Publicerad 2003 | Lämna synpunkter |
TAPPA tap3a2, v.1 -ade (2SthmTb. 7: 220 (1586) osv.) ((†) ipf. tafte 3SthmTb. 11: 257 (1619); sup. -it TbLödöse 257 (1591: vttappith); p. pf. -ed PrivSvStäd. 3: 37 (1562: vttappett, n.), 2SthmTb. 4: 595 (1575: vthtappet, n.)). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind 1: 191 (1749: aftappelse)), -ERI (se avledn.), -NING; -ARE (se avledn.), -ERSKA (se avledn.).
A. i fråga om att låta ngt rinna ut l. tömma ngt o. i anv. som mer l. mindre tydligt ansluter härtill.
1) med avs. på vätska o. d.: hälla l. slå l. tömma ut, låta rinna ut; äv. abs. Haar Qwinnan uhr it Kärl så mykken Olio tappat / Hwad skulle tryta osz? Spegel GW 30 (1685). Ett Låås för en Tunna, som förbiuder drängen eller pigan at tappa mera än Herren stält Nyckeln på. Polhem Invent. 48 (1729). At förekomma det dricka ei skal surna, så kommer det wäl mycket .. derpå an, at .. den som tappar, wäl sätter igen tappen och swickan efter sig. Dahlman Reddej. 154 (1743). (Hos lektorn) osade vanligen fläsk, det han .. sköljde ned med öl, som tappades direkte ur halfankaren. Hellberg Samtida 1: 24 (1870). Pasteuriseringen följes omedelbart av en kraftig avkylning, varpå mjölken åter tappas på stora 50-litersflaskor för att skickas ut i minuthandeln. Bolin VFöda 195 (1933). Här anges hur många liter 40°C vatten som kan tappas i en följd (dvs. ur en varmvattenberedare). RådRön 1988, nr 1, s. 12. — jfr AV-, I-, PÅ-, UPP-, UR-, UT-TAPPA o. SIRAPS-TAPPNING m. fl. — särsk.
a) föra över l. hälla (dryck, i sht öl l. vin (från större kärl till mindre)); särsk. ss. vbalsbst. -ning, konkret(are), i fråga om på flaska o. d. upphälld dryck, i sht öl l. vin: från annan dryck av samma (grund)typ till smak o. d. skild variant, sort, kvalitet; årgång. Vinet är tappat på butelj i Italien. Årets tappning av Beyerskloofs Pinotage är bra. Tappa ij kanna / tappa ij krus, / såå wille wij dricka / ij fullan duus / til thes dag(er) görs liuss. Visb. 1: 76 (1573); möjl. särsk. förb. (Han) gick så åther neder i källerenn medh thenn tomme kannen ath tappe öll vthi. 3SthmTb 2: 314 (1599). Vinet förvarades uti fat .. och tappades derutur .. uti smärre sten- och ler-käril. 2VittAH 3: 59 (1793). Vid tappning böra gerna två personer hjelpas åt, hvaraf den ena tappar och den andra korkar. Leufvenmark Vin. 1: 264 (1869). Tre madeiraflaskor, tappade för hovets räkning år 1803 av Stockholms vindragarlag. Fatab. 1955, s. 215. Efter tappningen skulle flaskorna korkas. Henning HbgMinn. 1: 15 (1950). Också Vin och Spritcentralens .. försök att få fram moderna etiketter för sina vanligare tappningar har tagits med (i skriften ”Emballageetikettens utveckling”). Form 1954, Omsl. s. 70. — jfr HÄR-, SLOTTS-TAPPAD o. BIR-, ORIGINAL-, SLOTTS-, ÖL-TAPPNING m. fl. — särsk. i utvidgad l. bildl. anv., i uttr. i l. av (sådan l. sådan) tappning. I hans ådror rinner teaterblod av förnämlig tappning. Hammar Wodehouse Kaka 13 (1951). Inte kan det då vara uppseendeväckande .. att vi säger nej till en pensionsreform i socialistisk tappning? LD 1958, nr 100, s. 4. Aristoteles fysik var .. inte en newtonsk fysik i sämre tappning utan något helt annorlunda. Lychnos 1996, s. 378.
