Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PLYSCH ply4ʃ, äv. (numera knappast br.) PLYS ply4s, sbst.4, r. l. m. (KlädkamRSthm 1635 B, s. 55 a, osv.), äv. n. (KlädkamRSthm 1630 C, s. 23 a, Östergren (1935)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er32.
Ordformer
(pluche 1818—1886. plus 1731 (: pluser, pl.), 1785—1815 (: Plussammet). plusch 1815—1871. pluss 1636 (: Pluss Sameet)—1638. plyes 1685. plys (-yh-, -yy-) 1630—1932. plysch 1815 osv. plyss (-sz) 1627—1697. plytz (-ts) 1664—c. 1680)
Etymologi
[jfr d. plys, nor. plysj, holl. pluche, pluis, t. plüsch, eng. plush; av. fr. pluche, peluche (motsv. it. peluzzo, mjukt hår o. d.), ytterst till lat. pilus, hår]
sammetsartad vävnad (av silke, bomull l. ylle) med flor (se FLOR, sbst.4) l. lugg som är något längre än den vanliga sammetens, använd bl. a. till kappor, möbelklädsel, draperier o. mattor; jfr FÄLB, sbst.1, SAMMET, SCHAGG. KlädkamRSthm 1627 D, s. 6 a. Een Kappa heel medh Plyys vnderfodrat. SthmStadsord. 1: 108 (1654). Rygglänstolar som varit med flammerat plys beklädde. HusgRSthm 1756—57, s. 587. En tung portiär av persikfärgad plysch. Lundquist Wilde Spök. 113 (1906). Kjellstrand TextVaruk. 81 (1940). — jfr BOMULLS-, LINNE-, MYSK-, SAMMETS-, SILKE-, YLLE-PLYSCH m. fl. — särsk. bildl. GHT 1895, nr 238 B, s. 2. Gräsmattan vars gröna plysch sträckte sig inåt land. London HawNov. 5 (1922).
Ssgr: PLYSCH-ALBUM. (i sht förr) album (fotografi-, poesialbum) med plyschklädda pärmar. KarlstT 1895, nr 1701, s. 4. Stadener Triangeldr. 120 (1945). —
-BAND.
1) band (remsa) av plysch. JournD 1853, s. 23.
2) bokband av plysch. —
-BORD. (i sht förr) överklätt med plysch. Roos Skugg. 14 (1891). —
-BYXOR, pl. (förr) BoupptSthm 1677, s. 1433 a. —
-DJUR. leksaksdjur överklätt med plysch. Östergren (1935). —
-DRÄKT. (i sht förr) Backman Dickens Pickw. 2: 135 (1871). —
-DUK. (bord)duk av plysch. Lundell (1893). Lagerlöf Holg. 1: 203 (1906). —
-FODER. jfr foder, sbst.2 4. SthmStadsord. 1: 108 (1654). —
-FODRAD, p. adj. jfr -foder. Dalin FrSvLex. (1843; under peluche). Linder Tid. 109 (1924). —
-FÅTÖLJ. plyschklädd fåtölj. Trenter Lek 96 (1950). —
-GARDIN. Freja 1882, s. 39. —
-GARNERING. (i sht förr) jfr garnering a α. NJournD 1854, s. 47. —
-GLÄNSANDE, p. adj. Mörne Katz VitMän 113 (1928). —
-HATT. hatt (numera i sht herrhatt) av plysch. KonstNyhMag. 1821, s. 32 (om damhatt). Lundström Bojer Dyrend. 65 (1920). —
-HIMMEL. (förr) jfr himmel 6. Rudbeck Bref 1: 61 (1670). —
-JACKA. (i sht förr) BoupptSthm 1671, s. 32 (1668). —
-KALPACK. (-colpackor, pl.) (i sht förr) ett slags kalpackliknande vintermössa (”pälsmössa”) av plysch. BoupptSthm 1680, s. 62 b. —
