Publicerad 1980 | Lämna synpunkter |
SNODD snωd4, äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, l. i skildring av ä. förh.) SNO snω4, sbst.2, förr äv. SNOD, r. l. m. l. f. (KlädkamRSthm 1614 A, s. 42 b, osv.) ((†) n. Schultze Ordb. 4654 (c. 1755: Sno)); best. -en, äv. (i formen sno) -n; pl. -ar (Sahlstedt (1773) osv.) l. -er (Spegel 457 (1712) osv.).
1) om föremål som förfärdigats av föremål som snotts ihop l. samman; numera i sht om (textilt) föremål (snöre l. band o. d., i sht sådant (särsk. utgörande en träns l. galon l. kantilj l. snilj o. d.) nyttjat l. avsett att nyttjas ss. utsmycknad l. prydnad o. d. på kläder l. möbler l. vävnad l. broderi o. d.) som snotts samman av två l. flera enkla (l. ss. enkla uppfattade) beståndsdelar; äv. i utvidgad anv., om ändlöst (dvs. ständigt runtlöpande) snöre l. band o. d. som snos l. spänns (l. avses att snos osv.) omkring ngt (numera företrädesvis dels om mer l. mindre smalt gummiband att spänna om föremål för att hålla detta (dessa) samman l. ihop o. d., dels i b); förr äv. om (ränn)snara; stundom äv. bildl. KlädkamRSthm 1614 A, s. 42 b (av silke). Dahlstierna (SVS) 61 (1698; bildl., om livstråd). Slikt (dvs. Pallas’ elakhet) ej Arakne fördrog. Med en sno omsnörde hon dristigt / Strupen (på sig). Pallas den hängande kom medömksam till bistånd. Adlerbeth Ov. 138 (1818; lat. orig.: laqueoque animosa ligavit guttura). Broderiet är utfört av blekrosafärgat linnegarn i plattsöm, stjälksöm och bottensöm med konturer av snodder. Fredr1Tid 31 (1924). Tunna vita långa gardiner, nertill delade och uppfästa med snodder med stora tofsar. Hofrén Herrg. 431 (1937). Vridit ut mustaschspetsarna till långa smala snodder. Östergren (1943). Tråd, som göres genom tvinning av garn, benämnes tvåtrådig, tretrådig o. s. v. efter antalet ingående enkla snodder (garn). Därs. Tyrolerhatten tillverkas av filt, strå m. m. och förses med snodd runt kullen och fjäder baktill eller på sidan. Varulex. Beklädn. 251 (1945). Gör inte snodden (till rullgardinen) .. längre än absolut nödvändigt. 1952, s. 208. — jfr BESÄTTNINGS-, BINOKEL-, BOMULLS-, GIPYR-, GULD-, GUMMI-, HATT-, HÅR-, KLOCK-, LORNJETT-, MET-, MONOKEL-, MÖBEL-, PASSPOAL-, PINCENÉ-, PIP-, PISTOL-, RIGA-, SEN-, SIDEN-, SILKES-, SILVER-, SLING-SNODD. — särsk.
b) i sht tekn. i mekanisk anordning, om ändlöst snöre varmed ngt (hjul l. trissa o. d.) bringas i rotation, drivsnöre; särsk. i spinnrock, om drivsnöre varmed spindel o. rulle bringas att rotera. Ekenmark Hb. 4 (1820; i spinnrock). Snodden (i en gammal spinnrock) var full av knutar. Lagerlöf Liljecr. 28 (1911). Nilson Repslag. 43 (1961; i spinnrock använd för tillverkning av rep till husbehov). jfr DRIV-, ROCK-SNODD.
