| Publicerad 1991 | Lämna synpunkter |
STOP, stω4p, sbst.1, n. (G1R 11: 193 (1536: sölff stoob) osv.) ((†) r. l. m. G1R 13: 283 (1541), Landsm. 1: 651 (1880: silfverstop)); best. -et (ss. r. l. m. -en); pl. = (OPetri Tb. 12 (1524) osv.) ((†) ss. r. l. m. -a 2Saml. 9: 163 (1569); -ar Ahlbäck SvFinl. 25 (i handl. fr. 1597), VRP 1642, s. 1081; -e 2Saml. 9: 162 (1569); -er HH 1: 18 (1543: sölffstoper), Bolinus Dagb. 89 (1695: silf stoper)).
1) (oftast stort o. cylindriskt) ä. dryckeskärl (i sht för öl l. vin), större bägare; urspr. o. vanl. om konformigt sådant dryckeskärl (med större öppning än botten l. vice versa), ofta försett med lock l. grepe (l. bådadera); äv. med inbegrepp av l. om innehållet; jfr KANNA, sbst.2 1, STÅNKA. Jt(em) gaff jag wth xix lodt silff, som kom til h(er) Hans herols stop staden ho(nu)m ske(n)kte. SthmSkotteb. 3: 192 (1521; möjl. avses en f. ö. icke anträffad ssg häroldsstop). OPetri Tb. 12 (1524). När .. (Bureus’ morfar) var kyrkeh(erde): var han svåra .. gifmild, gaf allom gestom nogh, hvar sit stop, men siälf drak han intet. Bureus Suml. 64 (c. 1600). 1 st:r Stop (av tenn) med grepa och 3 fötter. BoupptVäxjö 1755. Marsöl och Martis söner — det passar hop, som lock till stop. Börjesson C12 3 (1858). Bättre tunnt öl än tomt stop. Granlund Ordspr. (c. 1880). Ruin SjunknH 9 (1956). — jfr BLECK-, BORGAR-, BÅR-, DRICKS-, EN-, HANK-, KÄLLAR-, LER-, LOCK-, OLJE-, PIP-, PÄRON-, SALT-, SILVER-, SKRÅ-, SKÄNKE-, TENN-, TRÄ-, VATTEN-, VIN-, ÖL-STOP m. fl. — särsk.
a) (numera föga br.) i uttr. dricka stop om stop med ngn, tillsammans med ngn dricka lika många stop var; jfr OM, prep. o. adv. I 36 a. Livin Kyrk. 117 (1781).
b) (numera nästan bl. i vitter stil) i uttr. betecknande ett livligt drickande av alkoholhaltiga drycker; jfr a. Szå will och drängen ware the gambles lijke / och them eij meth et gått ordh wijke / Vthen ware then förste ij sinne stoop / endogh han er en vnger gloop. 2Saml. 9: 162 (1569). Hur många tusend sätt haer Döden tå at fånga? / .. Then bränner Elden op, / Then drunknar i ett stoop, then dräper Kuinnekrop, / Titt i Ens beste Wåhr. Lucidor (SVS) 188 (1672). Tysken plägar intet spotta i stopet. KyrkohÅ 1900, s. 93 (1729). Jag är den, som skall tömma stopet, det är du som skall slå i. Bellman (BellmS) 1: 2 (1769, 1790). Säkert tar nu du ditt stop, / och säkert mitt jag tar. Kruuse VinKv. 81 (1933).
c) (numera föga br.) i det bildl. uttr. stödd på eget stop, försedd med tillräckliga egna tillgångar l. dyl. Wallin (SVS) 1: 379 (1809).
d) (†) i det bildl. uttr. slå locket till uppå sitt stop l. dricka ut sitt stop, avlida, dö, gå bort. Så slår min Glock nu locket til / Uppå sitt stop och vandrar, / Hvarthän, jag icke veta vil. Bellman (BellmS) 2: 17 (1770, 1791). Gubben Reimer drack ut sitt stop i behaglig tid för sina mågar och äfven för sig själf. MoB 6: 194 (1793).
e) (†) i det bildl. uttr. bjuda ngn stopet, erbjuda ngn att själv utföra ngt som denne kritiserat andras utförande av; jfr BJUDA 15. 2SthmTb. 6: 16 (1578).
