| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PATENT patän4t, n. (Stiernman Com. 1: 553 (1610: Patent, pl.), OxBr. 10: 208 (1617) osv.), äv. (numera bl. i bet. 4) r. l. m. l. f. (Palmblad Nov. 1: 68 (1840; i bet. 3 b slutet), Stålberg Stickb. 136 (1848; i bet. 4); jfr LandsmFrågel. 21: 2 (1929; i bet. 4)); best. -et; pl. =, äv. -er.
1) (numera bl. arkaiserande, nästan bl. om ä. förh.) skrivelse av mer l. mindre officiell karaktär (utfärdad av myndighet o. d.) vari ngt kungöres l. påbjudes o. d., öppet brev; äv. om tillkännagivande av mer l. mindre officiell karaktär som anslås l. anslagits på vägg l. dörr l. tavla o. d., stundom (närmande sig 2) övergående i bet.: anslag (se d. o. 16 a β); äv. i uttr. öppet patent; jfr EDIKT, MANDAT, sbst.2, MANIFEST, sbst. Patent till alle landzender och fulmacht för them, som skole antagha dugeligit krigzfolck uthi H. K. M:tz tienst. G1R 26: 714 (1556); jfr a. Därs. 29: 650 (1559). Och skole thenne Wåre öpne Patent, som Wij både på Tydske och Swenske hafwe låtit vthgå, anslåes på alle Tollhuus Dörer. Stiernman Com. 1: 553 (1610). När (de holländska) Skieppen ankomma (till Japan), blifwer Patenter på stoora Masten vthslagna vthaff .. (holländarna), Hwar i förbiudes vppenbarligen alla åthhäfwor till någon Christendomb. Willman Jap. 182 (1667). I dag den 13 Maj har .. man .. begynt underskrifva det patent, skrifvet på pergament, hvarigenom man uppsäger Konungen all tro och lydnad. För hundra år sen 1: 93 (1809). (Kallelsen till riksdagen 1597) spriddes genom tryckta patent, vilket var en nyhet. SvRiksd. I. 3: 52 (1933). — jfr FÖRBUDS-, HERREDAGS-, JAGNINGS-, KONTRIBUTIONS-, MYNTE-, NOTIFIKATIONS-, PARDON-PATENT. — särsk.
a) om (av myndighet utfärdat) dokument varigm vissa rättigheter l. en viss värdighet o. d. tillerkännas (tillerkännes) ngn; stundom: privilegium, privilegiebrev; särsk. om dokument varigm rätt o. befogenhet att inneha viss tjänst l. visst ämbete meddelas ngn; fullmakt; äv. mer l. mindre bildl.; jfr DIPLOM 1, FRIBREV 1. Schroderus Dict. 155 (c. 1635). Lagerbring HistLit. 4 (1748). Cygnæus 3: 163 (1837; bildl.). Att dessa patenter endast gälde för .. fångsten (av val) vid kusterna. Quennerstedt Resa 162 (1867). Patent såsom befälhafvare eller styrman å fartyg. Stålhane Förf. 765 (1892). (Ludvig XIII) sålde till adelsmän patent, som berättigade dem att värva truppavdelningar. Almquist VärldH 5: 202 (1933). jfr KAPAR-, VÄRVNINGS-PATENT. särsk. i vissa uttr.
α) (†) patent av ngt, dokument varigm ngn utnämnes till ngt l. förlänas titel av ngt. Tersmeden Mem. 1: 183 (c. 1780). Ministrar, små och stora Nåder / Peruker, med patent af Råder. Leopold 2: 410 (1795, 1815).
β) patent på ngt (jfr b, 3) l. patent (på) att (förr äv. till att) göra ngt, dokument varigm ngn tillerkännes rättighet till l. privilegium på (att göra) ngt; fullmakt på ngt; äv. utan tydlig tanke på själva dokumentet, övergående i bet.: rättighet till l. privilegium på (att göra) ngt. Resolverades och, att dett skulle göras patent för Essen att värfva. RP 7: 157 (1638). Ekeblad Bref 1: 383 (1654: till att). Få patent på en syssla. Meurman (1847). Om den här krigaren hade patent på att tigga i kyrkor, skulle han kunna duka upp nätta historier. VLitt. 3: 632 (1902). Ahrenberg Männ. 5: 220 (1910). jfr (†): Väl hafva .. Kungliga patenter utfärdats på Riksrådinnornas rang äfvensom på de för Riksrådens vederlikar förklarade Rikets Herrar. Crusenstolpe 1720 123 (1837). särsk. mer l. mindre oeg. l. bildl.; stundom: ”privilegium” på (att göra) ngt, stundom övergående i bet.: intyg om l. bevis på ngt; utan bestämd avgränsning från o. numera bl. (föga br.) med mer l. mindre tydlig anslutning till 3 b; jfr FRIBREV 1 b. Browallius Holbg 72 (1744). Ingen dödelig har Patent af Himmelens Gud på .. att ensam hafva rätt. Thorild (SVS) 3: 81 (1791). Det magiska ordet ”framåtskridande”, hvars uttalande nu ger ett lättvunnet patent på sann frisinthet. PT 1882, nr 213 A, s. 3. Roos Helgsm. 2: 169 (1896). jfr MÄSTAR-PATENT.