b) (†) närmande sig l. övergående i bet.: bedriva utskänkning l. försäljning av (öl l. vin). PrivSvStäd. 4: 370 (1605). Medan predickningh warar skall ingen ölselningh äller tapningh warra wed godzess förbryttelse och halsjerns straf. Gustaf II Adolf 244 (1621). Effter här till dagz een allmen Borgare nähring hafwer warit sigh mäd tappande att nähra .. derföre låther Gen. Gouverneuren .. tillse att afskaffa sådant, så att ingen någodt tapperij bruukar. LReg. 284 (1676). Alt Siöfolk på Wåra Skepp .. ware förbudit at hålla krögeri med tappande .. af win eller andra drycker. PH 6: 3734 (1755). — jfr VIN-, ÖL-TAPPNING.
c) utvinna l. avleda l. tömma (ngt, i sht sav o. d.); äv. med objektsväxling. Wårtiden tappa de watn af Biörckarne, som de kalla Biörklag .. och är en läskande och angenäm drick. SmålHembygdsb. 1: 42 (1749). Ur björkarne tappa vi safven. Levertin Dikt. 23 (1895). Kautschuken utvinnes genom tappning. Sörlin Växtv. 260 (1927). Sättet att tappa ett träd varierar i det oändliga. Sörlin Växtv. 260 (1927). DN(A) 6 ⁄ 12 1964, s. 3.
d) (i sht i fackspr.) i fråga om att ur smältugn l. ficka (se d. o. 2 e) hälla l. tömma smält metall l. malm o. d.; äv. med objektsväxling. Granulerings-proceszen består .. däruti, att det flytande Järnet tappas uti en Tackjärnsränna. Rinman JärnH 411 (1782). Vi skulle just tappa fickan. Men malmen ville inte lossa i sänket. Didring Malm 2: 19 (1915). Glödande lava .. strömmar icke fram som det smälta järnet när man tappar en masugn. SvD(B) 1928, nr 313, s. 11. TT 1940, Allm. s. 26 (med avs. på kalksten). — särsk. (i sht om ä. förh.): (öppna dammlucka o.) släppa (se SLÄPPA, v.3 I 1 s) (flottat timmer) i timmerränna l. ringbom o. d. När virket framkommit till en damm med eller utan timmerränna, skall det släppas ned, ”tappas”, genom den s. k. släppslussen. Ekman SkogstHb. 128 (1908). Timmermagasin anordnas ovanför dammarna för att sammanhålla virket i väntan på tappning. HbSkogstekn. 355 (1922).
2) (helt l. delvis) tömma (ngt), avleda (vätska o. d.) ur (ngt) (jfr 1 c, d). — särsk.
a) (i sht med. o. veter.) med avs. på människa l. djur l. kroppsdel: medelst kanyl o. d. minska mängden kroppsvätska (i sht blod l. var o. d.) hos; (låta) åderlåta, katetrisera; äv. refl.; äv. bildl. Nu haffua de med åderlåtande begijnt och tappa igår 2 stora faat aff megh. Ekeblad BrClEkeblad 96 (1653). Tessin Bref 2: 96 (1754; bildl.). (En anmärkning) handlar om åtskillige Grossesser med Vattusot blandade, där .. modren ibland blifvit tappad. VeckoskrLäk. 5: 60 (1784). Jag Wattsot fick — Jag war så stind som Backus — / Herr Doktorn wille tappa buken pank. JournLTh. 1810, s. 196. ÅrsbSabbatsbSjukh. 1891, s. 40 (refl.). På eftermiddagen gick hon upp på slinnet, där mor Fia legat, medan de tappade farfarn. Wägner ÅsaH 148 (1918). Bristen på blod har varit kännbar hela hösten — flaskorna har praktiskt tagit slitits ur våra händer för användning omedelbart efter tappningen. DN(A) 14 ⁄ 11 1964, s. 28. DN 23 ⁄ 8 1984, s. 36 (med avs. på djur). — jfr BLÅS-TAPPNING.
