Publicerad 1991   Lämna synpunkter
STOP, stω4p, sbst.1, n. (G1R 11: 193 (1536: sölff stoob) osv.) ((†) r. l. m. G1R 13: 283 (1541), Landsm. 1: 651 (1880: silfverstop)); best. -et (ss. r. l. m. -en); pl. = (OPetri Tb. 12 (1524) osv.) ((†) ss. r. l. m. -a 2Saml. 9: 163 (1569); -ar Ahlbäck SvFinl. 25 (i handl. fr. 1597), VRP 1642, s. 1081; -e 2Saml. 9: 162 (1569); -er HH 1: 18 (1543: sölffstoper), Bolinus Dagb. 89 (1695: silf stoper)).
Ordformer
(stoob 1536 (: sölff stoob). stop (stoep, stooph, stoop(p)) 1521 osv. stopp 1556 (: sölffstopp, pl.)1675. -stöper, pl. 1623 (: sölfstöper))
Etymologi
[fsv. stop, n. (i pl. äv. stopa, stöpa); liksom fd. stop, stob (d. stob), nor. stop av mlt. stōp, m. o. n. (äv. stōpe, f.), motsv. mnl. stoop, m. o. f. (nl. stoop, f.), fht. stouf, m. (mht. stouf, m., t. stauf, m.), feng. steap, m., ävensom fvn. staup, hål i väg, dryckesbägare (varav eng. stoup, bägare, hink), nor. dial. staup; till det avljudsstadium av stammen i STUPA, störta, luta brant o. d., som äv. föreligger i feng. stēap, brant (eng. steap)]
1) (oftast stort o. cylindriskt) ä. dryckeskärl (i sht för öl l. vin), större bägare; urspr. o. vanl. om konformigt sådant dryckeskärl (med större öppning än botten l. vice versa), ofta försett med lock l. grepe (l. bådadera); äv. med inbegrepp av l. om innehållet; jfr KANNA, sbst.2 1, STÅNKA. Jt(em) gaff jag wth xix lodt silff, som kom til h(er) Hans herols stop staden ho(nu)m ske(n)kte. SthmSkotteb. 3: 192 (1521; möjl. avses en f. ö. icke anträffad ssg häroldsstop). OPetri Tb. 12 (1524). När .. (Bureus’ morfar) var kyrkeh(erde): var han svåra .. gifmild, gaf allom gestom nogh, hvar sit stop, men siälf drak han intet. Bureus Suml. 64 (c. 1600). 1 st:r Stop (av tenn) med grepa och 3 fötter. BoupptVäxjö 1755. Marsöl och Martis söner — det passar hop, som lock till stop. Börjesson C12 3 (1858). Bättre tunnt öl än tomt stop. Granlund Ordspr. (c. 1880). Ruin SjunknH 9 (1956). — jfr BLECK-, BORGAR-, BÅR-, DRICKS-, EN-, HANK-, KÄLLAR-, LER-, LOCK-, OLJE-, PIP-, PÄRON-, SALT-, SILVER-, SKRÅ-, SKÄNKE-, TENN-, TRÄ-, VATTEN-, VIN-, ÖL-STOP m. fl. — särsk.
a) (numera föga br.) i uttr. dricka stop om stop med ngn, tillsammans med ngn dricka lika många stop var; jfr OM, prep. o. adv. I 36 a. Livin Kyrk. 117 (1781).
b) (numera nästan bl. i vitter stil) i uttr. betecknande ett livligt drickande av alkoholhaltiga drycker; jfr a. Szå will och drängen ware the gambles lijke / och them eij meth et gått ordh wijke / Vthen ware then förste ij sinne stoop / endogh han er en vnger gloop. 2Saml. 9: 162 (1569). Hur många tusend sätt haer Döden tå at fånga? / .. Then bränner Elden op, / Then drunknar i ett stoop, then dräper Kuinnekrop, / Titt i Ens beste Wåhr. Lucidor (SVS) 188 (1672). Tysken plägar intet spotta i stopet. KyrkohÅ 1900, s. 93 (1729). Jag är den, som skall tömma stopet, det är du som skall slå i. Bellman (BellmS) 1: 2 (1769, 1790). Säkert tar nu du ditt stop, / och säkert mitt jag tar. Kruuse VinKv. 81 (1933).
c) (numera föga br.) i det bildl. uttr. stödd på eget stop, försedd med tillräckliga egna tillgångar l. dyl. Wallin (SVS) 1: 379 (1809).
d) (†) i det bildl. uttr. slå locket till uppå sitt stop l. dricka ut sitt stop, avlida, dö, gå bort. Så slår min Glock nu locket til / Uppå sitt stop och vandrar, / Hvarthän, jag icke veta vil. Bellman (BellmS) 2: 17 (1770, 1791). Gubben Reimer drack ut sitt stop i behaglig tid för sina mågar och äfven för sig själf. MoB 6: 194 (1793).
e) (†) i det bildl. uttr. bjuda ngn stopet, erbjuda ngn att själv utföra ngt som denne kritiserat andras utförande av; jfr BJUDA 15. 2SthmTb. 6: 16 (1578).