b) om testamente; äv. i uttr. patent på ngt (jfr a β, 3), testamente varigm ngt borttestamenteras; jfr a β. Bellman (BellmS) 1: 263 (1785, 1790). Wallin Vitt. 2: 272 (1806: på).
c) om pass l. rekommendationsbrev för resande. Atterbom Minn. 107 (1817). Schück VittA 1: 121 (1932; om ä. förh.).
d) [jfr motsv. anv. i fr., ävensom av it. patente, ryska patent] sjöt. benämning på vissa utländska nationers motsvarighet till nationalitets- o. registreringscertifikat (jämte lastcertifikat) för fartyg; äv.: sundhetspass; jfr FRIBREV 1 a. SPF 1842, s. 29. Ryska fartyg skola vara försedda med patent, bilbref, mätbref och folklista. SFS 1891, Bih. nr 21, s. 3. Därs. 1898, nr 93, s. 45 (om sundhetspass; fr. orig.: patente). jfr SUNDHETS-PATENT.
2) [de under 1 behandlade dokumenten voro ofta skrivna l. tryckta på ovikta hela pappersark] ovikt blad av papper (l. pergament o. d.) med skrift l. tryck bl. på ena sidan; äv. ngt abstraktare, om dylikt format o. dylik anordning av skriften l. trycket; särsk. i uttr. (skriven l. tryckt) på l. (ut)i patent, (skriven l. tryckt) på dylikt blad l. i dylikt format osv.; äv. övergående i bet.: ark (se ARK, sbst.2); stundom med särskild tanke på innehållet i det skrivna l. tryckta bladet o. då utan bestämd avgränsning från 1; numera bl. ss. förled i ssgr (se PATENT-FOLIO, -FORMAT, -TRYCK). Tree eller fyra pateent eller Ark. Rudbeckius Dagb. 16 (1621). Hela detta Capitel skal .. i Patent på Tull-Kamrarne anslås. PH 6: 4286 (1756). Det, som var tryckt på Patent. Weise 2: 190 (1771). En klagovisa, skrifven uti patent med breda svarta kanter. MoB 2: 112 (1794). Hedersmågen, Herr Caplan i Våla, / Kom nu fram med verser et patent, / Som han låtit med små änglar måla. Lenngren (SVS) 2: 347 (1796). BL 19: 464 (1852).
3) [specialanv. av 1 a] av patentmyndighet utfärdad urkund varigm rätt meddelas ngn att under viss tid med andras uteslutande utnyttja en uppfinning i förvärvssyfte, patentbrev; numera företrädesvis abstraktare, om den på dylikt sätt meddelade uteslutanderätten, patenträtt(ighet); äv. oeg., om rätt att under viss tid med andras uteslutande bruka ett visst handelsnamn på ett nylanserat medicinskt l. tekniskt preparat o. d. Patent på, i sht förr äv. å ngt. Söka, erhålla, få, ha, ta l. uttaga patent (på ngt). Exklusiva patenter på viss tid för fabrikationer, grundade på nya upptäckter och försök. Geijer I. 4: 171 (1822). SFS 1834, nr 41, s. 1 (om patentbrev). Patent beviljas i Sverige på minst 3 och högst 15 år. (Agardh o.) Ljungberg 4: 279 (1863). Patent må .. meddelas å nya uppfinningar af industriella alster eller af särskilda sätt för sådana alsters tillverkning. SFS 1884, nr 25, s. 1. Det patentskyddade namnet får under ett antal år endast användas av den fabrik, som först lanserat (det medicinska) preparatet och fått patent på namnet. 3NF 15: 729 (1931). Under åren 1908—1912 uttogo 10 färgämnesfabriker patent på .. 1136 nya färger. Bolin KemVerkst. 102 (1942). — jfr DETALJ-, INLANDS-, PRINCIP-, PRODUKT-, SÄTT-, TILLÄGGS-, UPPFINNAR-, UPPFINNINGS-PATENT m. fl. — särsk.
a) (mera tillf.) i utvidgad anv., övergående i bet.: uppfinning varpå patent erhållits. Östergren FrämOrd (1909). Bland hans många patent var ett av de värdefullaste en proppinrättning för flaskor. 3SAH LX. 2: 105 (1949).