b) (i sht i fackspr.) i fråga om att avsiktligt tömma vatten ur sjö l. vattendrag l. damm l. sänka vattennivå i sjö osv. (i syfte att frilägga odlingsbar mark o. d.); äv. (i sht geol.) ss. vbalsbst. -ning, om naturlig avrinning ur sjö l. hav. Nordforss (1805). De egentliga, större sjöarne böra ej tappas. LAHT 1883, s. 377. Försök har gjorts att följa israndläget vid Baltiska issjöns sista tappning i moränen. Ymer 1936, s. 106. Sjön var tydligen tappad, ty sågen låg nära hundra meter från den steniga stranden. Hammenhög FallSehl. 74 (1939). — jfr AV-, UT-TAPPA.
c) [jfr eng. tap] i mer l. mindre bildl. anv. av 1, (helt l. delvis) tömma, ta från; särsk. i uttr. tappa ngn l. ngt på ngt; i sht i pass. tappas på ngt. ”Jag vet ju att ni vet alltsammans, och så vill ni inte ut med det.” Och nu började hon att tappa honom .. och icke en droppe blef qvar i Bræsig af det som tyngde på hans själ. Backman Reuter Lifv. 2: 280 (1870). Om jordbruket under de närmaste årtiondena icke tappas på en stor del av sin flyttningsbara befolkning få vi orimligt många inom jordbruket sysselsatta. SocÅb. 1940, s. 168. När ett statsråd vill veta något av vetenskaplig natur ”tappar” han medlemmar av forskningsberedningen. DN 17 ⁄ 11 1968, s. 5. (Plast)kortet är så billigt att det slängs när det ”tappats” på pengar. SvD 29 ⁄ 8 1979, s. 1. I San Franscisco hade sovjetiska spioner tappat kommunens stordator på en mängd viktig information. GbgP 21 ⁄ 1 1990, s. 22.
B. i fråga om att förse ngt med tapp(ar); medelst tapp(ar) fästa l. foga samman ngt.
3) (i sht byggn. o. snick.) förse (stycke(n) av trä l. metall o. d.) med tapp(ar) o. tapphål (för senare hopfogning); äv.: medelst tapp(ar) o. tapphål foga samman (stycken av trä l. metall o. d.), sinka, förbinda (se d. o. 4 a); äv. utan obj. VetAH 1742, s. 213. (Det berättades hur) Ståndsylarne och Slagträdet .. fogas, tappas och bindas med hvarandra (i smedjan). Vallerius PVetA 1744, s. 23. Man lägger först bjelkar snedt öfver rummets hörn, hvarefter uti dessa tappas andra bjelkar. Rothstein Byggn. 468 (1859). (I verkstaden) ska maskinerna göra det grova, själv sköter man greppen och de beräknande knepen: att foga, att spika, tappa, limma. Carlsson ÄlvTimm. 200 (1949). Stolparna är förenade med syllen medelst tappning. ByggnArbMinn. 189 (1950). — jfr HOP-, IN-, NED-TAPPA o. BORR-, FÖR-, SARG-TAPPNING m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. tappa läcka, medelst tapp täppa till l. stänga till l. stoppa läcka (i sht i fartyg). Röding 2: 37 (1796). ÖoL 332 (1852).
b) skeppsb., med avs. på akterstäv hos träfartyg: hopfoga (med köl). Rajalin Skiepzb. 8 (1730). Följaren innanpå Ackterstäfven tillika med Ackterstäfven tappas ned i kölen. Chapman Dimens. B 3 b (1796). Akterstäven (på träfartyg) är ett rakt timmer, upprest på kölen och tappat till densamma. Nilsson Skeppsb. 167 (1932). SvKryssKlÅ 1935, s. 277.