2) (förr) rymdmått för våta varor, utgörande 1/2 kanna (se KANNA, sbst.2 2) o. med en rymd motsv. c. 1,3 l; äv. med inbegrepp av l. om innehållet l. om måttskärlet. Oliver .. 4 Stop. 2VittAH 8: 110 (1540). Får iagh itt stoop wijn allena. Rondeletius 13 (1614). (Det) biudes och befalles, at hafwa uthi alle Städer och å Landet en och enehanda Kanna eller Kanne-Måhl .. deelt .. uthi tw Stoop, Stopet, uthi fyra Qwarteer, och Qwarteret uthi 4 Orth. Schmedeman Just. 431 (1665). Rundt kring mig satt förståndiga män; / Den drack et stop, et halfstop drack den. Bellman (BellmS) 1: 147 (c. 1775, 1790). Det lån, som Johan erhöll .. bestack sig till en ko, som .. ännu mjölkade skäligt: ett stop i målet: gör en kanna om dygnet. Almqvist Grimst. 16 (1839). Nu bad Håkan att få köpa ett stop mjölk hos Påvels morgon och kväll. Moberg ManKv. 53 (1933). Ljung EnköpH 1: 301 (1963; om förh. på 1600-talet, om kärlet). — jfr HALV-, MÄLE-, STOCKHOLMS-STOP. Anm. Enligt Dahlgren Gl. 740 (1890) förekommer i Upp. 6: 6 (Bib. 1541) ett skoop (använt ss. en måttsbeteckning, med tvekan angivet ss. en sidoform till SKOPA, sbst.); uppgiften beror på att ett i vissa exemplar otydligt t lästs ss. k; i andra exemplar av källan står tydligt stoop.
3) [jfr sv. slang kanna, kruka, krus, alla med bet.: hatt l. mössa] (vard.) om låg, styv, rundkullig hatt, kubb (se KUBB, sbst.2 3 a), plommonstop. Bergdahl Antip. 24 (1906). Ämbetsmannadräkten (i Kina i början av 1900-talet) är ofta en ryslig blandning af gammalt och nytt, kanske en fotsid svart sidenrock med ”europeisk” rund, svart filthatt, s. k. stop. Nyström NKina 2: 294 (1914). UrDNHist. 3: 543 (1954). — jfr PLOMMON-STOP.
Ssgr (i sht om ä. förh.): A: (1, 2) STOP-BOTTEN. (stops- 1817) botten i l. till (l. från) stop. BoupptVäxjö 1817 (efter tenngjutare).
(2) -BURK. (stops- 18251856) jfr burk, sbst.1 1, o. -butelj. Fatab. 1910, s. 170 (1825).
(2) -BUTELJ. (stop- 1678 osv. stops- 17461824) butelj av ett stops rymd; äv. med inbegrepp av tanke på l. enbart om innehållet. BoupptSthm 1678, s. 916 b (: Stoop Potteller). Berzelius Brev 14: 24 (1824; om innehållet).
(2) -BÄGARE. (stop- 1680 osv. stops- 18171906) jfr bägare 1 o. -butelj. BoupptSthm 1680, s. 334 a.
(2) -FLASKA. (stop- 1638 osv. stopa- 19141956 (om ä. förh.). stops- 17931858) jfr flaska 1 o. -butelj. OrdnLilleTull. 1638, 1: C 1 a. Af Hägerflycht (erhölls) en kagge brännewjn till dhe siuka och till mina been wahr 8 1/2 stopflaska gement som skall distileras. KKD 10: 130 (1708). Moberg Utvandr. 484 (1949).
(1, 2) -FORM. form (se d. o. II 1) för gjutning av stop l. av kärl med en rymd av ett stop; jfr -skåls-form. Löfgren TenngjH I. 2: 243 (i handl. fr. 1653).
(1, 2) -GREPE. (stop- 1579 osv. stops- 1817) grepe (se grepe, sbst.2) på l. till (l. från) ett stop. VarRerV D 3 b (1579).
(1, 3) -HATT. (vard., mera tillf.) stop (se stop, sbst.1 3). Alving Bellm. 193 (1907).
Ssg: stopkann-lock. jfr lock, sbst.2 Löfgren TenngjH I. 3: 142 (i handl. fr. 1769).
(2) -KRUKA. (stop- 1661 osv. stopa- 1981) jfr kruka, sbst.2 1, o. -butelj. Stiernflycht HuushAnn. Specif. 13/5 1661.