b) mer l. mindre bildl.; särsk.: privilegium l. företrädesrätt l. ensamrätt o. d.; ofta ironiskt; särsk. i sådana uttr. som ha l. ta l. uttaga patent på ngt; jfr 1 a β slutet. Fredrik Chamier, hvilken något sednare också uttagit patent på fabricering af sjöromaner. SvLittFT 1837, sp. 97. Föreställningen, att .. (högern) har evigt patent på försvarsfrågan. VFl. 1933, s. 141. särsk. [jfr a] övergående i bet.: uppfinning l. metod l. tillvägagångssätt o. d.; oftast med bibegrepp av (värklig l. förment) förträfflighet. (Konstitutionen) är helt simpelt ett ark papper, men af engelsk patent. Palmblad Nov. 1: 68 (1840). Det blev en middag i allo efter det gamla patentet. Hasselblad BergslFlyddT 165 (1927).
c) [jfr motsv. anv. i t. o. av eng. patent(-)] ss. förled i ett stort antal ssgr (av vilka nedan bl. ett begränsat urval anföres) för att beteckna ngt ss. (urspr.) patenterat, t. ex. PATENT-ANKARE, -BLÅTT, -BUSSNING, -BÖSSA, -HARV, -KORK, -LÅS, -MEDEL, -MEDICIN, -TÅG m. fl.; äv. i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv., för att beteckna ngt ss. (nyuppfunnet o., i sht av uppfinnaren själv, befunnet) förträffligt l. utmärkt o. dyl. l. ss. det enda tillfredsställande l. riktiga i sitt slag o. d., t. ex. PATENT-BIFF, -GREPP (i bet. 2), -LÖSNING, -MEDEL, -MEDICIN, -METOD, -VIRA m. fl.; äv. (i sht i ssgr betecknande person l. uppfattning o. d.) liktydigt med: äkta, ”av renaste vatten”, typisk, ärke-, stundom: i överdrivet hög grad, ofta med bibegrepp av förträfflighet i egna ögon, t. ex. PATENT-AMERIKAN, -PATRIOT, -PATRIOTISM; stundom övergående i rent förstärkande bet., t. ex. PATENT-IDIOT, -SVINDLARE.
4) [jfr motsv. anv. i d.; elliptiskt för PATENT-STICKNING (jfr 3 c)] (föga br.) handarb. patentstickning. Stålberg Stickb. 136 (1848). Hjertelius Stickm. 21 (1892). jfr LandsmArkFrågel. 21: 2 (1929).
-AGENT. [jfr eng. patentagent] äldre benämning på patentombud. TT 1871, s. 56. 2NF 27: 1030 (1918; om ä. förh.). —
(3 c) -AMERIKAN. (mera tillf.) typisk amerikan; ofta med bibegrepp av förträfflighet i egna ögon. Östergren (cit. fr. 1926). —
(3 c) -ANKARE. [jfr t. patentanker, eng. patent-anchor] sjöt. om vissa (urspr. patenterade) nyare slag av ankaren, i regel konstruerade med rörliga armar o. vanl. saknande stock. KrigVAH 1840, s. 211. UFlottUnderbef. 1940, s. 238. —
-ANSPRÅK~02, äv. ~20. [jfr t. patentanspruch] särsk.: vid patentbeskrivning fogad uppgift om det som den patentsökande anser vara nytt i uppfinningen o. för vilket han söker patentskydd. SFS 1884, nr 57, s. 8. —
-ARKIV. om samling av patenthandlingar; äv. med inbegrepp av den lokal där dylik samling förvaras l. om institution för dylik samlings vård; äv. om dylik samling utgiven i tryck. BtRiksdP 1868, I. 2: nr 316, s. 7. TT 1878, s. 121. Dædalus 1940, s. 85. —
-AVDELNING~020. avdelning (se d. o. 3 d) som sysslar med patentärenden; särsk. om avdelning för handläggning av patentärenden i Patent- o. registreringsvärket. TT 1879, s. 73 (om franska förh.). SFS 1914, s. 1848 (i Patent- o. registreringsvärket). RTKatal. 1950, M. s. 245 (vid privat patentbyrå). —
-AVGIFT~02, äv. ~20.
1) avgift till patenthavare för rätt att (i visst avseende) utnyttja patenterad uppfinning. JernkA 1836, s. 207.
