Publicerad 1964 | Lämna synpunkter |
SAMMET sam3et2 (sa`mmet Weste, sàmmett Dalin; på uttal med långt e, möjl. med huvudtonen på sista stavelsen, tyda de äldre skrivningarna med ee; jfr Messenius Sign. 31 (1612: sammeet; rimmande med weet)), r. l. m. (G1R 24: 175 (1553) osv.), äv. n. (VaruhusR 1541, IllSvOrdb. (1958; angivet ss. i sht sydsv.)); best. -en, ss. n. (numera bl. tillf.) -et (KlädkamRSthm 1561, s. 30 A, Östergren (1937)); pl. (om olika slag av tyget, numera bl. tillf.) -er (Nordencrantz Arc. 137 (1730) osv.), äv. = (Östergren (1937)).
1) (sannol. under medeltiden tidigast tillverkat) finare tyg med lugg (se LUGG, sbst.1 b) bestående av tofsar l. öglor bildade av varpen l. inslaget; utom i utpräglat fackspr. numera företrädesvis om sådant tyg med rak, upprättstående, tät o. kort lugg, i sht använt till kläder; jfr FLOGEL 1, FÄLB, sbst.1, PLYSCH, SCHAGG. TullbSthm 1536, s. 100 a. Vij sände tigh så myckit brandgultt blomeret samet, som tu kant late göre tigh kiortel, tröije och hosse underdrecht utaf. G1R 24: 459 (1554). Anttependium rött sammätt. InventVada 1628. En Ny Vplagdt Lagbook vthj grön Sammet jnbunden. RARP 3: 307 (1643). Det Kongl. Liket sweptes, och lades uti en med broderat swart Sammet präktigt öfwerklädd Kista. PH 5: 3080 (1751). Len som sammet. Dalin (1854). Vanlig sammet tillverkas både i silke, linne och ull. Östergren (1937). Sammet är en efterapning av djurpälsen. Fröberg Skrädd. 38 (1941). — jfr AVANTURIN-, BASTARD-, BOMULLS-, FODER-, GYLLEN-, INSLAGS-, KARMOSIN-, LUKAS-, MANCHESTER-, PASSEMENT-, PLYSCH-, SIDEN-, SILKE-, SNILJ-, TIGGAR-, VARP-, YLLE-SAMMET m. fl. — särsk. textil. i vissa uttr.
a) [jfr t. ungerissener, ungeschnittener samt, eng. unshorn velvet] oskuren sammet, sammet på vilken luggen bildas av de ouppskurna öglor som vävts av varpen l. inslaget. TullbSthm 31/10 1580. Väggarne voro beklädda med mörkrödt, oskuret sammet. Knorring Cous. 2: 5 (1834). Den här avbildade (gustavianska herr-)dräkten är gjord av en guldbrun, delvis oskuren sammet med smala ränder på tvären. GustStil 38 (1926).
b) [jfr t. gerissener, geschnittener samt, fr. velours coupé] skuren sammet, sammet på vilken luggen framställts gm att de öglor som vävts av varpen l. inslaget skurits upp så att små tofsar bildats. Risingh KiöpH 91 (1669). 2NF 24: 592 (1916).
c) [jfr t. ziselierter samt, fr. velours ciselé] (†) ciselerad l. utskuren sammet, om sammet på vilken mönstret åstadkommes gm att vissa partier äro skurna o. andra oskurna l. gm att vissa partier sakna lugg l. ha kortare lugg än andra. (Sv.) Utskurit sammet, (eng.) Branched velvet. Serenius (1741). Sammeter sisillerade, skurne och oskurne. PH 5: 3528 (1753). Schulthess (1885).
d) [jfr t. gedruckter, gepresster samt, fr. velours gaufré] pressad, i sht förr äv. tryckt sammet, sammet med inpressat mönster. Risingh KiöpH 91 (1669: tryckt). En jättestor öronlappsfåtölj i röd, pressad sammet. VeckoJ 1935, nr 28, s. 30.
e) [jfr t. zweihaariger l. zweihäriger samt, fr. velours à deux poils, velours à trois poils] (numera bl. tillf.) entrådig l. tvåtrådig o. d., förr äv. enhårig l. tvåhårig (l. tvehårig) osv. sammet, benämningar på sammet med lugg av olika täthet (med en resp. två osv. trådar med avvikande färg i stadkanten ss. kännetecken). Swartt twehårigtt Samett .. Swartt 1 1/2hårigtt Samett. TullbSthm 8/5 1571. Enhårigh samet. RA I. 2: 461 (1573). Grönt Samet .. Trehårit Samet. BoupptSthm 1676, s. 26 b, Bil. (1674). Tre- el. fyrtrådigt sammet. Dalin FrSvLex. 2: 294 (1843). Tretrådig sammet. Vising 533 (1936).
2) (i sht i vitter stil) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv., om ngt som liknar sammet (i bet. 1) gm att ha en vackert mjuk l. luddig yta l. ha en lyster ss. sammet l. dyl. På klippans branta spets et mossigt sammet bredes, / Som vid et knaggligt dön af Jofurs eldar svedes. Bellman (BellmS) 5: 51 (1783). Hvilken Gud har skiftat denna vildmark, / Och klädt des nakna sand med blomstrets sammet. Kellgren (SVS) 2: 319 (1792). Kind utaf sammet. Nybom SDikt. 2: 23 (1848, 1880). Men framför oss låg den gröna kulle / Med sin sammet, der vi hvila skulle. Böttiger 2: 120 (1857). Vågornas vattrade sammet. Deledda Aska 120 (1928). Landet blir monotont — grågrönbrunt höstligt i färgen med vattenhål här och där — trasig nött sammet! Engström KaapAfr. 122 (1937). — särsk. (enst.) i uttr. ngns själs vita sammet, om ngns själs renhet l. oskuld. Jag ber dig vara aktsam om dig och rädd om din själs hvita sammet. Almqvist AmH 1: 57 (1840).
-SOPP, -SVART, adj., -TRIPP, -TRYCKERI, -VARP, -VÄVARE, -ÖVERTÅG, se C.
B (†): SAMMETES-SKIDA, se C.
-BALJA, r. l. f. (i sht förr) balja (se balja, sbst.1 1) till sidovapen, klädd med l. bestående av sammet; jfr -skida, -slida. KlädkamRSthm 1560 E, s. 25 a. —
-BAND.
2) bokband av sammet. Uti .. Runemarks Bokhandel: Dillherrns Heilige Sonn- und Fest-Tags Arbeit, .. folio, i rödt Sammets-Band. DA 1793, nr 124, s. 3. —
-BLAD.