(2) -KRUS. (stop- 1583 osv. stops- 1733) jfr krus, sbst.3 1, o. -butelj. TullbSthm 14/6 1583.
(1, 2) -LOCK. (stop- 17671906. stops- 1817) lock (se lock, sbst.2) på l. till (l. från) stop. BoupptVäxjö 1767.
(2) -MUGG. (stop- 1865 osv. stops- 18361910) jfr mugg, sbst.2, o. -butelj. SD 1836, nr 134, s. 8.
(2) -MÅL. (numera föga br.) rymdmått angivet i stop; jfr -mått. RARP 4: 630 (1651).
(2) -MÅTT. (stop- 1672 osv. stopa- 19491956. stops- 18251878) stop ss. måttsenhet, stop; mått (se mått, sbst.4 1 b) rymmande ett stop, äv. om innehållet; jfr -mål. Een Koppar Skopa om 1 stoop mått stoor. RannsaknAntikv. I. 1: 33 (1672). Stolt kom hon hem och gav modern ett rågat stopmått alldeles mogna skogshallon. Östergren (1946). Han .. gick ut i köket, där han tog stopamåttet för att dricka vatten. Moberg Nybygg. 341 (1956).
(1) -MÖSSA. (stop- 1671. stopa- 19091912) (förr) mössa som hade formen av ett stop. BoupptRArk. 1671.
(2) -PUMPA. (†) pumpa (se pumpa, sbst.3 2) av ett stops rymd. BoupptSthm 1678, s. 916 b.
(2) -RUM. (†) om rymd av ett stop; jfr rum, sbst.3 3. BoupptSthm 30/5 1659. BoupptRasbo 1709.
(1, 2) -SKÅL. (stop- 1653 (: stopskålsform) osv. stops- 1832) skål (se skål, sbst.2 1 a) med formen av ett stop; äv. om skål (se skål, sbst.2 1) med rymd av ett stop. 2 St. Stopskåhlar 1. gl. Kanna (av tenn). BoupptSthm 27/8 1673. Teen .. 2 st: stop skålar 3 st: Halfstop skålar. BoupptVäxjö 1772.
Ssg: stopskåls-form. form (se d. o. II 1) för gjutning av stopskålar. 1 stopskålsforma med mässingshörn. Löfgren TenngjH I. 2: 243 (i handl. fr. 1653).
(2) -TALS. (stop- 1718 osv. stope- 16641788) stopvis (se -vis, adv.). (Krögaren) Motte få sällia vijn ..; sällia kannetals och stopetals uthom husedt. RARP 9: 232 (1664). Våtvaror räknades .. (på 1400-talet) stoptals. 2VittAH 2: 276 (1787, 1791).
(1, 2) -TENN. tenn för framställning av stop; förr äv.: tennskrot bestående av gamla stop. BoupptSthm 15/1 1663.
(2) -VIS, n. (†) i uttr. i stopvis, i l. efter stop, stopvis (se -vis, adv.). LdVBl. 1842, nr 28, s. 3. Vi vilja .. Pilsneröl i stopvis dricka. Hedenstierna Kaleid. 164 (1884).
(2) -VIS, adv. i l. efter stop, efter uppmätning medelst stop; äv.: i en mängd av flera stop; jfr -tals, -vis, sbst. Dalin (1854). (dvs. efter döden) är mödan slut att korka upp buteljer: / .. Man bara slår uti och sväljer / Af himmelsk manna stopvis. Wadman 89 (1869). Svart skrivsand, som såldes stopvis. Sahlin SkånFärg. 47 (1928).
B (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat l. arkaiserande): STOPA-FLASKA, -MÅTT, -MÖSSA, se A.
(1) -STOLLE. [sv. dial. (Smål.) stopastolle, eg.: stolle som druckit för mycket ur brännvinsstop o. d.] uppsluppet glad l. skämtsam person, tokstolle, rolighetsmakare. Esaias, som alltid var en spjufver och en stopastolle. Sällberg Långv. 58 (1894).
C (†): STOPE-TALS, se A.
D (numera föga br.): STOPS-BOTTEN, -BURK, -BUTELJ, -BÄGARE, -FLASKA, -GREPE, se A.
(2) -KNATTE. (†) punschbål av ett stops rymd; jfr knatte 3. Sparre Sjökad. 259 (1850).
-KRUS, -LOCK, -MUGG, -MÅTT, se A.
(2) -PANNA. (†) panna (se panna, sbst.1 1) av ett stops rymd. Rinman Jernförädl. 361 (1772).
(1, 2) -POKAL. (†) pokal bestående av ett stop l. rymmande ett stop. Stiernstolpe Blumauer 1: 25 (1813).
-SKÅL, se A.

 

Spalt S 12134 band 31, 1991

Webbansvarig