2) (numera bl. i fackspr., särsk. textil.) om snodd (i bet. 1) med tanke på sättet för dess förfärdigande (i sht dels med tanke på l. om de hopflätade slingor l. spiraler o. d. som ingår i l. bildar en snodd, dels med tanke på l. om tätheten (bestämd ss. antalet snoddvarv per längdenhet) hos dessa slingor osv.); äv. övergående i abstr. bet.: snoende l. snoning (se SNO, v.1 I 1), i sht i fråga om snoende av fibrer l. fibertrådar vid spinning av tråd l. tillverkning av rep o. d. Tågs Tyngder rätta sig mycket efter Snodden. Ju starkare et Tåg är snodt, ju tyngre är det. VetAH 1787, s. 299. Spånaden skedde (i forntiden) med slända, hvartill svängstenarna någon gång anträffas i forngrifter af samma modell och storlek, som ännu brukas vid snodd af fiskrefvar i skärgårdarne. Holmberg Nordb. 269 (1852). Ullen blir wäl blandad, garnet får jemn snodd och groflek (vid spinningen). GotlLT 1852, nr 42, s. 4. Sju gånger re’n Clorinda bågen spände, / Sju gånger pilen flög från strängens snod. Kullberg Tasso 2: 13 (1860). (Det kan bevisas), att om grofva och fina partier växla uti en under snodd varande fibersträng, de fina delarna, eller de som hafva liten diameter, förr taga snodd, d. v. s. erhålla ett större antal snoddhvarf pr längdenhet, än de gröfre. 2UB 8: 249 (1900). Framställning af garn af fibrer medelst snodd. 2NF 26: 729 (1917). Den höga snodden gör (varpsilke-)garnet mycket starkt, men det blir hårt och får ringa glans. Varulex. Beklädn. 41 (1945). — jfr S-, SKARP-, VÄNSTER-, Z-SNODD. — särsk.
a) (numera bl. i skildring av ä. förh., mera tillf.) i uttr. öppen l. korsad sno, om högersnodd hos varpgarn (som öppet framträder i kypertränder) resp. vänstersnodd hos inslagsgarn (som vid korsning av varpen framhäver nämnda ränder), z- resp. s-snodd. Nyrén KlädFabr. 102 (1783). Vid öppen sno snoddes garnet från vänster till höger och vid korsad sno från höger till vänster. Denna skillnad i snoningen gör att trådarna under vävningen och varpningen liksom öppna sig, .. falla in i varandra, binda sig bättre tillhopa och åstadkomma filtningen. Kjellberg Ull 371 (1943).
b) (numera knappast br.) om spunnen sträng av tuggtobak. De hela (tobaks-)bladen, ”täckbladen”, snos eller spinnas (vid framställning av tuggtobak), och snoddens eller strängens tjocklek bestämmes av den mängd småtobak, ”inlaga”, som inspinnes i de snodda täckbladen. HandHantv. Hand. 7: 169 (1939).
c) (i fackspr.) oeg., om visst slags ornament.
α) [delvis elliptiskt för SNODD-ORNAMENT] om ornament i form av en (stiliserad) snodd l. fläta l. (stiliserade) snoddar osv., snoddornament (se d. o. 2). De yngre ornamenten, ”snodden” och meandern, lånades .. (till Norden) från Italien på en tid, då den mykenska civilisationen redan upphört. SvFolkH I. 1: 63 (1914). Uttrycket tvåbandsfläta förekommer för ett ornament som står närmast snodden. SAOBArkSakkSvar (1978).
β) om ornament som tillkommit medelst avtryck av ett snöre snott tvärsöver o. längs efter ett långsmalt föremål; i ssgn TVÄR-SNODD.
3) [utvidgad anv. av 1, 2] (†) om växtdel (klänge l. omvandlad blomställning l. birot o. d.) varmed växt snor sig kring ngt. Lind (1738). Den ädlaste vinrancka, när den i upväxten blifver sig sjelf lemnad, kan snart fästa sine små snoder omkring en oriktig stödjare. Tilas ÅmVetA 7/6 1766, s. 10. Helix hade ingen fruckt, men hwita snodar, små och kantiga löf. Retzius FlVirg. 51 (1809).
-BESÄTTNING. sömn. snoddgarnering på klädesplagg o. d.; jfr besättning II 1 a o. -beslag. NJournD 1856, s. 94 (på barnklänning). —
-BRODERI. i sht sömn. broderi (abstr. o. konkret) med snodd(ar). Snoddbroderi var mera vanligt förr i tiden. Freja 1873, s. 35 (konkret). —
-BÅRD.
2) (i fackspr., i sht kulturhist.) på (i sht från ä. tid stammande) föremål av lera l. metall o. d. framställd bård (se bård, sbst.1 3 slutet) i form av en (stiliserad) snodd l. fläta, flätband, tvåbandsfläta. AntT XXII. 4: 38 (1919; på övre yta av fibula från Gotl.). —
-DRILL. (i sht förr) drill (se drill, sbst.5 slutet) med snodd varmed drillpinnen försätts i rotation kring sin egen längdaxel. Fatab. 1913, s. 198. —
-GAFFEL. sömn. tvågrenat (gaffelformigt) handredskap (av trä l. metall o. d.) varmed (av därtill lämpad tråd) ett visst slags snodd snos. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 52. —
-GARNERING. sömn. abstr. o. konkret: garnering (se d. o. a α) med l. bestående av snodd(ar); jfr -garnityr. SvD(A) 1938, nr 143, s. 11 (konkret; på baddräkt). —
-GEHÄNG.