1) konstgjort blad tillverkat av sammet, använt till prydnad. Vinterhattarne .. äro öfverlastade med klädsel, som består i spetsar, sammetsblad, bandrosor och plymer. SthmModeJ 1851, s. 15.
2) mer l. mindre bildl., om sammetslikt blad på växt. Krusenstjerna Pahlen 3: 120 (1931). Han minns bondstugornas illaluktande pelargonier med deras dammgröna sammetsblad. Lundkvist FlodHav. 188 (1934). särsk. [jfr t. samtblatt] bot. om blad med sammetsöverdrag (se d. o. 2). VäxtLiv 1: 372 (1932). —
-BLOMMA, r. l. f. (sammet- 1659 osv. sammets- 1563 osv.)
1) konstgjord blomma tillverkad av sammet; jfr -ros 1. En (kjol) aff gyllenduk med rödhe sammetz blomer. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 64.
a) [jfr t. samtblume, eng. velvet-flower] = -blomster 1; i sht förr äv. i uttr. gul sammetsblomma, om Tagetes erecta Lin., brun sammetsblomma, om Tagetes patula Lin. (Till kryddväxterna) höra .. Sametzblomor, Damaskeblomor, Spicanardus, Winterkrass, Skedhegräs och sådanne flere. Forsius Phys. 201 (1611); möjl. till b. Franckenius Spec. B 2 a (1638). Sammetsblomma. .. Så kallas tvenne sorter af blommor, neml(igen) Brun, Tagetes patula; och Gul, Tagetes erecta. Weste FörslSAOB (c. 1815). Fries Ordb. 105 (c. 1870; om släktet).
b) [jfr t. samtblume, eng. velvet-flower] (†) om växt av släktet Amaranthus Lin.; särsk. i uttr. stor sammetsblomma, växten Amaranthus hybridus Lin., blodamarant. Franckenius Spec. A 3 a (1659: stoor). Nordforss (1805). —
-BLOMSTER. (sammet- 1608 osv. sammets- 1742 osv.)
1) om (odlad) växt av släktet Tagetes Lin.; äv. om släktet; jfr -blomma 2 a. Rålamb 14: 68 (1690). Tagetes, sammetsblomster. HbTrädg. 6: 232 (1876).
2) (†) = -blomma 2 b. Tusendsköön, eller Damaskablomster, eller Sammetblomster, .. hwilka geffua sigh fram aff Jordenne j ändan på Göyemånat. PJGothus Martini 343 (1608). Möller (1755; under amarantine). —
-BLÅ. som har samma färg (o. lyster) som (mörk)blå sammet. En sammetsblå saphir. Rinman 2: 532 (1789). —
-BONAD. (sammet- 1905 osv. sammets- 1932 osv.) bonad (se d. o. d) av sammet. Silke- och sammetbonader. Strindberg HMin. 1: 324 (1905). —
-BORSTVETE~020. lant. om vetevarietet med mjukt, hårigt ax, tillhörande underarten Triticum vulgare aristatum Schübl. (borstvete); särsk. dels i uttr. vitt l. vitaxigt sammetsborstvete, Triticum vulgare aristatum Hostianum Clem., med vita ax, dels i uttr. rödaxigt sammetsborstvete, Triticum vulgare aristatum barbarossa Alef., med röda ax. Hvita sammetsborsthveten omtalas sällan i literaturen. LAHT 1892, s. 353. (Vid Experimentalfältet ha) odlats följande sorter: .. n:r 124 Hvitaxigt sammetsborsthvete och n:r 127 Rödaxigt sammetsborsthvete. Därs. 1902, s. 119. —
-BOTTEN.
1) (†) om sammetsfoder i mössa. Mårdskins Myssa medh Sammetz botn förnött. BoupptSthm 1672, s. 917 a. BoupptVäxjö 1751.
2) textil. om botten (se d. o. II 1 b) av sammet i vävnad, tapet o. d. Persiansk Golf-Tapet med Sammetsbotn, wirkad af guld och silfwer. SvMerc. IV. 1: 397 (1758). —
-BROKAD. textil. (färgrikt) mönstrad sammet av siden (med invävda guld- o. silvertrådar). Sjelfva kappan är af tjockt svart siden och ärmarne af sammets-brocat. Freja 1880, s. 191. Tre antependier från 1400-talet .., ett af röd sammetsbrokad. Branting TextilSkrud 36 (1920). —
-BRUN. som har samma färg (o. lyster) som (mörk)-brun sammet. Dahlbom Insekt. 183 (1837). Hennes sammetsbruna, varma och vänliga ögon. Anholm Gog 169 (1895). —
-BRUNT, n. jfr -brun. Dahlbom Insekt. 195 (1837). Flere .. slag af Umbra (föras) i handeln under namn af Kastanjebrunt, Sammetsbrunt, Mangansammetsbrunt etc. (Ekenberg o.) Landin 922 (1894). —
-DJUP, adj. om färgton o. d.: som har samma djup (o. lyster) som (mörk) sammet. Mezzotinto-tryckets sammetsdjupa färgstyrka. 2NF 1: 450 (1903). Hon lät färga sitt hår, som varit mörkt, med en sammetsdjup ton. Lo-Johansson Kungsg. 247 (1935). —
-DOCKA, r. l. f. (†) om viss (icke närmare bestämbar) skalbagge (med en lyster ss. sammet) av familjen Cantharidæ. Linné Skr. 5: 76 (1732). —
-DRÄKT. dräkt av sammet; äv. oeg. l. bildl. Svart i sin glänsande sammetsdrägt / Står Natten och väntar. Böttiger 1: 254 (1841, 1856). Hon var iklädd en purpurröd sammetsdrägt. Ahnfelt KröntRiv. 1: 71 (1887). —
-ERTS. (sammet- 1775—1828. sammets- 1805—1847) [jfr samterz, fr. mine en velours] (†) = -malm. Wallerius SystMin. 2: 288 (1775). Meurman (1847). —
-FIN. (i sht i vitter stil) fin (o. mjuk) ss. sammet. Nalkas, bella Sorrentina, / Med din mun, den sammetsfina! Snoilsky 1: 54 (1869). —
-FLÄCK-SJUKA. (sammet- 1925 osv. sammets- 1931 osv.) (i fackspr.) sjukdom hos tomater, som bl. a. kännetecknas av sammetslika fläckar på blad o. d. LAHT 1925, s. 207. —
-FODER. foder i klädesplagg o. d., bestående av sammet. En efter nyaste maneret giord klädning, af den finaste och utwaldaste färg, som kan finnas, med dyrbart sammets eller siden foder under. Modée Dår. 15 (1741). —
-FOT. (†) sammetsfotad nagelskivling (se -fotad 1). Sammetsfoten kan kallas vår enda vintersvamp. Strömbom Svamp. 25 (1886, 1896). —
-FOTAD, p. adj.