2) till patentmyndighet erlagd avgift för erhållet patent; vanl. om årlig dylik avgift. Swederus PatentL 35 (1835). SFS 1917, s. 1819. —
(3 c) -AXEL. [jfr t. patentachse, eng. patent-axle, fr. essieu patent] särsk. om i sht förr använd (urspr. patenterad) vagnsaxel på vilken axellagrets skruvmutter är innesluten i en på hjulnavet fastskruvad l. förbultad dosa. Wrangel HbHästv. 211 (1885). —
-BEHANDLING. prövning av patentansökningar; handläggning av patentärenden. Fredholm LifsfrSvInd. 68 (1879). —
(3, 3 a) -BESKRIVNING. [jfr t. patentbeschreibung] särsk.: vid patentansökan fogad beskrivning av den uppfinning varpå man söker patent. Swederus PatentL 30 (1835). —
(3 c) -BIFF. kok. (maträtt bestående av) biffstek varpå lagts en bit rökt skinka o. ett stekt ägg. Östman IdunKokb. 50 (1911). —
(3 c) -BLOCK. särsk. tekn. motsv. block 4: skruvlyftblock; äv.: differentialblock. Holmström Naturl. 18 (1895; om differentialblock). SvUppslB (1934). —
-BLÅTT, n. [jfr t. patentblau] (i fackspr.) om olika (urspr. patenterade) blå färgämnen tillhörande tjärfärgämnena; äv. om färgnyans. 2UB 8: 515 (1900). Sahlin SkånFärg. 152 (1928; om nyans). —
-BREV. [jfr t. patentbrief, eng. letters patent, fr. lettres patentes, pl. (i bet. 1), mlat. litteræ patentes, pl., patens littera (i bet. 1)]
1) (om ä. förh.) till 1 a: (av myndighet utfärdat) dokument varigm vissa rättigheter l. en viss värdighet o. d. tillerkännas (tillerkännes) ngn; jfr diplom 1. PoetK 1821, 1: 188. Form 1937. s. 187 (om ä. franska förh.).
2) till 3: av patentmyn dighet utfärdad urkund varigm patent på ngt meddelas ngn. SFS 1859, nr 49, s. 1. —
(3 c) -BRONS. [jfr t. patentbronze; jfr -blått] (i fackspr.) brons(pulver) som färgats gm behandling med tjärfärgämnen. Kjellin 169 (1927). —
-BROTT. [jfr t. patentbruch] (föga br.) patentintrång. IndTNorden 1873, s. 92. Andrée AnvUppf. 17 (1892). —
(3 c) -BUSSNING. [jfr t. patentbuchse] (numera föga br.) tekn. bussning omklädande ett rullager som ligger an mot axeln. Oxenstierna Vanderdecken 13 (1865). 3NF 4: 306 (1925). —
-BYRÅ. [jfr t. patentbureau, eng. patent office]
1) (byrå i) ämbetsvärk för handläggning av patentärenden; i fråga om svenska förh. om den byrå för handläggning av ansökningar om patent o. registrering av varumärken (Kongl. Patentbyrån) som 1885 inrättades inom Kommerskollegium o. som 1892 blev ett självständigt ämbetsvärk (efter 1895 benämnt Patent- och registreringsvärket). Siljeström FörStat. 2: 2 (1854). SFS 1884, nr 57, s. 5.
2) affärsföretag som biträder patentsökande vid uttagning av patent (med uppsättning av patentansökningar, utförande av patentbeskrivningar o. patentritningar o. d.). TT 1871, s. 96. —
(3 c) -BÖSSA, r. l. f. särsk. (förr) om en av ryttmästaren N. H. J. Åkerstein († 1853) uppfunnen bössa utan annan stock än kolven o. med kammarsvansskruv o. slagkrutsantändning i kärnlinjen. Svederus Jagt 41 (1831). Dalin (1855). —
(3 c) -DÄVERT, äv. (numera knappast br.) -DAVIT. sjöt. om olika slag av (urspr. patenterade) båtdävertar avseende bl. a. att underlätta båtens firande i sjön. PT 1912, nr 133 A, s. 2. VFl. 1918, s. 84. —
(3 c) -FIL. (i fackspr., numera föga br.) maskinhuggen fil; äv.: fil sammansatt av stålplattor uppträdda på en järnstång. 2UB 6: 250 (1904). SvTeknOrdb. (1946). —
(2) -FOLIO. [jfr d. patentfolio] (i fackspr.) ovikt blad av papper (l. pergament o. d.) med skrift l. tryck blott på ena sidan; äv. ngt abstraktare, om dylikt format o. dylik anordning av skriften l. trycket. Framtiden 1877, s. 497. 3NF (1931). —
(2) -FORMAT. [jfr dan. o. t. patentformat] (i fackspr.) jfr -folio. Contoirs Almanach i stort patent format. Runemarck VägvSthm 156 (1790). SvUppslB 21: 207 (1934). —
(3 c) -FÄRG. [jfr t. patentfarbe] (i sht i fackspr.) om olika slag av (urspr. patenterade) färger; särsk. dels om slamfärg, dels om bottenfärg (se d. o. 1). TT 1884, s. 63 (om slamfärg). Nilsson Skeppsb. 106 (1932; om bottenfärg). —
-FÖREMÅL~002, äv. ~200. (i sht i fackspr.) om uppfinning varpå patent meddelas l. sökes: föremål för patentering. Siljeström FörStat. 2: 52 (1854). —
(3 c) -FÖRSLUTNING. [jfr t. patentverschluss] (i sht i fackspr.) jfr -kork. SvD(A) 1920, nr 292, s. 6. —
(3 c) -GLAS. (patent- 1830—1934. patente- 1853) [jfr holl. patentglas, eng. patent glass] särsk. (numera föga br.) sjöt. tjockt glas (se d. o. 4 a) som insättes i öppning i däck l. fartygssida o. d. för att släppa in dagsljus; jfr däcks-glas. KrigVAH 1830, s. 271. Östergren (1934). —
(3 c) -GREPP. (mera tillf.)