2) (förr) rymdmått för våta varor, utgörande 1/2 kanna (se KANNA, sbst.2 2) o. med en rymd motsv. c. 1,3 l; äv. med inbegrepp av l. om innehållet l. om måttskärlet. Oliver .. 4 Stop. 2VittAH 8: 110 (1540). Får iagh itt stoop wijn allena. Rondeletius 13 (1614). (Det) biudes och befalles, at hafwa uthi alle Städer och å Landet en och enehanda Kanna eller Kanne-Måhl .. deelt .. uthi tw Stoop, Stopet, uthi fyra Qwarteer, och Qwarteret uthi 4 Orth. Schmedeman Just. 431 (1665). Rundt kring mig satt förståndiga män; / Den drack et stop, et halfstop drack den. Bellman (BellmS) 1: 147 (c. 1775, 1790). Det lån, som Johan erhöll .. bestack sig till en ko, som .. ännu mjölkade skäligt: ett stop i målet: gör en kanna om dygnet. Almqvist Grimst. 16 (1839). Nu bad Håkan att få köpa ett stop mjölk hos Påvels morgon och kväll. Moberg ManKv. 53 (1933). Ljung EnköpH 1: 301 (1963; om förh. på 1600-talet, om kärlet). — jfr HALV-, MÄLE-, STOCKHOLMS-STOP. Anm. Enligt Dahlgren Gl. 740 (1890) förekommer i Upp. 6: 6 (Bib. 1541) ett skoop (använt ss. en måttsbeteckning, med tvekan angivet ss. en sidoform till SKOPA, sbst.); uppgiften beror på att ett i vissa exemplar otydligt t lästs ss. k; i andra exemplar av källan står tydligt stoop.
3) [jfr sv. slang kanna, kruka, krus, alla med bet.: hatt l. mössa] (vard.) om låg, styv, rundkullig hatt, kubb (se KUBB, sbst.2 3 a), plommonstop. Bergdahl Antip. 24 (1906). Ämbetsmannadräkten (i Kina i början av 1900-talet) är ofta en ryslig blandning af gammalt och nytt, kanske en fotsid svart sidenrock med ”europeisk” rund, svart filthatt, s. k. stop. Nyström NKina 2: 294 (1914). UrDNHist. 3: 543 (1954). — jfr PLOMMON-STOP.
(2) -BUTELJ. (stop- 1678 osv. stops- 1746—1824) butelj av ett stops rymd; äv. med inbegrepp av tanke på l. enbart om innehållet. BoupptSthm 1678, s. 916 b (: Stoop Potteller). Berzelius Brev 14: 24 (1824; om innehållet). —
(2) -BÄGARE. (stop- 1680 osv. stops- 1817—1906) jfr bägare 1 o. -butelj. BoupptSthm 1680, s. 334 a. —
(2) -FLASKA. (stop- 1638 osv. stopa- 1914—1956 (om ä. förh.). stops- 1793—1858) jfr flaska 1 o. -butelj. OrdnLilleTull. 1638, 1: C 1 a. Af Hägerflycht (erhölls) en kagge brännewjn till dhe siuka och till mina been wahr 8 1/2 stopflaska gement som skall distileras. KKD 10: 130 (1708). Moberg Utvandr. 484 (1949). —
(1, 2) -FORM. form (se d. o. II 1) för gjutning av stop l. av kärl med en rymd av ett stop; jfr -skåls-form. Löfgren TenngjH I. 2: 243 (i handl. fr. 1653). —
(1, 2) -GREPE. (stop- 1579 osv. stops- 1817) grepe (se grepe, sbst.2) på l. till (l. från) ett stop. VarRerV D 3 b (1579). —
(2) -KRUKA. (stop- 1661 osv. stopa- 1981) jfr kruka, sbst.2 1, o. -butelj. Stiernflycht HuushAnn. Specif. 13/5 1661. —