1) bot. bildl., i uttr. sammetsfotad nagelskivling, svampen Collybia velutipes Curt. (vars fot är luden som sammet), vinternagelskivling. Romell Lindblad 42 (1901).
2) (mera tillf.) bildl.: som rör sig på mjuka o. tysta fötter. (Hunden) sprang ensam, tyst och sammetsfotad, en skugga, som rörde sig bland träden. Drangel London Vargh. 155 (1908; eng. orig.: velvet-footed). —
-FRAS. (tillf.) bildl., om vacker fras. Bort sliskigt tal och sammets-frasers prakt. Hagberg Shaksp. 6: 259 (1849; eng. orig.: Taffata phrases). —
-FÅGEL. [jfr t. samtvogel] zool. fågel av familjen Pipridæ (vars arter leva i tropiska o. subtropiska delar av Amerika o. kännetecknas av sammetslik, färgrik fjäderskrud); i sht i pl., om familjen Pipridæ, manakiner, förr äv. i vidsträcktare anv., med inbegrepp av närstående familjer; jfr prakt-fågel slutet. 1Brehm 2: 129 (1875; i pl., i vidsträcktare anv.). SvUppslB (1935; i pl., om familjen). —
-FÖRLÅT~02 l. ~20. (numera bl. ngn gg om ä. förh.) förhänge o. d. av sammet. HusgKamRSthm 1626, s. 15 a. Karlson EBraheHem 51 (1943). —
-FÖRSLAG. (†) slag av sammet framtill på krage o. d.; jfr förslag, sbst.1 5. KlädkamRSthm 1585 C, s. 3 b. —
-GARNERING. särsk. konkret: garnering på klädesplagg o. d., bestående av band l. besättning av sammet; jfr -garnerad. SthmModeJ 1851, s. 87. —
-GEHÄNG. (i sht förr) jfr gehäng 2 a. Sammetz Gehäng medh Messingz beslagh. BoupptSthm 1681, s. 1025 b. —
-GIPYR. (i fackspr.) jfr -spets. En annan soiré-mantilj .. var fullsatt med sammets-guipyr (fint uthugget sammet). SthmModeJ 1854, s. 33. —
-GLANS. glans (ss.) hos sammet; mjuk o. djup glans. TySvOrdb. 1994 (1932). Ögonen hade fått en besynnerlig sammetsglans. Lo-Johansson Stat. 2: 299 (1937). —
-GLATT. (mera tillf.) glatt ss. sammet. (Rönnens) egendomligt mjuka, sammetsglatta bark. SDS 1904, nr 64, s. 4. —
-GRÅ. som har samma färg (o. lyster) som grå sammet. Sammetsgrå olivlundar. Aurén EurOr. 143 (1936). —
-GRÄS. (i vitter stil) sammetsmjukt gräs. JGOxenstierna 4: 329 (1815). särsk. [jfr t. samtgras] (†) om växt av grässläktet Lagurus Lin.; anträffat bl. i uttr. äggformigt sammetsgräs, gräset Lagurus ovatus Lin. (med mjukhåriga axvippor), harsvans. MöllerPrisfört. 1894, s. 19. —
-GRÖN. som har samma färg (o. lyster) som (mörk)grön sammet. PoetK 1817, 1: 135. Den sammetsgröna björnmossan. Johansson RödaHuv. 1: 118 (1917). —
-GRÖT. (mindre br.) vetemjölsgröt (som har mjuk konsistens); smörgröt; jfr slät-gröt, snäll-gröt o. -välling. Högstedt KokB 66 (1920). Östergren 6: 804 (1941). —
-GÖRDEL. jfr gördel 1. Enn Swartt sametz Gijrell beslagen medth sölff och förgyltth. HH 2: 38 (1553). —
-HANDEL. (sammet- 1858 osv.) särsk. (numera bl. tillf.) om affär där sammet försäljes. NJournD 1858, s. 91. —
-HANDSKE. [jfr t. samthandschuh] handske l. vante av sammet. Snoilsky 3: 103 (1883). särsk. bildl., = -vante slutet. Åtminstone torde det vara rådligt för vissa av Tysklands fientliga grannar att draga lena sammetshandskar på. Oscar II Mem. 3: 208 (1888). Man bör icke hafva sammetshandskar på sig, då man stiftar lagar om (sprängämnen). TT 1895, Allm. s. 202. Han har minsann inte sammetshandskar på, när han tar itu med pojkarna. Östergren (1937). —
-HIMMEL.
1) baldakin av sammet; jfr himmel 6. 1 swart sammedz himmel med swartte frantzer kring. BtÅboH I. 4: 179 (1632).
2) (i sht i vitter stil) bildl., om mörk(blå) natthimmel. Först när solen har gått ner, börjar (Sydeuropas) byar och städer plötsligt att leva, .. och en djupblå sammetshimmel spänner sitt valv med stjärnor över vita hus. TurÅ 1953, s. 208. —
-HINNA, r. l. f. (†) om sammetsliknande slemhinna (med fin ludd). VetAH 1749, s. 222 (i urinblåsa). Sönnerberg Loder 443 (1799; i tarmar). —
-HINTERTYG~102, äv. ~200, l. HINDERTYG ~102, äv. ~200. (förr) hintertyg överdraget med sammet. TullbSthm 5/5 1558. —
-HOSA.
1) (förr) i pl.: benkläder av sammet med byxor o. strumpor i ett stycke. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 27.