1) (i fackspr.) patenterad anordning varigm ngt (gripes o.) fasthålles. Hålkarne (på metspöt äro) försedda med patentgrepp. Schröder Fiske 83 (1900).
2) (nyuppfunnet o., i sht i uppfinnarens egna ögon), förträffligt grepp (se d. o. 2 a). Man .. diskuterade olika lärares sätt att behandla det eller det svåra partiet i de olika ämnena, lärde ut patentgrepp och genvägar. Swensson Willén 253 (1937). —
(3 c) -GRÖNT, n. [jfr t. patentgrün] (i fackspr.) om olika slag av gröna färger; numera vanl. om kejsargrönt. Åstrand (1855; om kromgrönt). SvUppslB 15: 217 (1933; om kejsargrönt). —
(3 c) -GULT, n. [jfr t. patentgelb, eng. patent yellow] (i fackspr.) om olika slag av gula blyfärger; särsk. om en basisk blyklorid som till sammansättningen står nära kasselgult. UB 4: 666 (1873). 3NF 3: 580 (1925; om basisk blyklorid). Kjellander FärghVaruk. (1940; äv. om kromgult). —
(3 c) -HAGEL. (förr) om olika slag av urspr. patenterade (särsk. engelska) hagel (se hagel, sbst.2 3). Svederus Jagt 46 (1831). PrHb. 1: 79 (1884). —
(3 c) -HAKE. särsk. sjöt. på apparat för firning av båtar: medelst en hävarm låsbar krok som vid dragning i hävarmen frigöres från båtens ringbult. Ramsten o. Stenfelt (1917). —
(3 c) -HARV. [jfr eng. patent harrow] (numera bl. tillf.) om olika slag av patenterade harvar (se harv, sbst.1 2). LAA 1813, s. 350. SDS 1895, nr 109, s. 3. —
-INTRÅNG~02, äv. ~20. [jfr eng. infringement of patent] intrång i patenträtt; jfr -brott. Andrée AnvUppf. 43 (1892). —
(3 c) -KNAPP, r. l. m. [jfr t. patentknopf] särsk.: knapp som kan anbringas utan att sys fast o. som består av två delar av vilka den undre har form av en långsmal klämma som stickes in i ett hål på ett utsprång från den övre delen (vilket utsprång trädes genom ett hål i tyget). Dalin (1871). VaruhbTulltaxa 1: 573 (1931). —
(3 c) -KOLLER, n. (i fackspr., i sht förr) koller (se koller, sbst.3) som efter behov kan förlängas l. förkortas l. göras bredare l. smalare. 2NF 25: 17 (1916). —
-KONTOR. [jfr eng. patent office]
(3 c) -KORK. om olika slag av (urspr.) patenterade anordningar för förslutning av flaskor; särsk. om anordning bestående av ett efter flasköppningen format o. vid en ställning av metalltråd vid flaskhalsen fäst stycke av porslin (l. plast o. d.) med tillhörande gummiring, vilket medelst en särskild anordning kan spännas fast över flasköppningen; jfr -förslutning, -propp. LAT 1874, s. 56.
-KOSTNAD. kostnad för erhållande av patent o. för patenträttens upprätthållande under patenttiden; i sht i pl. IndTNorden 1873, s. 132. —
-LAGSTIFTNING~020. särsk. konkret, om patentlagar. Siljeström FörStat. 2: XVIII (1854; konkret). —
(3 c) -LOD. sjöt. om olika (urspr. patenterade) apparater för indirekt djupmätning, grundande sig på uppmätning av vattentrycket vid havsbottnen; motsatt: handlod. (John) Ericssons Patent-lod. Dreutzer SjömSCal. 1838, s. 192. Carell o. Edelstam 46 (1916). —
(3 c) -LOGG. [jfr t. patentlogge, eng. patent log] sjöt. gemensam benämning på släp- o. tryckloggar; mekanisk (urspr. patenterad) logg; motsatt: handlogg. Oxenstierna Vanderdecken 91 (1865). UFlottMansk. 1945, s. 235. —
-LÅDA, se d. o. —
(3 c) -LÅS. [jfr t. patentschloss, eng. patent lock] om olika slag av (urspr.) patenterade lås; särsk. om ett av engelsmannen J. Chubb 1818 uppfunnet lås samt om lås som till sin princip mer l. mindre överensstämmer med detta; särsk. (o. numera oftast) om yalelås l. om lås som till konstruktionen mer l. mindre överensstämmer med detta; jfr smäck-, säkerhets-lås. Eneberg Karmarsch 2: 746 (1862). 2NF 17: 157 (1912; om Chubbs lås). Ytterdörrens patentlås slog igen efter dem. Hellström Lekh. 265 (1927).