(1, 2) -LOCK. (stop- 1767—1906. stops- 1817) lock (se lock, sbst.2) på l. till (l. från) stop. BoupptVäxjö 1767. —
(2) -MUGG. (stop- 1865 osv. stops- 1836—1910) jfr mugg, sbst.2, o. -butelj. SD 1836, nr 134, s. 8. —
(2) -MÅTT. (stop- 1672 osv. stopa- 1949—1956. stops- 1825—1878) stop ss. måttsenhet, stop; mått (se mått, sbst.4 1 b) rymmande ett stop, äv. om innehållet; jfr -mål. Een Koppar Skopa om 1 stoop mått stoor. RannsaknAntikv. I. 1: 33 (1672). Stolt kom hon hem och gav modern ett rågat stopmått alldeles mogna skogshallon. Östergren (1946). Han .. gick ut i köket, där han tog stopamåttet för att dricka vatten. Moberg Nybygg. 341 (1956). —
(1) -MÖSSA. (stop- 1671. stopa- 1909—1912) (förr) mössa som hade formen av ett stop. BoupptRArk. 1671. —
(1, 2) -SKÅL. (stop- 1653 (: stopskålsform) osv. stops- 1832) skål (se skål, sbst.2 1 a) med formen av ett stop; äv. om skål (se skål, sbst.2 1) med rymd av ett stop. 2 St. Stopskåhlar 1. gl. Kanna (av tenn). BoupptSthm 27/8 1673. Teen .. 2 st: stop skålar 3 st: Halfstop skålar. BoupptVäxjö 1772.
Ssg: stopskåls-form. form (se d. o. II 1) för gjutning av stopskålar. 1 stopskålsforma med mässingshörn. Löfgren TenngjH I. 2: 243 (i handl. fr. 1653). —
(2) -TALS. (stop- 1718 osv. stope- 1664—1788) stopvis (se -vis, adv.). (Krögaren) Motte få sällia vijn ..; sällia kannetals och stopetals uthom husedt. RARP 9: 232 (1664). Våtvaror räknades .. (på 1400-talet) stoptals. 2VittAH 2: 276 (1787, 1791). —
(1, 2) -TENN. tenn för framställning av stop; förr äv.: tennskrot bestående av gamla stop. BoupptSthm 15/1 1663. —
(2) -VIS, n. (†) i uttr. i stopvis, i l. efter stop, stopvis (se -vis, adv.). LdVBl. 1842, nr 28, s. 3. Vi vilja .. Pilsneröl i stopvis dricka. Hedenstierna Kaleid. 164 (1884). —
(2) -VIS, adv. i l. efter stop, efter uppmätning medelst stop; äv.: i en mängd av flera stop; jfr -tals, -vis, sbst. Dalin (1854). Då (dvs. efter döden) är mödan slut att korka upp buteljer: / .. Man bara slår uti och sväljer / Af himmelsk manna stopvis. Wadman 89 (1869). Svart skrivsand, som såldes stopvis. Sahlin SkånFärg. 47 (1928).
B (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat l. arkaiserande): STOPA-FLASKA, -MÅTT, -MÖSSA, se A. —
(1) -STOLLE. [sv. dial. (Smål.) stopastolle, eg.: stolle som druckit för mycket ur brännvinsstop o. d.] uppsluppet glad l. skämtsam person, tokstolle, rolighetsmakare. Esaias, som alltid var en spjufver och en stopastolle. Sällberg Långv. 58 (1894).
C (†): STOPE-TALS, se A.
D (numera föga br.): STOPS-BOTTEN, -BURK, -BUTELJ, -BÄGARE, -FLASKA, -GREPE, se A. —
-KRUS, -LOCK, -MUGG, -MÅTT, se A. —
(1, 2) -POKAL. (†) pokal bestående av ett stop l. rymmande ett stop. Stiernstolpe Blumauer 1: 25 (1813). —
-SKÅL, se A.
Spalt S 12134 band 31, 1991