2) (†) hylsa av sammet för spets(ar) på spjut; anträffat bl. i pl.; jfr hölster, sbst.2 1 slutet. ArkliR 1560, avd. 3 (1563). —
-HUD. (i sht i vitter stil) om mjuk o. dunig hud som liknar sammet; stundom äv. oeg. l. bildl., om sammetsliknande skal på frukt. JGOxenstierna 2: 124 (1796, 1806; om skal på persika). —
-HYENDE. (numera bl. i vitter stil, i sht om ä. förh.) kudde l. dyna o. d. klädd med sammet. 3 store rödh sametzhyender th(et) ene medh 4 gullquaster. ArkliR 1562, avd. 5. —
-HÅRIG. i sht biol. hårig l. luden ss. sammet; försedd med kort lugg. Hartman Fl. CIII (1832). Larven (av vissa mjukbaggar) är sammetshårig. Thomson Insect. 25 (1862). —
-HÄTTA, r. l. f. hätta (se hätta, sbst. 1) av sammet; äv. oeg. l. bildl., i anv. motsv. hätta, sbst. 2 (a). Du kan se ett litet (sval)-hufvud sticka fram .. (ur boet) emellanåt, ett riktigt innerligt fint litet hufvud i vit krage och svart sammetshätta. Forsslund Djur 113 (1900). särsk. [hannen kännetecknas av sammetssvart hjässa] i utvidgad anv., om fågeln Sylvia melanocephala Gm. 4Brehm 6: 617 (1924). Det visade sig att stenfinkar, rödstenskvättor, sammetshättor och forsärlor hade sina tillhåll inom (Akropolis). DN(B) 1958, nr 123, s. 13. —
-INFATTNING~020. jfr infattning, sbst.2 1 b γ, o. -kant. Kort kappa af siden, med bred sammetsinfattning. SthmModeJ 1843, nr 1, s. 8. —
-IRIS. bot. växten Iris chrysographes Dykes (vars blomblad äro sammetslika). Hylander PrydnV 50 (1948). —
-KAFFA. (†) ”kaffa” (se d. o. 1) av sammetsliknande typ. BtÅboH I. 9: 180 (1637). 1. gammal Qwinfolks Kiortell af Purpurfärgat SammetzKaff. BoupptSthm 1671, s. 414. —
-KANT, r. l. m. kant (se kant, sbst. 7) av sammet på klädesplagg o. d. Wikforss 2: 450 (1804). Någre Herrar nyttja ljusgula Casimirsvestar med svart sammetskant och knapphålen med svart silke. KonstNyhMag. 2: 44 (1819). —
-KAPOTT.
2) (förr) ett slags (åtsittande) damkappa av sammet; jfr kapott, sbst.1 4. Topelius Fält. 1: 154 (1853). —
-KAPPA, r. l. f. kappa (se kappa, sbst.1 1 b, 2 b α, β) av sammet; förr äv. om kapuschong av sammet. HH 2: 32 (1553). ArkliR 1562, avd. 17 (om kapuschong). —
-KASACK. särsk. (förr) motsv. kasack 1. Enn Brunn sametz Kassack stijckett med gull. HH 2: 32 (1553). Livrustk. 1937—39, s. 177. —
-KJOL l. -KJORTEL. jfr kjol 1—3, 5; särsk. (o. i fråga om nutida förh. bl.) motsv. kjol 5. HH 1: 20 (1543). KlädkamRSthm 1555 G, s. 13 a (om klänning). Freja 1874, s. 154. —
-KLÄDD, p. adj. (sammet- 1935 osv. sammets- 1739 osv.) klädd i l. med sammet. Odel Sincl. 15 (1739). (Vagnen) drogs af sex apelgrå hästar, med sammetsklädda remtyg. Fryxell Ber. 5: 37 (1831). Östergren (1937). —
-KLÄDER, pl. kläder av sammet. Visb. 1: 356 (c. 1657). Sammetskläder räknades (under slutet av medeltiden) för en så kostbar och förnäm drägt, att (osv.). Botin Utk. 651 (1764). —
-KLÄDNAD. (numera bl. i högre stil) jfr -kläder. Heel sijden eller sammetz klädnad. Linc. (1640; under holoserica). —
-KLÄDSEL.
1) (numera föga br.) (kläde)dräkt av sammet; jfr klädsel 1 b. Ett lik i svart sammetsklädsel. Heidenstam Karol. 2: 342 (1898).
2) klädsel (se d. o. 4) av sammet. (Fan-)stångens sammetsklädsel smutsad. MeddLifrustk. 2: 209 (1900). —
-KLÄNNING.
1) (†) dräkt l. kostym av sammet; jfr klänning 1. KlädkamRSthm 1560 G, s. 3 b. The lybbesche .. lätte .. förähra .. (Svante Sture) med en sammedtz clädning. Brahe Kr. 9 (c. 1585). (E. XIV) hade klädt sig i en swart Spansk sammetsklädning, med mantel öfwer skuldrorna. Fryxell Ber. 3: 298 (1828).
2) klänning (se d. o. 2) av sammet. Svart sammets-klädning med en flors-garnering eller så kallade volans. KonstNyhMag. 5: 28 (1823). —
-KNIV. (sammet- 1940 osv.) [jfr eng. velvet knife] textil. kniv använd vid framställning av skuren sammet för att skära upp de vävda öglorna. TeknOrdb. 845 (1940). —
-KNOPP. (i vitter stil, mera tillf.) om blomknopp med sammetslena blad. (Vissa honungsbin) som krigsmän, wäpnade med gaddar, / Gå ut att plundra sommarns sammetsknoppar. Hagberg Shaksp. 4: 15 (1848; eng. orig.: velvet buds). —
-KNÄBAND~02 l. ~20. (förr) 1 p(a)r Swarta sametz Knäbandh med silfwerspännen uthi. BoupptSthm 1679, s. 1330 a. —
-KOAFFYR. (†) hårprydnad l. hårklädsel av sammet. Ljusblå sammets-coiffure prydd med plymer vid ena sidan. MagKonst 1843, s. 32. —
-KOFTA. (numera bl. i vissa trakter, i sht om ä. förh.) om olika slag av mans- l. kvinnoplagg (kaftan, livrock l. jacka o. d.) av sammet; jfr kofta 1, 3. Mans Gångkläder. .. 1. Sammetzkofft Stekot. BoupptSthm 1680, s. 7 a (1671). Svart sammetskofta, med nästan rak snitt. SthmModeJ 1849, s. 95. —
-KORK. [jfr t. samtkork, eng. velvet cork] (numera knappast br.) tät o. mjuk kork med sammetslik yta. VetAH 1762, s. 201. Ahlberg FarmT 110 (1899). —
-KRAGE. jfr krage 2 (a). HH 1: 22 (1543). Svart frack med sammetskrage. Sander i 3SAH 10: 257 (1895). —
-KRÄMLA, r. l. f. (numera knappast br.) bot. svampen Russula lepida Fr. (vars hatt är sammetslik), fagerkrämla. Krok o. Almquist Fl. 2: 201 (1898). —
-KUBBVETE~020. lant. om vetevarietet med ludet ax, tillhörande arten Triticum compactum Host; särsk. i uttr. vitaxigt sammetskubbvete, Triticum compactum Wittmackianum Kcke, med vita ax. LAHT 1892, s. 357. —
-KVALSTER. zool. kvalsterdjuret Trombidium holosericeum Lin. (vars kropp är röd o. hårig). Boheman ÅrsbVetA 1843—44, s. 220. SvUppslB 17: 1082 (1933). —
-KÄTTING. (sammet- 1940 osv.) [jfr t. samtkette] textil. = -varp; jfr kätting 2. TeknOrdb. 845 (1940). —
-LAD. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) prydnadsband av sammet; jfr lad, sbst.1 TullbSthm 30/4 1584. —
-LARV, sbst.1 [jfr t. samtraupe] (†) om fjärilslarv beklädd med långt, mjukt o. tätt hår; jfr larv, sbst.2 Rebau NatH 1: 605 (1879). —
-LARV, sbst.2 (†) maskeraddräkt l. ansiktsmask av sammet; jfr larv, sbst.3, o. -mask. BoupptSthm 1672, s. 856 a. —
-LAV. bot. laven Cystocoleus niger (Huds.) Hariot (vars bål är bildad av sammetslikt hopflätade trådar). Acharius Lich. 218 (1798). Ursing SvVäxt. Krypt. 178 (1949). —
-LEN. mjuk o. len ss. sammet; äv. bildl. Phosph. 1811, s. 324 (om fjärilsvinge). Ett par judinnor, unga och vackra, med mörka, sammetslena, ovala ögon. Virén Skizz. 148 (1890). Genom inblandandet af marängmassan .. erhåller glassen en särdeles sammetslen smak. Grafström Kond. 133 (1892). Sammetslen mossa. Martinson Nässl. 207 (1935).