-KANT. jfr kant 7. NJournD 1854, s. 71. —
-KAPPA. [jfr t. plüschmantel] Hedenstierna FruW 202 (1890). —
-KLÄDD, p. adj. (över)klädd med plysch. Idun 1888, s. 33. Plyschklädda stolar. Gripenberg Fleming BrasilÄv. 79 (1935). —
-KOFT l. -KOFTAN. (†) kaftan av plysch; jfr kaftan 4, kofta 1. BoupptSthm 1674, s. 26 a (1672). Därs. 1674, s. 625 b, Bil. —
-KOFTA. (i sht förr) jfr kofta 3. Hedenstierna Fideik. 255 (1895). —
-KRAGE. [jfr t. plüschkragen] krage (på kappa l. dyl.) av plysch. BoupptSthm 1669, s. 164. —
-LIV. (i sht förr) jfr liv II 5 a. BoupptSthm 1682, s. 1008 a. Freja 1882, s. 148. —
-LIVRÉ. Backman Dickens Pickw. 2: 135 (1871). —
-LÄNSTOL~02, äv. ~20. plyschklädd länstol. BoupptSthm 1680, s. 338 a. —
-MATTA, r. l. f. [jfr t. plüschteppich] matta av plysch, sniljematta. BoupptVäxjö 1872, Torpson Eur. 1: 152 (1895). —
-MUFF. jfr muff, sbst.1 1. BoupptSthm 1671, s. 32 (1668). —
-MÖBEL. plyschklädd möbel. TurÅ 1925, s. 113. —
-MÖSSA. BoupptSthm 1669, s. 91. —
-PUNG. (förr) BoupptSthm 20/1 1659. —
-RAM. (i sht förr) ram (till fotografi, tavla o. d.) överklädd med plysch. BoupptSthm 1680, s. 388 b (1679). Östergren (1935). —
-ROCK. BoupptSthm 1671, s. 11 (1667). —
-SAMMET. [jfr t. plüschsamt] (†) plysch. BtÅboH I. 8: 95 (1636). ÖoL (1852). —
-SNÖRLIV~02, äv. ~20. (förr) BoupptSthm 1674, s. 6 a (1668). —
-SOFFA. [jfr t. plüschsofa] plyschklädd soffa. —
-STOL. [jfr t. plüschsessel] plyschklädd stol. SAOL (1923). Åkerhielm Webster Fiende 19 (1927). —
-STYGN. (†) stygn som sys på en (gles) vävnad (stramalj) över en pinne l. dyl. för att åstadkomma öglor som, då de sönderklippas, ge en ludd som liknar plyschens flor. Berg Handarb. 117 (1874). Lundell (1893). —
-SÖM, r. l. m. (†) sömnad med användande av ”plyschstygn”. Almqvist AmH 1: 221 (1840). Berg Handarb. 118 (1874). —
-TOFFEL. (morgon)toffel med överdel av plysch. BoupptSthm 1670, s. 831. Östergren (1935). —
-TRÖJA. (förr) BoupptSthm 1669, s. 1088. —
-UPPSLAG~02. (i sht förr) uppslag (på klädesplagg) av plysch. Annerstedt UUH II. 2: 54 (cit. fr. 1665). BoupptVäxjö 1761. —
-VÄST. BoupptSthm 1684, s. 120 b. —
-VÄVERI. väveri(fabrik) för tillvärkning av plysch. 2NF 32: 1241 (1921).
Avledn.: PLYSCHERA, v., -ing.
1) textil. åstadkomma en luddig yta på (textilvara), så att den får ett mer l. mindre plyschartat utseende; i sht i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. o. ss. vbalsbst. -ing. GHT 1895, nr 251, s. 1. Damvantar, konstsilke, plyscherade. SvD(A) 1933, nr 238, s. 15.
2) fodra med plysch; i sht i p. pf. i adjektivisk anv.: plyschfodrad. —
PLYSCHIG, adj. (mera tillf.) som utgöres av l. liknar plysch. Vi 1951, nr 25, s. 16.

 

Spalt P 1258 band 20, 1953

Webbansvarig