1) till 1: låta (vätska o. d.) rinna ut, tömma ur. HB 2: 354 (1597). Så snart .. (gösen) är nedersmelt, tappa dhe Slaggen af. UHiärne Berghl. 459 (1687). I denna vickan har jag tappat av min ättika som är ofantligt god. Dahlgren MChDagb. 27 (i handl. fr. 1824).
2) (†) till 2: gm öppning i åder o. d. låta (vätska) rinna ut, tömma ur; äv. bildl. ÖB 23 (1712). En Hydropisie är icke botad, fast wattnet tappas af. Nordberg C12 2: 388 (1740). Hon var som en kvinna som börjar känna att ungdomen tappats av henne. Krusenstjerna Fatt. 1: 501 (1935). —
TAPPA BORT. (†) tömma ut (ngt). G1R 19: 145 (1548). Tappa bort en del av karets innehåll. Östergren 1: 627 (1917). —
TAPPA I10 4. hälla i l. upp (vätska); äv. dels med obj. betecknande kärl, dels i uttr. tappa i vatten i badkaret. Barchæus LandtHall. 17 (1773). Den som .. skänkt .. (ölet), skulle tappa i kannorna och slå i glasen. Nilsson FestdVard. 70 (1925). SvOrdb. (1986). —
TAPPA IHOP10 04. till 3: hopfoga (ngt). Rothstein Byggn. 457 (1859). Från Östergötland föreligger .. uppgift om att (lik)kistan tappades ihop med trätappar. Hagberg DödGäst. 171 (1937). jfr hoptappa. —
1) (†) till 1: tappa i (ngt). (Bryggaren) sågh nhär H(ustru) Kirstin .. Tappade ölet in. VRP 1643, s. 1157. Lundell (1893).
2) till 3: intappa (se d. o. I). Ihre (1769). En stol tillkom oftast genom att ett ryggstöd tappades in i ena sidan på ett gammalt säte. Gruddbo 255 (1938). Tappa in skaftet i räfshuvudet. SvOrdb. (1986). —
TAPPA PÅ10 4. hälla i (mera vätska) l. fylla på; äv. med obj. betecknande kärl: fylla (med ngt). Lind (1749). WoH (1904). jfr påtappa. —
TAPPA SAMMAN10 32 l. 40, äv. TILLSAMMAN(S)040 äv. 032. till 3: hoptappa (ngt). Stål Byggn. 1: 302 (1834: tillsammans). I södra Sverige tillverkades ostkaren oftast av tunna bokskivor, vilka voro tappade samman och försedda med springor vid bottnen för vasslans avrinning. Kulturen 1939, s. 44. —
TAPPA UPP10 4, förr äv. OPP4. slå l. hälla upp (ngt, i sht öl l. vin); särsk. om vin l. öl som lagras på fat o. inför förtäring hälls över i annat kärl. Då lett bonden tappa opp een kanna ööl och gaff them een hveteskårpa. RP 8: 175 (1640). Weste (1807). —
TAPPA UR10 4, förr äv. UTUR04.
1) till 1: låta (ngt) rinna ut (ur ngt); äv. med obj. betecknande kärl: tömma ur. Rålamb 14: 145 (1690: uthur). Vi tappa ur fatet i stånkan. Rydberg Vap. 35 (1891).
2) till 2 b: med avs. på sjö l. våtmark o. d.: tömma på vatten l. sänka vattennivån hos l. torrlägga. Björkman (1889). Vattendragen har reglerats .. slättsjöarna har sänkts eller tappats ur och nästan alla sydsvenska kärrmarker utplånats. Selander LevLandsk. 9 (1955). —
TAPPA UT10 4.
1) [fsv. tappa ut] till 1: låta (ngt) rinna ut, slå ut, tömma; äv. bildl.; särsk. (förr) abs., i fråga om utskänkning direkt ur tunnan. Af brunnerna tappasz watn uth lykasom aff monga halmpyper. Bolinus Dagb. 35 (1668). Tappa ut, (dvs.) försälja direkte ur tunnan. Dalin (1854). Nordlund Bit. 12 (1894; bildl.).