-LIK, adj. (sammet- 1785 osv. sammets- 1782 osv.) (Järnet) Befanns (efter glödgning o. avsvalning) wara betäckt med en swart, sammetslik, lös Slaggskorrpa. Rinman JärnH 200 (1782). Det sammetslika skalet på en persika. Östergren (1937). särsk. (†) i pl., om fisktänder: fina, tätt sittande o. ordnade till ett band. Stuxberg Fisk. 29 (1894). —
-LIKNANDE, p. adj. SFS 1919, s. 1899. Frottervävnaderna kunna ges ett sammetsliknande utseende genom att skära av öglorna, och är detta numera rätt vanligt. Kjellstrand TextVaruk. 81 (1940). —
-LIST. (i sht förr) jfr list, sbst.2 2. 4 Nya flammesk hyende .. 3 st dito med Sametz lister. BoupptSthm 1681, s. 798 b. —
-LISTA, r. l. f. (†) = -list. KlädkamRSthm 1561—65 H, s. 21 a. Svarta sammets-listor nyttjas ännu på Pantalonger. MagKonst 1824, s. 104. —
-LUDD. lugg på sammet; äv. oeg. l. bildl. (Mullvadssyrsan är) Brun, på undre sidan gulaktig, med blekgul sammetsludd. Thomson Insect. 102 (1862). Sömnadsb. 463 (1915). —
-LUDEN. luden ss. sammet. Fries Ordb. 105 (c. 1870). Humlorna .. brummade runt och hängde sig i blommen med bruna sammetsludna gumpar. Jönsson ÄnSjung. 108 (1942, 1954). —
-LUGG. lugg på sammet. De avskurna poltrådarna bilda .. sammetsluggen på vävnadernas mot varandra vända ytor. HantvB I. 8. 2: 131 (1940). —
-MAKARE. (sammet- 1746. sammets- 1640) [jfr t. samtmacher] (†) person som yrkesmässigt tillverkar sammet; jfr -fabrikant, -vävare. Linc. (1640; under sericarius). Dähnert 257 (1746). —
-MANTEL. mantel av sammet; äv. bildl. En fiolebrun sametzmantel. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 20. Nattens dunkelblå sammetsmantel. Atterbom Minn. 281 (1818). —
-MANTILJ. mantilj av sammet. BoupptÅgerup 1754. —
-MATT, adj. som har samma matta lyster som sammet. En mera sammetsmatt yta fås (hos träet) om matteringen utföres med fint pimpstenspulver, slipfilt och vatten. HantvB I. 1: 197 (1934). —
-MATTA, r. l. f. matta av sammet; äv. oeg., särsk. om mjuk o. tät gräsmatta. Atterbom Lyr. 3: 246 (c. 1830; oeg.). Tom .. betraktade häpet sammetsmattorna, trymåerna, taflorna (m. m.). Callerholm Stowe 198 (1852). —
-MJUK. mjuk som sammet; äv. oeg. l. bildl. Ett sidenlikt, sammetsmjukt tyg. JournD 1853, s. 15. Sammetsmjuka skuggor. Bremer NVerld 1: 41 (1853). När .. (mulattskan) vrider huvudet ser jag ett sammetsmjukt vansinne i hennes ögon. Martinson Kap 105 (1933). Han talade med sammetsmjuk röst. Fogelström Vakna 150 (1949).
Avledn.: sammetsmjukhet, r. l. f. Ögonens sammetsmjukhet. Krusenstjerna Pahlen 2: 64 (1930). (Jag) hade landsvägsdammets sammetsmjukhet ännu kvar i fötterna från den tid när jag sprungit barfota där. Lo-Johansson Gen. 90 (1947). —
-MOSSA, r. l. f. (i vitter stil; se dock slutet) sammetsliknande (sammetsmjuk, sammetsglänsande) mossa. (Han) smekte .. stenarnas mjuka sammetsmossa. Wahlenberg StorM 467 (1894). särsk. bot. om mossan Brachythecium velutinum (Hedw.) Br. et Sch. (som bildar sammetsglänsande mattor). Krok o. Almquist Fl. 2: 27 (1907). —
-MÅLNING. abstr. o. konkret: målning utförd på sammet. NJournD 1860, s. 142. Rudolf Gowenius’ sammetsmålning till Finstakoret. UNT 1932, nr 11243, s. 1. —
-MÄSSHAKE~020, förr äv. -MÄSSHAKEL. [fsv. samets mässo haki] InventSäby 1594. —
-MÖBEL. särsk. (†) om tapet av sammet. Till röda Sametz Meublens åther upslående .. sedan någre wåder der af warit nedslagne och brukte .. på et annat ställe .. nubbar 100. HusgKamRSthm 1716, s. 208. —
-MÖRK. som har samma lyster l. färgton som mörk sammet. Rosenknoppar från ljusaste rosa till sammetsmörkt rödt. Kuylenstierna-Wenster Ber. 137 (1898). Den sammetsmörka grönskan. HågkLivsintr. 10: 218 (1916, 1929). —
-NEJLIKA. (†)
2) [jfr t. samtnelke] växten Lychnis coronaria (Lin.) Desr. (med luden stjälk o. ludna blad), purpurklätt. NF 1: 284 (1875). —
-NOPPA, r. l. f. (i fackspr.) om ögla i sammetsvävnad; jfr noppa, sbst.2 2. (Den mekaniska vävstolen) kan förfärdiga .. utom vanliga mattor äfven velurmattväfnader, hvarvid stolen af sig sjelf inför nålarna och vid deras utdragande skär upp sammetsnopporna. UB 6: 464 (1875). —
-NOS. (mera tillf.) om sammetslen nos. (Hästen vände) sitt huvud mot henne och stack sin sammetsnos i hennes hand. Spong Lewis Dagg 86 (1936). —
-NÅLHUS~02 l. ~20. (ålderdomligt, i sht om ä. förh.) sammetsklätt etui l. fodral för förvaring av nålar. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 76. —
-ORNAMENT. (numera knappast br.) på klädesplagg: prydande besättning av sammet. SthmModeJ 1846, s. 16. —
-PACKNING. [jfr eng. velvet trap] (i fackspr.) packning (se d. o. 4 slutet) av sammet, särsk. använd vid förpackning av film för att hindra ljuset från att tränga in. Englund EngSvFotogrLex. 100 (1955). —
