| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
BASERA base4ra, äfv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) till BAS, sbst.1 1 a: grunda l. fota l. stödja (ngt på ngt). En mening, som man lösligen baserat / På någon kommentators fantasi. Strandberg 4: 158 (1857). Anslagen af prebenden (upphörde) .., och den kyrkliga staten baserades helt och hållet på tionden. Forssell Hist. 1: 193 (1869). (Biberg) baserar all förpligtelse och all rättighet ytterst på en religiös grundval. L. H. Åberg i NF 2: 464 (1877). — särsk.
a) i p. pf. Den fransyska, på fåfänga baserade sällskapstonen. Snellman Tyskl. 292 (1842). Den verldsliga ordningen är enligt Bellarmin hvarken baserad på nåden eller tron, utan på den menskliga viljan och på förnuftet. Bolin Eur. 1: 195 (1869). (Ett) företag .. baseradt .. på fullt rationela grunder. W. Hoffstedt i Tekn. tidskr. 1874, s. 55. En skilsmässeprocess, som är baserad på en löslig anklagelse för otrohet. GHT 1895, nr 254, s. 3.
b) refl. Uppgifterna om .. omkostnaderna baserade sig .. på från utlandet erhållna upplysningar. Tekn. tidn. 1871, s. 171.
2) till BAS, sbst.1 5 a, i uttr. basera ett krigsföretag på ngn ort o. d., (gm anläggande af befästningar, uppläggande af förråd osv.) göra en ort till bas l. utgångs- l. stödjepunkt för ett krigsföretag. Engelsmännens hufvudoperationer (mot Transvaal) måste baseras på Natal. SDS 1899, nr 496, s. 1. De arbeten som innefattas under begreppet basering. Därs. — refl.: stödja sig (på). Fälthären .. (har) kunnat basera sig på eller rättare öfver hafvet, d. v. s. erhålla tillförsel sjöledes ifrån. SD(L) 1897, nr 184, s. 2.
Spalt B 471 band 3, 1900