2) till 2: (i sht i fackspr.) låta tömma ur (ngn l. ngt) på vätska l. malm o. d.; äv. med objektsväxling: tömma (vätska osv.) ur (ngn l. ngt); äv. bildl. Om I för Rom ha’n lust at tappa ut Ert blod, / Så weten, jag för Er at dö, har också mod. Knöppel Reg. 55 (1741). Då tappade man ut sjön med stort besvär .. för att få ett fält att beså, en äng att skörda. Hedenstierna FruW 137 (1890). Nyligen tappade jag ut en vattusiktig kvinna så att hon dog. Strindberg HMin. 2: 309 (1905). JernkA 1909, s. 245 (: tappa ut berget). —
(1 d) -GLUGG. (i fackspr.) jfr glugg 1. JernkA 1909, s. 233. (Utfraktning av malmen) tillgår på så vis, att bockorten på lämpliga avstånd försetts med tappgluggar, genom vilka malmen uttappas direkt i utfraktsvagnar. De Geer SvNatRiked. 1: 238 (1946). —
-HALL. brygg. i bryggeri: hall i vilken öl o. d. tappas på flaska. Arbetarskydd 1991, nr 11, s. 10. —
-HÅL, sbst.2 (sbst.1 se sp. 463). (tapp- 1710 osv. tappe- 1761) hål (i kärl l. tunna l. smältugn o. d.) varifrån vätska tappas; särsk. om hål (se hål, sbst. 4) i träd varur sav tappas. Polhem Brev 16 (1710). Til Björkens bewarande ärindrar Auctor .. at Tapp-hålet, efter aftappningen, igenpluggas. Trozelius Rosensten 30 (1771). Den, som will tappa dricka eller öl ur en full ankare eller tunna genom tapphålet, får det icke att rinna förr, än han öppnat på sprundet. Berlin Lrb. 104 (1852). I Graz sattes under den stora skänken en annan helt grund sådan med två tapphål .. så att två kokiller fyldes samtidigt. JernkA 1883, s. 60.
-KANNA. (förr) kanna med tapp. HovförtärSthm 1645, s. 512. Bland de inlämnade kopparsakerna .. (ingick) en del sällsyntare såsom en tappkanna för öl. Fatab. 1966, s. 132. —
-KRAN. kran gm vilken avtappning sker; jfr tappnings-kran. VetAH 1817, s. 49. Ett badkar .. till hvilket ledes kallt och varmt vatten igenom kopparrör med tappkranar. VetAH 1818, s. 54. Till en lastbrygga i kallskänken .. upphissas mjölkkärl, vilka äro försedda med tappkran. TT 1940, Allm. s. 144. jfr mässings-tappkran. —
-KÄLLARE. (förr) källare för tappning o. lagring av öl. Bryggeribyggning .. inrymmande .. tappkällare med värmeledning, cementgolf och brädfodrade timmerväggar. PT 1903, nr 211 B, s. 1. —
-LAKE. (†) lake (se lake, sbst.4 1) som förvaras i tunna o. d. ur vilken den tappas. Största delen bruka tapplake .. til försaltning, i stället för salt, hvilken laka de ock förvara ifrån ena året til det andra i stora tunnor. VetAH 1748, s. 133. Meurman (1847). —
(1, 2) -RÖR. (i sht i fackspr.) rör gm vilket vätska o. d. tappas; förr särsk. om kateter. VetAH 1782, s. 171. Skulle tömningen (av urinblåsan) ej lyckas .. måste ett tapprör eller en kateter användas. Bohm Husdj. 92 (1902). TLev. 1910, nr 34, s. 2. —
(1 d) -SCHAKT. bergv. schakt i gruva avsett för tappning av malm; jfr rull-, stört-schakt. Störtschakt, rullschakt och tappschakt äro benämningar på smärre sänkningar .. som .. användas att tillföra fyllnadsberg till arbetsrum (i en gruva), resp. bortföra brutet berg och malm därifrån till utfraktsorten. 2NF 24: 935 (1916). —
(1 d slutet) -SLUSS. (numera bl. om ä. förh.) sluss (förbindande vattendrag med flottningsränna o.) varifrån flottat timmer tappas i rännan; jfr sluss o. flottnings-sluss. TT 1897, Byggn. s. 67. —
-STATION. bensinstation; jfr tapp, sbst.3 Upsala 29 ⁄ 4 1931, s. 1. För bilisten finnes .. den service som önskas för bilen med tappstation, tvätthall och smörjhall för bilar. Motorför. 1955, nr 8, s. 29.