-PALM. [jfr t. samtpalme] bot. palmen Livistona chinensis R. Br. (vars blad äro sammetsglänsande), vanlig solfjäderspalm. HbTrädg. 7: 258 (1883). Svensson Kulturv. 56 (1893). —
-PANTALONGER, pl. (numera bl. skämts. l. om ä. förh.) (lång)-byxor av sammet. SthmModeJ 1856, s. 39. —
-PASSEMENT. (sammet- 1580 osv. sammets- 1552 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om bård l. galon o. d. av sammet. G1R 23: 419 (1552). Stiernman Com. 6: 522 (1718). —
-PELIS. (förr) (kortare) damkappa (l. krage) av sammet (med pälsbesättning). Blå Sammets-pelis med Hermeliner. MagKonst 1834, s. 8. —
-PLYSCH. (sammet- 1736—1844. sammets- 1743—1898) (†) plysch med jämförelsevis kort lugg. Tersmeden Mem. 2: 219 (1736). Purpurfärgad sammetsplysch. GHT 1898, nr 118 B, s. 1. —
-PUNG.
2) (†) i pl., om växten Geum rivale Lin. (vars punglika, hängande blommor ha sammetslika kronblad), humleblomster. Franckenius Spec. B 2 a (1638). Lyttkens Ogräs 71 (1885). —
-PURPUR. om (färg liknande) färgen hos purpurröd sammet. Orchideer med färger från sammetspurpur till den finaste vaxgula teint. Bovallius CentrAm. 328 (1887). —
-PÄLS.
1) pälsliknande kappa av sammet. Kempe Graanen 64 (1675). (Kronprinsen Karl Johan) var iklädd en sammetspels af gredelin färg. Lilljebjörn Minn. 39 (1874).
2) päls (se d. o. 2) med kort, fint o. mjukt hår (påminnande om lugg på sammet). Marklin Illiger 158 (1818). Eldhumlan .., som på hela kroppens översida har en vacker rävröd sammetspäls. 4Brehm 13: 227 (1930). särsk. i det bildl. uttr. gömma klorna i sammetspälsen, se klo, sbst.1 1 e δ. —
-REDJACKA~020. (numera bl. ngn gg om ä. förh.) jacka l. (kortare) rock av sammet (för ridbruk). Carl IX Rimchr. 237 (1592). —
-RELIEF. textil. relief åstadkommen på sammet gm att vissa partier sakna lugg l. ha kortare lugg än andra. Form 1935, s. 189. —
-ROS.
1) av sammet tillverkad ros (se ros, sbst.1 3, 3 c); jfr -blomma 1. Ofwan på .. (sofforna lågo) dynor af gyllenduuk med gienombrutne sammetz-roser. KKD 5: 165 (1710).
a) [jfr t. samtrose] = -blomster 1; i sht förr äv. i uttr. gul sammetsros, om Tagetes erecta Lin., brun sammetsros, om Tagetes patula Lin. Dubbla Tusenskiöna: Sammets-roser, dubbla Violer, Maji-blomster, hiorttungor (höra till trädgårdens prydnadsväxter). Broocman Hush. 4: 30 (1736); möjl. till b l. c. Sahlstedt (1773). Gul Sammets-ros. Lundström Trädg. 2: 58 (1831). Brun Sammets-ros. Därs. Fries Ordb. 105 (c. 1870; om släktet).
c) [jfr t. samtröschen] om Bellis perennis Lin., tusensköna. Torén Rebau o. Hochstetter 136 (1851). 2SvUppslB 29: 1256 (1954). —
-RÖD. som har samma färg (o. lyster) som (mörk)röd sammet. (”Guldfinkens”) gråbruna fjädrar om halsen och på ryggen blifva efter hand aldeles sammetsröda. Thunberg Resa 1: 279 (1788). —
-RÖST. mjuk o. behaglig röst; äv. (tillf.) om person med sådan röst. Jag hoppas vi skola trivas med varandra, sade hon med sin sammetsröst. Krusenstjerna Fatt. 1: 254 (1935). Sammetsrösten (dvs. en begravningsentreprenör) höll med om att ek var dyrt. Fogelström Vakna 151 (1949). —
-RÖTT, n. jfr -röd. (Nattsystern) hade .. en bottenfärg av sammetsrött och guldblont i blicken. Hammenhög Torken 187 (1951). —
-SADEL. (i sht förr) sadel klädd med sammet. Jt(em) tuå suartha beslagna samettz sadlar mädh ställ ädssadh och förgyltt. ArkliR 1561, avd. 2. —
-SJÄL. (i vitter stil, tillf.) om själ tänkt ss. ngt mjukt o. lent; jfr sammet 2 (slutet). (Kalvens ögon) hade en outsägligt mild blick. Det var som om kalvens lilla pensébruna sammetssjäl velat förena sig med Angela. Krusenstjerna Pahlen 6: 97 (1935). —
-SKIFTANDE, p. adj. skiftande i färg o. lyster ss. sammet. Den sammetsskiftande, gröna mossan. Wahlenberg StorM 464 (1894). —
-SKIMMER. om (färgskimmer liknande) skimmer hos sammet. Sammetsskimret över de mörknande vågorna. Östergren (1937). —
-SKO, r. l. m. (sammet- c. 1755 osv. sammets- 1563 osv.) sko vars överdel utgöres av sammet. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 30. Jäfvert Skomod 158 (1938). —
-SKOTT. textil. polskott. (Ekenberg o.) Landin 905 (1894). —
-SKÄRARE. [jfr t. samtschneider] person som mönstrar sammet gm att skära bort lugg på vissa partier; jfr rita, v.2 4, o. sammet 1 c. En kledningh och Cappe som .. Lefreredes Sammetzskereren att Rita. KlädkamRSthm 1620 A, s. 32 a. —
-SNIGEL. [jfr d. fløjlssnegl o. -snäcka] zool. snigel tillhörande släktet Elysia Risso, vars arter ha sammetsliknande hud (i pl. äv. om släktet); särsk. i uttr. grön sammetssnigel, snigeln Elysia viridis Mont. Stuxberg o. Floderus 3: 471 (1904; i pl., om släktet). Den gröna sammetssnigeln .., som ehuru sällsynt förekommer vid bohuslänska kusten, är 3 à 3 1/2 cm. lång och mycket vacker. Därs. —