(3 c) -LÖSNING. lösning på ett problem (se lösning, sbst.2 8) som är l. förmenas vara (ur alla synpunkter) tillfredsställande l. förträfflig l. som är l. förmenas vara den enda riktiga o. d.; jfr -metod. NoK 135: 249 (1937). —
(3 c) -MEDEL, n. patenterat medel (se medel, sbst. 13 b, 13 b β); ofta i utvidgad l. bildl. anv., om medel (se medel, sbst. 13) som är l. förmenas vara (ur alla synpunkter) förträffligt l. det enda riktiga o. d. Det finns intet patentmedel till den sociala frågans lösning. NordT 1893, s. 45. Hammarström Sportfiske 117 (1925). —
(3 c) -MEDICIN. [jfr eng. patent medicine] patenterat (utländskt) läkemedel, i sht sådant vars sammansättning o. beredning hemlighållas; äv. allmännare: hemligt läkemedel; stundom övergående i bet.: universalmedel; i fråga om svenska förh. efter deklarationspliktens genomförande 1914 vanl. om fabriksmässigt framställt läkemedel som försäljes (i särskilda förpackningar) under ett visst (vanl. skyddat) handelsnamn. Beckman Amer. 1: 43 (1883). Sådana färdiga preparat som i dagligt tal kallas patentmedicin. SvD(A) 1931, nr 344, s. 7. För 70 år sedan användes .. (mineralolja) huvudsakligen som patentmedicin mot alla möjliga sjukdomar. TT 1941, IndEkon. s. 83. särsk. bildl.; särsk. om medel som är l. förmenas vara (ur alla synpunkter) förträffligt l. det enda riktiga o. d.; ofta med nedsättande innebörd; jfr -medel. PedT 1906, s. 396. Den ekonomiska dilettantismens tusen patentmediciner. SvD(A) 1935, nr 181, s. 4. —
(3 c) -MJÖL. [efter amerikansk eng. patent flour] (i fackspr.) benämning på finare kvalitet av vetemjöl (med en askhalt av högst 0.43 %); jfr kärn-mjöl. KatalIndUtstSthm 1897, s. 143. Holmqvist SvHandelsbr. 38 (1929). —
-MONOPOL, äv. (nästan bl. i pl.) -MONOPOLIUM. monopol (se d. o. 1) som erhålles gm (beviljande av) patent. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 145 (1856). —
-MYNDIGHET~002, äv. ~200. myndighet (se d. o. 5) som handlägger patentärenden (beviljar patent). IndTNorden 1873, s. 104. —
-MÅL. rättegångsmål rörande patent. BetPatentskydd 1878, s. 77. —
(3 c) -MÄRSSEGEL~020. [jfr holl. patentmarszeil, t. patentmarssegel, eng. patenttopsail] (numera föga br.) sjöt. märssegel med patentrev. Ramsten o. Stenfelt (1917). —
-NUMMER. patents nummer (som åsättes av patentmyndigheten vid utfärdande av patentbrev o. varunder patentet införes i patentregistret). TT 1878, s. 127. —
(3 c) -NYCKEL. [jfr t. patentschlüssel] patentlåsnyckel. Auerbach (1913). UNT 1931, nr 10746, s. 8. jfr (bildl.): Patentnyckeln till framgång. Johanson RecBakt. 162 (1928). —
(3 c) -NÅL. [jfr t. patentnadel] (numera mindre br.) säkerhetsnål. Auerbach (1913). Eng PoetRos. 75 (1923). —
(3 c) -OLJA, r. l. f. [jfr holl. patentolie, t. patentöl, eng. patent oil] om vissa slag av oljor; särsk. (numera knappast br.)
1) [efter motsv. anv. i holl.] (urspr. från Holland införd) raffinerad rapsolja. Beskow Theat. 1832, s. 5. Dalin 2: 770 (1855).