-STÄLLE. ställe för tappning; särsk. om ställe där (varm)vatten tappas för hushåll; äv. om vattenpost. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 137. Ackumulerande varmvattenberedare, för 1 tappställe m. temperaturregulator. KatalInstallAsea 1931, s. 231. (Restaurang)personalen .. fick under kvällen hämta vatten från ett tappställe vid Surbrunnsgatan. SvD(A) 10 ⁄ 12 1943, s. 24. UnivDecimalklass. 45 (1946; om vattenpost). —
-VATTEN. SvD 30 ⁄ 1 1979, s. 4. Tappvatten (dvs.) vatten som distribueras i rörledningssystem och som är åtkomligt via tappventil eller annan utloppsarmatur. TNCPubl. 89: 184 (1988).
B (†): (1 b) TAPPE-GÄLD. särsk. avgift (till stadens borgare) för tillstånd att sälja öl l. vin. HallHist. 1: 745 (1954; om ä. förh.). —
-HÅL, se A.
C: (1 a) TAPPNINGS-APPARAT. (numera mindre br.) (liten, enklare) tappningsmaskin. TT 1897, Allm. s. 369. Tappningsapparaterna äro .. så konstruerade, att under flaskornas eller fatens fyllning ett mottryck finns i dessa, motsvarande kolsyretrycket. 2NF 34: 99 (1922). Östergren (1954). —
(1 a) -BOKHÅLLARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) vid bryggeri: person med ansvar för (räkenskaper avseende) tappning; jfr tapp-bokhållare. Plats som tappningsbokhållare vid medelstort bryggeri .. blir ledig den 1 Oktober. SDS 1898, nr 407, s. 4. Upsala 13 ⁄ 4 1921, s. 8. —
(1) -KRAN. tappkran. Vattnet i sug- och tryck-blåsorna kan .. aflägsnas genom anbragta vanliga tappningskranar. TT 1890, s. 24. —
(1, 2) -LOKAL. rum l. byggnad för tappning; äv. (geol.) om ställe där tappning från (förhistorisk) sjö o. d. ägt rum. SFS 1921, s. 2536. När Yoldiaytan följes .. från de båda tappningslokalerna, visar den sig ha lämnat synnerligen goda strandmärken. SvGeogrÅb. 1937, s. 102. —
(1 a) -MASKIN. brygg. maskin för tappning av öl; jfr -apparat. För ölets buteljering egnar sig bäst en s. k. tappningsmaskin. Lindberg Ölbr. 137 (1885). —
(2 b) -RÄNNA. särsk. (geol.): ränna efter vatten avrunnet från (förhistorisk) sjö o. d.; jfr -kanal. Vi var två man, som först studerat de underliga hästskoformiga tappningsrännorna vid sjöns nuvarande utlopp. Ymer 1949, s. 53. —
(1 d slutet) -STÄLLE. (förr) särsk. ställe där tappning av flottgods ägde rum. TT 1883, s. 140. Vid passagen över sjöar samlas flottgodset i ringbommar .. och bogseras el. spelas över till nästa tappningsställe. 3NF 7: 625 (1927). —
(1 d) -TEMPERATUR. metall. temperatur vid vilken tappning ur smältugn görs. (Följande tycks ha påverkat stålgötets sammansättning:) tappningstemperaturen, i det att göt, som tappats med lägre temperatur, hafva jämnare sammansättning än de, som tappats vid högre. JernkA 1901, s. 368. —
(2 b) -VARV. geol. skikt i jorden ss. spår efter tappning av vattenmassor från sjö o. d. GeolFF 1918, s. 848. —
(2 b) -VÄG. geol. väg för avrinnande vatten från sjö o. d. Denna tappningsväg är märklig så till vida, att den måste ha framgått över betydande dödisrester inom den centrala Cordilleran. Ymer 1931, s. 16.