-SNÄCKA. [jfr t. samtschnecke] (numera föga br.) zool. = -snigel; särsk. i uttr. den gröna sammetssnäckan, snigeln Elysia viridis Mont. 1Brehm III. 2: 308 (1876). —
-SOPP. (sammet- 1901 osv. sammets- 1886 osv.) bot. svampen Boletus subtomentosus Fr. (vars hatt är sammetsluden). Strömbom Svamp. 51 (1886). —
-SPETS. [jfr t. samtspitze] spetsliknande, genombrutet arbete av sammet l. snilj; jfr -gipyr. BoupptSthm 1689, s. 164 a (1688). —
-SPINDEL. (†) spindeln Clubiona holosericea Lin. (vilken är försedd med sammetsliknande hårbeklädnad), atlasspindel. Scheutz NatH 194 (1843). Tholander Ordl. (c. 1875). —
-SPÄNS, förr äv. -SPÄNSER. (förr) kort o. tätt åtsittande jacka av sammet. KonstNyhMag. 4: 24 (1821). (Värdshusflickan) var .. klädd i hvit kjortel och svart sammetsspens, hvilken var så hårdt tillsnörd, att flickans i sig sjelft smala lif liknade en getings. Blanche Våln. 360 (1847). Dixelius-Brettner Hebbe 20 (1919). —
-STICK. [vid mezzotint ges plåtytan gm uppruggning med granuleringsstål ett sammetsartat utseende] (numera föga br.) konst. mezzotint. SD(L) 1898, nr 16, s. 1. 2NF (1916). —
-STOFT. (mera tillf.; se dock slutet) om stoft som ger den yta där det ligger ett sammetsartat utseende. En blomma, som ännu växer, har ett sammetsartadt osynligt stoft på bladen. Rördt, aldrig så hastigt och med minsta finger, går detta sammetsstoft sin väg. Almqvist Skälln. 106 (1838). särsk. (i fackspr.) om (färg)-stoft (bestående av fina textil- l. hårpartiklar) som (manuellt l. med sprutpistol) anbringas på en med klister preparerad (vägg)yta för att ernå en sammetsliknande effekt. MeddSlöjdF 1893, s. 101. —
-STYGN l. -STYNG l. -STING. (†) stygn som sys över en pinne l. dyl. för att åstadkomma öglor som, då de uppklippas, ge en lugg som liknar sammetens; jfr plysch-stygn. Berg Handarb. 118 (1874). Langlet Husm. 903 (1884). Hallstén o. Lilius (1896). —
-SVART, n. [jfr t. samtschwarz] jfr -svart, adj., o. -svärta 1, 2. Dahlbom Insekt. 195 (1837). Kjellin 273 (1927; om elfenbenssvärta). —
-SVART, adj. (sammet- 1837 osv. sammets- 1818 osv.) [jfr t. samtschwarz] som har samma färg (o. lyster som) svart sammet; äv. oeg. l. bildl. JernkA 1820, s. 269. Sammetssvarta ögon. Elkan Österl. 127 (1901). Det sammetssvarta mörkret. Sjöberg Kvart. 182 (1924). —
-SVÄRTA, r. l. f.
2) (numera mindre br.) elfenbenssvärta. (T.) Sammetschwarz .. (sv.) sammetssvärta. Wikforss 2: 451 (1804); möjl. till 1. Åstrand (1855). —
-SÄNG. (i sht förr) säng klädd med sammet l. försedd med sänghimmel av sammet. Karlson StåtVard. 153 (c. 1665). —
-SÄTE. sammetsklätt säte (till l. på stol); förr äv. om sammetsklädd sadelsits. HusgKamRSthm 1660—73 A, s. 893. BoupptSthm 1670, s. 349 (på sadel). —
-SÖM, r. l. m. (†) sömnad med användande av ”sammetsstygn”; jfr plysch-söm. Berg Handarb. 118 (1874). —
-TAPET. [jfr t. samttapete] (i sht förr) tapet av sammet; äv. om stofttapet med sammetsartad yta. Bremer Brev 1: 52 (1821). TT 1878, s. 32 (om stofttapet). Redan under medeltidens slut hade man i stofttapeten skaffat sig en ersättning för de dyrbara mönstrade sammetstapeterna. 2SvUppslB 28: 1032 (1954). —
-TAPISSERI. (i sht förr) om sammetsvävnad använd ss. väggprydnad l. dyl. CGTessin (c. 1760) hos Ehrenheim Tess. 290. —
-TASS. [jfr t. samtpfote, samtpfötchen, samtpfötlein] tass som är mjuk o. len ss. sammet. Pantern har inte bara klor, han har sammetstassar att smeka med. Åkerhielm Tib. 37 (1929). särsk. bildl., i sådana uttr. som smeka ngn med sammetstass, behandla ngn ytterst milt o. vänligt, genomföra ngt med sammetstassar, genomföra ngt med mildhet l. utan bråk o. d.; jfr -vante slutet. Högvördiga kåpor .. smekas med en verklig sammets-tass. Geijer I. 8: 66 (1834). En revolution kan ej genomföras med sammetstassar. SvD 18/5 1924, Söndagsbil. s. 1. —
-TAVLA. tavla framställd (gm målning l. broderi) på sammet; jfr -målning. Enn röd sametz taffle med pärlestickare werck. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 52. —
-TEKNIK. textil. teknik använd vid tillverkning av sammet l. för att göra ngt likt sammet. I pelikanboen (på broderierna) förekommer grönt silke, som — tydligen för att framkalla illusion — behandlats med sammetsteknik. Fornv. 1915, s. 183. —
-TOFFEL. toffel (med överdel) av sammet. 1 par Sammetz Tåflor med gullspetzer. BoupptSthm 15/1 1663. —
-TON ~tω2n.
1) konst. om färgton som utmärkes av mjuka övergångar mellan ljust o. mörkt l. mellan olika färger (på konstverk, särsk. gravyr). NF 4: 107 (1880).
