse l. tilldragelse o. d.; jfr -känsla. Verklighetsupplevelserna ingå efter hand i erinringen; och dessa två diktkällor bilda därför .. en grupp. Wrangel Dikten 31 (1912). Han såg orden som en del av människans personlighet och som en spegel av hennes verklighetsupplevelse. 3SAH LXXXVIII. 1: 40 (1980).
-VÄRLD. (numera bl. tillf.) om verklighetens värld l. den verkliga världen. Atterbom PhilH 443 (1835). Åren går, ordet, tanken, synen gör sig påminda, ställer krav, blir en del av diktarens verklighetsvärld. Hamrin MedelhKorr. 214 (1980).
-ÅTERGIVNING. återgivning (i sht i konst l. litteratur) av verkligheten. BonnierLM 1932, nr 5, s. 69. Fröding (hade) ännu inte konfronterats med Brandes’ krav på strikt verklighetsåtergivning. Olsson Fröding 231 (1950).

 

Spalt V 751 band 37, 2017

Webbansvarig