1) [jfr ä. d. tappere, d. tapper] (i sht förr) till 1 a, b: om person som yrkesmässigt tappar öl l. vin o. d. vid produktionsställe; förr särsk. om person med juridisk rätt att bedriva utskänkning. Alle Marcatenter och Tappare skola sluta deras bodar så snart tekn til Predikningen gifwit warder: såsom ey heller under Chorum sällia något Ööl, Wijn, Brännewijn etc. uth. Schmedeman Just. 194 (1621). Huilcket ämbete (dvs. bryggarämbetet) många andra af sigh föder, som ähr: Korn och Mallthandlare, Tönnebindare .. dragare, Åkare och Tappare. LReg. 242 (1648). Muntra drinkare, hvilka i .. aflägsnare tider lade .. vinankaren på bordet .. och tömde dess innehåll uti dugtiga muggar, för tapparnes egna strupor. Wingård Minn. 7: 24 (1848). Arbetet gick undan, ty av fyra dussin färdigtappat fick tapparen halsa en halva. Nilsson Bombi 178 (1932). YrkesförtArbFörmedl. 56 (1952). jfr bir-, porter-, vin-, öl-tappare.
2) till 1 c, d: om person som (yrkesmässigt) tappar (ngt) från ett ställe l. ett kärl till ett annat. JernkA 1881, s. 233. Den ena av tapparna tog ett stadigt tag i stången till malmfickan, och ut rasade stenar i tippvagnen. Didring Malm 2: 213 (1915). På ömse sidor om en oljepalm står en tappare med sin kalebass .. för att uppsamla den droppande palmsaften. Ymer 1925, s. 184. Tappare fyller färgen på burk och fat. SvYrkeslex. 2: 385 (1973).
TAPPERI, n. särsk. (†) till 1 a: utskänkning av öl (i sht på krog med tillstånd). Sa(m)me dagh bleff Frantz murmester alffwarlig(e)n till sagd, att han skulle affstå med dett tapperÿ han bruker, eller han skulle miste ölett och der vtöff(we)r böthe. 2SthmTb. 7: 293 (1586). (Följande skall iakttagas i städerna:) att .. oordentligit tappande och snappande afskaffas, och inge andre tillåtes tapperij at bruka, än dee som till krögare äre förordnade. LReg. 231 (1648). LReg. 359 (1734). —
TAPPERSKA, f. (numera föga br.) till 1 a, b: om kvinna som yrkesmässigt tappar öl l. vin o. d. på flaska; särsk. (förr) om kvinna med tillstånd för utskänkning. War denne Petter henne skyldig 18 d(a)l(e)r k(oppar)m(ynt) för öll som han hade för drucket, effter hon war en Tapperska. VRP 1643, s. 1190. 1918, då fru Lundgren började som en av 14 tapperskor på Reymersholm. SvD(B) 2 ⁄ 11 1952, s. 10. —
TAPPNINGSBAR, adj. särsk. till 2 b, om sjö l. vattendrag l. damm o. d.: som går att tappa. Han intresserade sig främst för .. sutareodlingens möjligheter och prövade bl.a. med framgång denna odling i större tappningsbara sjöar. NatSmål. 284 (1950). (Utter får jagas) vid tappningsbara dammar, där fiskodling bedrives, hela året. LD 26 ⁄ 7 1958, s. 8.
Spalt T 466 band 34, 2003