-TRIPP. (sammet- 1668. sammets- 1576—1700) [jfr fr. tripe de velours] (numera bl. ngn gg om ä. förh.) om ett slags (mönstrad) schagg l. sammetsvävnad (av ylle). TullbSthm 6/12 1576. Hamb. (1700).
Ssgr (numera bl. ngn gg om ä. förh.): sammetstripps-bordtäcke. (†) duk av ”sammetstripp”. BoupptSthm 1673, s. 762 b.
-TRYCKERI. (sammet- 1758 (: Sammet-Siden och Linne-Tryckeri Manufacturisten, sg. best.) osv.) textil. tygtryckeri för anbringande av (färgade) mönster på sammet.
Ssg: sammetstryckeri-manufakturist. (numera bl. i skildring av ä. förh.) person som drev sammetstryckeri. PT 1758, nr 66, Bil. s. 2. —
-TURBAN. särsk. om damhatt av sammet, utformad ss. en turban. Svart sammets-turban prydd med en paradisfågel. MagKonst 1837, s. 48. —
-TÅG, r. l. m. l. f. (†) om trådig, sammetslik textur hos järn. Afslitningen (av en järnstång) Skedde utanför 6te gradmärket på stången ..; brottet visade fin, silfverhvit och jemn sammets-tåg. JernkA 1826, 2: 11. —
-TÄCKE.
1) täcke (förr äv. duk o. d.) av sammet. Sammetz täcke på Hwijlo Sängen. Roth Kägleh. 30 (i handl. fr. 1686). Midt i Rummet sättes ett bord öfvertäckt med ett blått Sammets täcke. Schück SAHist. 1: 554 (i handl. fr. 1786). Crusenstolpe Mor. 2: 203 (1840). särsk. mer l. mindre bildl. Atterbom LÖ 1: 78 (1824). Naturens oändliga, gröna sammetstäcke. Forssell (o. Grafström) 136 (1835).
2) om den yta som utgöres av luggen på sammet. Inslagssammeten utföres med enkel varp samt tvenne sorters inslag, af hvilka den ena, botteninslaget, tjenar till att bilda bottenväfven, och det andra, polinslaget, för att bilda sammetstäcket. Andersson Väfn. 116 (1880). —
-VANTE. vante av sammet; jfr -handske. 1 Par Swarta Sammetswantar fordrat med Mårdar. Hallenberg Hist. 1: 20 (i handl. fr. 1612). särsk. i bildl. uttr. som beteckna ett mjukt o. vänligt l. inställsamt uppträdande, särsk. med tanke på att detta döljer ngns verkliga natur (stridbarhet, hårdhet l. hänsynslöshet o. d.), t. ex. behandla ngn med sammetsvantar, ta på sammetsvantarna; jfr dels -handske slutet, -tass slutet, dels silkes-vante. (Kritikerna) uppställa krav att behandlas med sammetsvantar, ju mera de själva begagnat sig av .. ”hårda nävar”. SDS 1922, nr 104, s. 4. Östergren (1937: behandlas med sammetsvantar). Ta sammetsvantarna på och omsorgsfullt dölja sitt missnöje. Dens.
-VETE. [jfr t. samtweizen] lant. om vetevarietet (särsk. av arten Triticum vulgare Host) med sammetsludna ax; särsk. i uttr. vitt l. vitaxigt sammetsvete, Triticum vulgare leucospermum Kcke, med vita ax, rödaxigt sammetsvete, Triticum vulgare pyrothrix Kcke, med röda ax; jfr -borstvete, -kubbvete. Dalin (1854). Det i mellersta Sverige allmänt odlade hvita sammetshvetet. LAHT 1892, s. 338. (Vid Experimentalfältet har) odlats .. n:r 112 Rödaxigt sammetshvete i 8 år, n:r 80 hvitaxigt sammetshvete… i 6 år. Därs. 1902, s. 119. —
-VIDE. [videarterna ha sammetsludna blad] bot.
-VIOL. (numera föga br.) växten Viola tricolor Lin. (vars undre kronblad äro fint sammetsludna), styvmorsviol; äv. dels om pensé, dels om växten Viola arvensis Murr., åkerviol. Retzius FlOec. 772 (1806). Sammetsviol .. (dvs.) en odlad, storblommig förändring af Styfmorsviolen, med nedre blombladen sammetsludna. Fries Ordb. 106 (c. 1870). Post Ogräsv. 44 (1891; om åkerviol). Bolin Åkerogräs. 132 (1926). —
-VOLANG. De helt korta ärmarne voro omgifna af två sammets- och spetsvolanger. JournD 1853, s. 47. —
-VÄLLING. kok. välling med mjuk konsistens, tillredd av mjölk, (vete)-mjöl, ägg m. m.; jfr -gröt. HemKokb. 43 (1903). Högstedt KokB 58 (1920). —
-VÄVARE. (sammet- 1745 osv. sammets- 1734 osv.) person som yrkesmässigt sysslar med sammetsvävning. Serenius (1734; under velvet-maker). —
-VÄVERI30~002, äv. 10104. abstr. o. (vanl.) konkret. Sammets- och schaggsväverierna. Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 2: 43 (1760). Med 1500-talets ingång .. kom sammetsväveriet till full utveckling. SvUppslB 23: 1082 (1935). —
-VÄVNAD. abstr. o. konkret; äv. oeg. l. bildl. Sammets-wäfnaden är Italienarnes påfund. Orrelius (1797). Kronbladens sammetsvävnad. Kléen FruM 25 (1896). —
-ÖGA. (i sht i vitter stil) om öga med (mörk) sammetsglans; jfr -mjuk. Kvinnor med sammetsögon och hy som orchidéernas kronblad. Ahrenberg Landsm. 160 (1897). —
-ÖVERDRAG~102, äv. ~200.
1) överdrag (över möbel o. d.) av sammet. BoupptSthm 1684, s. 92 a, Bil. (1683).
2) [jfr t. samtflaum] bot. på blad hos vissa tropiska hygrofila växter: (om sammet påminnande) ytterskikt bestående av papillformigt välvda överhudsceller (som tjäna att underlätta avrinning l. avdunstning av vatten). VäxtLiv 2: 305 (1934). —
-ÖVERTÅG. (sammet- 1553. sammets- 1553—1564) (†) om klädesplagg av sammet, buret ovanpå andra plagg; särsk. om uppslitsade sammetsbyxor som buros ovanpå hosorna (jfr pluderhosor). Ett Swartt sametz öffwertogh .. underdragitt med swartt gyllen taffth, medt swartthe cledes strumpor vnder. HH 2: 34 (1553). FörtHertJohLösegend. 1563, s. 85 (1584).
Spalt S 823 band 24, 1964