1) (†) om snodd(ar) vidhängande o. ingående i klädesplagg; jfr gehäng 1. Freja 1873, s. 181 (på släpkjol).
2) (i sht i fackspr.) gehäng (se d. o. 2) med remmen l. bandet utgörande en snodd. Högre scouter kan ha visselpipa m. m. i snoddgehäng. SAOBArkSakkSvar (1976). —
(2) -GIVNING. (i fackspr., i sht textil.) om verksamheten (l. konkretare: arbetsmomentet) att åstadkomma snodd hos ngt, (ngts) snoning; jfr GIVA, v. I 11 c. Form 1934, s. 129. TNCPubl. 30: 63 (1958; konkretare). —
(1 b) -GÅNG. [sv. dial. snogång] (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) snoddskåra. Ekenmark Hb. 4 (1820: snogången, sg. best.). Ekenmark Lb. 133 (1847: snoddgången, sg. best.). —
-INLÄGG~02 l. ~20. sömn. inläggning av snodd i söm (för erhållande av stadga); äv. konkret, om på angivet sätt inlagd snodd; jfr inlägg 1. Göra snoddinlägg. KatalNK 1917, Vår. s. 5 (konkret; på volang till underkjol). —
-KANT. i sht sömn. kant (se kant, sbst. 7) bestående av snodd(ar). Freja 1873, s. 73 (på klänning). DamBok 237 (1879; på halsurringning hos klänning). —
-KANTNING. i sht sömn. kantning (av ngt) med snodd(ar); äv. konkret, om resulterande snoddkant(er); jfr kantning 2. Snoddkantning av uniformer. Freja 1873, s. 184 (konkret; på fischy). —
-LEDNING. el.-tekn. dubbel- l. flertrådig elektrisk ledning som bildar en snodd. FFS 1930, nr 129, s. 440. —
(1, 2) -MASKIN. (numera föga br.) maskin för framställning av snodd(ar) l. för snoddgivning, snoningsmaskin. TByggn. 1859, s. 170. BoupptVäxjö 1896. —
-MONTERING. i sht sömn. montering (se d. o. 2 b) av snodd(ar) (på ngt); äv. konkret, om monterad(e) snodd(ar). Snoddmontering kan vara ett besvärligt arbete. Iduna 1864, s. 85 (konkret). —
-ORNAMENT.
1) (numera föga br.) till 1: snörornament; äv. (i uttr. vanligt snoddornament) inskränktare, om snörornament vid vars framställande enbart ett snöre (o. icke en snörstämpel) använts. VittAMB 1876, s. 220. Fornv. 1916, s. 185 (: det vanliga snoddornamentet).
2) (i fackspr., i sht kulturhist.) till 2: på (i sht från ä. tid stammande) föremål av lera l. metall o. d. framställt ornament (se d. o. 2) i form av en (stiliserad) snodd l. fläta (l. stiliserade) snoddar osv.); jfr snodd 2 c α. Kulturen 1969, s. 39 (på dörr till medeltida ljuslykta). —
-ORNAMENTIK. (numera föga br.) abstr. o. konkret(are): snörornamentik; äv. (äv. i uttr. ren snoddornamentik) inskränktare, om snörornamentik vid vilken enbart ett snöre (o. icke en snörstämpel) använts; jfr -ornament 1, -ornerad, -ornering. Fornv. 1921, s. 52 (: ren snoddornamentik). Orneringen (på keramikskärvor från en stenåldersboplats vid Falkenberg) är omväxlande, snoddornamentik, tvärsnodd .. och gropar. HallHist. 1: 38 (1954). —
-ORNERAD, p. adj. (numera knappast br.) snörornerad; jfr -ornament 1, -ornering. AntT XX. 1: 34 (1914; om keramik). —
-ORNERING. (numera knappast br.) abstr. o. konkret(are): snörornering; äv. (äv. i uttr. ren snoddornering) inskränktare, om snörornering vid vilken enbart ett snöre (o. icke en snörstämpel) använts; jfr -ornament 1, -ornamentik, -ornerad. Fornv. 1921, s. 51 (abstr.). Rundbukiga kärl med snodd- eller snoddstämpelornering. Därs. s. 54. Därs. s. 56 (: ren snoddornering; konkret). —