-OMBUD~02, äv. ~20. person som mot ersättning biträder patentsökande vid uttagning av patent (med uppsättning av patentansökningar, utförande av patentbeskrivningar o. patentritningar o. d.); jfr -agent. TT 1879, s. 115 (om tyska förh.). SvHandelskal. 1905, 1: 470. —
(3 c) -PATRIOT. [jfr dan. o. t. patentpatriot] (ngt vard.) jfr -patriotism. AB(L) 1901, nr 10, s. 2. —
(3 c) -PATRIOTISM. (ngt vard.) med nedsättande innebörd, om överdriven (o. trångsynt l. naiv l. förlegad) patriotism; ofta med bibegrepp av förment förträfflighet; jfr chauvinism. AB 1892, nr 254, s. 2. —
-PROFYLAX. (i fackspr.) om åtgärder (t. ex. offentliggörande i tryck av en uppfinning) för förebyggande av att annan person erhåller patent på ngt som man själv (av kostnadsskäl) avstår från att söka få patentskyddat. SvTeknUppslB 1: 161 (1937). —
(3 c) -RACK. [jfr eng. patentparrel] sjöt. om vissa slag av (urspr. patenterade) rackar (av järn) till rår. Wrangel SvFlBok 65 (1897). —
(3 c) -RECEPT. (mera tillf.) särsk. bildl., om anvisning l. föreskrift som är l. förmenas vara förträfflig l. som förmenas ofelbart leda till åsyftat resultat o. d. Alla patentrecept för mänsklighetens lyckliggörande. HågkLivsintr. 8: 314 (1927). —
-REGISTER. [jfr t. patentregister, eng. register of patents] särsk.: av patentmyndighet upprättat register över beviljade (gällande) patent. TT 1878, s. 125 (om amerikanska förh.). SFS 1939, s. 1229. —
(3 c) -REV, n. [jfr eng. patent-reef] (numera mindre br.) sjöt. om rullrev. Balck Idr. 1: 408 (1886). 3NF 16: 709 (1932). —
-RÄTT, r. l. m. [jfr t. patentrecht, eng. patent-right]
1) gm patentbrev (se d. o. 2) meddelad rätt att under viss tid med andras uteslutande utnyttja en uppfinning i förvärvssyfte; äv. bildl. SFS 1834, nr 41, s. 1. Intrång i patenträtt. Därs. 1884, nr 25, s. 7. Engström 2Bok 90 (1909; bildl.).
2) i sht jur. sammanfattande, om rättsregler som röra patent; lära(n) l. vetenskap(en) om dessa rättsregler. BetPatentskydd 1878, s. 79. Studier i patenträtt. Ekeberg (1904; boktitel). —
-RÄTTSLIG. [jfr t. patentrechtlich] (i sht i fackspr.) som har avseende på patenträtt (se d. o. 2). TT 1899, Allm. s. 24. —
(3 c) -SAMMET. [jfr t. patentsamt] textil. ett slags (finare) bomullssammet; jfr manchester 2. SmålAlleh. 1883, nr 122, s. 1. —
(3 c) -SKENA, r. l. f. (förr) sjöt. om (urspr. patenterad) järnskena (röstskena) som nedåt avslutade en röstkätting o. som under röstet var fastbultad vid fartygssidan. Ekbohrn NautOrdb. 225 (1840). —
-SKRIFT. [jfr t. patentschrift] skrift rörande patent; särsk. om av patentmyndighet utgivna (publikationer innehållande) kortare beskrivningar av beviljade patent; jfr -publikation. TT 1879, s. 115 (om tyska förh.). Därs. 1944, s. 1511. —
-SKYDD, n. [jfr t. patentschutz] skydd som uppfinning åtnjuter gm patent; äv. oeg., särsk. om skydd för handelsnamn på medicinskt l. tekniskt preparat o. d. TT 1872, s. 246. —
-SKYDDA. jfr -skydd; företrädesvis i pass. o. p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet. WoH (1904; i p. pf.). Preparat, vilkas handelsnamn äro patentskyddade. 3NF 15: 729 (1931). Att .. omöjliggöra för andra att patentskydda resp. uppfinningar. SvTeknUppslB 1: 160 (1937). —
(3 c) -SLAGNING. repslag. av engelsmannen J. Huddart († 1816) patenterad metod för repslageri, varvid de olika garnen i ett tåg göras olika långa (o. påkänningen således jämnare fördelas på garnen), utdrivning(smetod); jfr -tåg. 2NF 22: 1439 (1915). —
(3 c) -SLIP. [efter eng. patent slip] (numera föga br.) skeppsb. (urspr. patenterad) slip varpå fartyg kunna halas upp för reparation o. d., upphalningsslip. TSjöv. 1901, s. 234. 2NF 27: 1373 (1918). —
(3 c) -SMÖRGÅS~20, äv. ~02. kok. maträtt bestående av en brödskiva med smör o. skinka, stekt i smör på båda sidor, samt ett stekt ägg; jfr pariser-smörgås. Hellström Malmros 274 (1931). —
(3 c) -SMÖRJA, r. l. f. särsk. (†): bottenfärg (se d. o. 1); jfr -färg. Annonskal. 1879, nr 24. Konow (1887). Lundell (1893; bet. oviss). —
(3 c) -STICKNING. [jfr d. patentstrikning, t. patentstrickerei; jfr t. patentmuster, mönster för patentstickning] handarb. ett slags stickning varvid varannan maska stickas rätt o. varannan maska lyftes av avigt samt mellan de räta o. avlyfta maskorna göras omslag som stickas ihop med varannan maska i nästa varv osv., varigm dubbel tjocklek erhålles; äv. om olika modifikationer av dylik stickning. Stålberg Stickb. 136 (1848). Stickat 1946, nr 2, s. 10. —
(3 c) -STOPPARE, r. l. m. [jfr t. patentstopper, eng. patent stopper] sjöt. (urspr.) patenterad kättingsstoppare. Smith 295 (1917). —
(3 c) -SVANSSKRUV~02, äv. ~20. [jfr t. patentschwanzschraube, eng. patent breech] (förr) vap. svansskruv med stor urholkning vari hela krutladdningen rymdes; jfr -skruv, ävensom kammar-svansskruv. Svederus Jagt 37 (1831). —
-SÖKA, -ning. söka patent på (ngt); företrädesvis i pass. o. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet. SvD(A) 1933, nr 174, s. 1 (i p. pf.). TT 1941, Skeppsb. s. 60 (i pass.). —
-SÖKANDE, p adj. o. sbst.
I. ss. p. adj.: som söker (ansöker om) patent; äv. substantiverat (o. i denna anv. stundom utan bestämd avgränsning från II). BondP 1823, 5: 301. Den patentsökande uppfinnaren. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 143 (1856).
II. ss. sbst.: person som söker (ansöker om) patent. Genom berörde föreskrifter bereddes en patentsökande möjlighet, att (osv.). BtRStP 1853—54, VII. 2: nr 34, s. 2; jfr I. TT 1878, s. 127. —
-TRYCK. (mera tillf.)
1) (i fackspr.) till 2: tryckalster i patentformat; äv. koll.; jfr ett-blads-tryck. 2NF 7: 506 (1907; koll.).
(3 c) -TRÅD. (numera knappast br.) metall. om ståltråd som undergått patentering (se patentera 2 a). 2NF 13: 418 (1910). —
(3 c) -TÅG, n. [jfr t. patenttau, ävensom eng. patent cordage, medelst patentslagning tillvärkat tågvirke] (numera bl. mera tillf.) repslag. tåg tillvärkat medelst patentslagning. UB 6: 412 (1874). —
-UNDERRÄTTELSE~00200. jfr -publikation; i sht i pl. Patentunderrättelser. (1895, provnr; titel på tidning). —
-UNION(EN). benämning på den gm konvention i Paris 1883 grundade Internationella unionen till skydd för den industriella äganderätten (till vilken Sverige sedan 1885 är anslutet). NF 12: 872 (1888). —
(3 c) -VIRA, r. l. f. kortsp. ett slags vira varvid protokoll icke behöver föras; motsatt: protokollsvira. Lindskog Spelb. 184 (1847). ÖbergsSpelregl. 7: 9 (1945). —
(3 c) -VITT, n. (i fackspr., numera föga br.) vitt färgämne bestående av bariumsulfat, permanentvitt, barytvitt. NF 2: 657 (1877). Ekbohrn (1904). —
-VÄRK, n. ämbetsvärk för handläggning av patentärenden; särsk. i uttr. (Kungl.) Patent- och registreringsvärket, efter 1895 benämning på det svenska ämbetsvärk som handlägger patentärenden o. ombesörjer registrering av varumärken (senare äv. av mönster o. modeller samt av vissa bolag); jfr -byrå 1. Utlandets patentverk. TT 1879, s. 140. SFS 1895, nr 99, s. 1. —
-VÄSEN l. (företrädesvis i sg. best.) -VÄSENDE. [jfr t. patentwesen] om systemet med (beviljande o. erhållande av) patent l. om värksamheten i samband därmed; äv. konkretare, om sammanfattningen av de inrättningar (i ett land) som ha att göra med patentfrågor. Siljeström FörStat. 2: 1 (1854). Det vore staten, det allmänna, som borde .. bekosta patentväsendet. IndTNorden 1928, s. 391. —
(3 c) -VÄVD, p. adj. (i fackspr.) vävd med användande av olika, (urspr.) patenterade förfaringssätt. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 33. HufvudkatalSonesson 1920, 6: 14. —
-ÄRENDE. ärende som gäller (uttagande av) patent; särsk. om ärende som handlägges av patentmyndighet. TT 1878, s. 122.
B (†): (1) PATENTE-DRAGARE. person som bär omkring o. utdelar (tryckta) brev l. upprop o. d. (av upproriskt l. statsfientligt innehåll). Att ehoo som kan beträda en Konungen i Pålandz lurant eller patentedragere, han skall behålla hans godz. RA II. 2: 186 (1617). Schmedeman Just. 169 (1617). —
-GLAS, se A.
Avledn.: patentbarhet, r. l. f. (i fackspr.) patenterbarhet.
Spalt P 456 band 19, 1952