(2) -RIKTNING. (i fackspr., i sht textil.) riktning vari snodd av ngt sker l. skett. Form 1933, s. 254. —
-RYNKA. (i ä. fackspr.) rynka (ngt) så att därvid uppkommen rynkning får utseende av en snodd. AB 1915, nr 300, s. 8. —
(2) -RÄKNARE. (i fackspr., i sht textil.) apparat som räknar o. registrerar antalet snoddvarv varmed ett garn snos vid spinning; jfr -täljare, -varvs-täljare. PrelTextilteknOrdl. (1957). —
-SILKE. (förr) silke använt i l. för tillverkning av (snoddar i) galoner l. tränsar o. d. Åstrand 2: 272 (1855). —
(1 b) -SKÅRA. i sht tekn. skåra l. spår i trissa på spinnrock vari det med spinnrockshjulet förbundna ändlösa snöret löper som vid hjulets rotation bringar trissan o. därmed bobinen att sno runt; jfr -gång. Hammarstedt o. Erixon NordMAllmog. 66 (1918). —
-STYGN l. -STYNG, förr äv. -STING. sömn. om (stygn i) snoddsöm (se d. o. 2); jfr -överstygn. Freja 1873, s. 71. —
-STÄMPEL. (numera föga br.) snörstämpel. SAOBArkSakkSvar (1978; angivet ss. varande ett äldre uttr.).
Ssgr (numera föga br.): snoddstämpel-keramik. snörkeramik kännetecknad av dekor åstadkommen med snörstämpel. Fornv. 1921, s. 52.
-SÖM. sömn.
1) sömmande l. sömnadsarbete som innebär fastsyende (med mer l. mindre osynliga stygn) av snodd(ar) på tyg; äv. konkret, om själva (den mer l. mindre osynliga) sömmen. Branting PrydnSöm 44 (1910; abstr.). SvSlöjdFT 1912, s. 10 (konkret).
2) sömmande l. sömnadsarbete utfört på så sätt (gm efterstygn i förening med kaststygn) att resultatet liknar en snodd; äv. konkret, om resulterande (snoddliknande) söm. Berg Handarb. 142 (1874; konkret). Lundin KvSlöjd 97 (1892). —
-TRÅD. (numera föga br.) om till höger liggande varptråd som vid vävning av gas (se gas, sbst.2) bringas att omslingra till vänster liggande (fast) varptråd o. med denna bilda en av inslagstrådarna fasthållen snodd, slingtråd (se d. o. 2). UB 6: 453 (1874). Andersson Väfn. 125 (1880). —
(2) -VARV. (i fackspr., i sht textil.) om vart o. ett varv som ngt bringas att vrida sig kring sin egen axel då det ges snodd (t. ex. vid spinning). TT 1896, Allm. s. 292. LAHT 1923, s. 724 (vid reptillverkning).
Ssg: snoddvarvs-, äv. snoddvarv-täljare. (-varv-) (föga br.) snoddräknare; jfr snodd-täljare. LAHT 1909, s. 333. —
(2) -VINKEL. (i fackspr., i sht textil.) om den (till sin storlek alltefter strängens finlek (grovlek) o. antalet snoddvarv varierande) vinkel som varje fiber i ytskiktet av en snodd fibersträng bildar med strängens längdaxel. TT 1896, Allm. s. 292 (i garn). —
-ÖVERSTYGN~002, äv. ~200. (numera föga br.) om kaststygn i snoddsöm (se d. o. 2); jfr -stygn. Sömnadsb. 275 (1915).
1) (i sht i fackspr.) till 1: förse (ngt) med snodd(ar) l. snoddliknande rynkning o. d.; äv. [möjl. har en snodd urspr. inlagts i sömmen] (i ä. fackspr.) i utvidgad anv.: sy rand på (handske). Maskin till stickning och snoddning (av handskar) lämnas utan afgift. Förbundet 1907, nr 10, s. 7.
2) (tillf.) till 1, 2: göra (ngt) till en snodd l. ge l. bibringa (ngt) snodd, sno (se sno, v.1 I 1). Vi 1952, nr 15—16, s. 17.
Särsk. förb. (till snodda 1): snodda in. (tillf.) jfr in 1. SvD(A) 1915, nr 338, s. 13 (med avs. på kjol). —
SNODDERSKA, f. [möjl. delvis till snodda] (numera föga br.) till 1, 2: snoerska. InkBeskattnNorrk. 1911, s. 34.
Spalt S 8159 band 28, 1980