Publicerad 1920 | Lämna synpunkter |
EKONOMI ek1onomi4 l. e1k-, äv. -ån-, stundom -ωn-, äv. -nå-, stundom -nω-, l. 01— (ekånåmi´ Dalin), r. l. f.; best. -en, äv. -n. Anm. I ä. tid användes ordet stundom i lat. form. L. Petri Oec. 5 (1559); jfr äv. nedan anm. under ssgrna.
1) planmässig o. ordnad värksamhet för anskaffande o. användning av medel till (de materiella) behovens tillfredsställande, så att med givna medel uppstår största möjliga utbyte l. ett givet utbyte med minsta möjliga medel, förvaltning av pänningar l. andra materiella värden, hushållning; sätt varpå dylik värksamhet bedrives; i ä. tid stundom ngt allmännare: styrelse, förvaltning, administration. L. Petri Kyrkost. 20 a (1566). M. Stenbock (1713) hos Loenbom M. Stenbock 4: 54. God Oeconomie i Riket är Lands och Folcks rätta Vällfärd. Dalin Arg. 1: nr 8, s. 3 (1733; uppl. 1754: Hushållning). På den privata oeconomien stödjer sig den allmänna, så at intet rike kan bestå utan privat oeconomie. Linné Bref I. 1: 129 (1746). (Han bodde på sitt gods) och skötte sin stora ekonomi med klokhet och insikt. De Geer Minnen 1: 114 (1892); jfr a. — jfr ARTELL-, BRUKS-, HOV-, HUS-, LANDT-, LANDTBRUKS-, PRIVAT-, PÄNNING-, STATS-, VÄRLDS-EKONOMI m. fl. — särsk.
a) (†) närmande sig bet.: landtskötsel, jordbruk. Linné Bref I. 1: 129 (1746). Det är ej med den intensiva, utan med den extensiva ekonomien, som fåren passa och äro lönande. Qvartalsskr. f. landtm. I. 3: 52 (1833).
b) sjömil. om sådan värksamhet om bord på krigsfartyg som icke avser (övning i) navigering l. strid. De samfällda öfningarna (under flottmanövern) pågingo, med afbrott endast under söndagarna och för kolning och ”ekonomi”. Nord. tidskr. 1895, s. 94.
c) [efter gr. οἰκονομία ϑεοῦ (1 Tim. 1: 4)] (†) teol. om den gudomliga styrelsen av världen. Fräcka oppositioner emot Guds œconomie. Rydelius Förn. 239 (1721, 1739). — jfr VÄRLDS-EKONOMI.
d) bildl. o. i överförd anv. Naturens oeconomie. Linné Sv. arb. 1: 139 (1765). De satser, som vi .. kallat subjektlösa, .. spela en icke obetydlig roll i vårt språks ekonomi. G. Cederschiöld i Nord. tidskr. 1895, s. 358. Det är dålig psykisk ekonomi att fortsätta över trötthetsgränsen. Larsson Kunsk. 72 (1909). — jfr LÄRE-, SPRÅK-EKONOMI. — särsk.
α) estet. i fråga om dikt l. konstvärk o. d. Stycket hvars dramatiska ekonomi är förträffligt afvägd. K. Warburg i GHT 1898, nr 257 A, s. 3. Den episka ekonomien. Wrangel Dikten 218 (1912).
β) (†) om systemet av livsföreteelser hos en levande organism. Vexternes inre œconomie. C. A. Agardh i VetAH 1814, s. 194. Framställningen af menniskokroppens economi .. utgjorde hufvudföremålet för .. (A. Barfoths) offentliga föreläsningar. Weibull o. Tegnér LUHist. 2: 138 (1868; sannol. efter ä. källa). — jfr DJUR-, LIVS-EKONOMI.
2) (†) motsv. EKONOM 1: befattning ss. ”ekonom”. Saml. af instr. f. landtreg. 434 (1662). Magister Z. F. D. söker Oeconomien vid Vexiö dom kyrkia. Växiö domk. akt. 1749, nr 326.
3) inskränkning av utgifter l. förbrukning så långt det låter förena sig med uppnående av ett godt resultat, undvikande av onödiga utgifter l. onödig förbrukning, hushållsaktighet, sparsamhet; besparing. Kellgren Bref t. Clewberg XXVIII (1789). Man kan .. tvista om, huruvida matlagning i hemmen öfver hufvud taget är ekonomi eller slöseri. Tenow Solidar 3: 187 (1907). — särsk. tekn. bästa möjliga resultat med minsta kostnad l. med minsta förbrukning av kraft l. material. Den bästa ekonomien vid användning af elektriska glödlampor. Tekn. tidskr. 1891, s. 134. Af stor betydelse för ekonomien vid ångmaskinen har stegringen i ångtrycket varit. 2 Uppf. b. 2: 545 (1901). — jfr TIDS-, VÄRME-, ÅNG-EKONOMI.
4) förhållande(t) mellan inkomster o. utgifter, ekonomisk ställning, pänningställning, affärsställning; affärer, finanser, förmögenhetsvillkor. Han har en god, dålig, osäker, undergrävd, förstörd ekonomi. Petros hyste intresse för .. (Karmides’) ekonomi. Rydberg Ath. 211 (1859; uppl. 1866: penningangelägenheter; uppl. 1876: penningärenden). För hemmets ekonomi spelar .. födan en ännu större roll än kläderna. VL 1903, nr 48, s. 1; jfr 1.
5) vetenskap(en) l. lära(n) om hushållning, i sht i stort, dvs. för så vidt den rör ett helt land l. alla länder; hushållningsvetenskap, ekonomilära; jfr EKONOMIK. (I gymnasierna bör läras:) Oeconomien; Hvarvid föreställes närings medlens delning och särskilta beskaffenhet; deras sammanhang (osv.). Proj. t. förordn. f. trivialscholar 1760, s. D 3 a. Bergqvist o. Kjederqvist Ziegler 192 (1898). — jfr FOLK-, LAND-, LANDTBRUKS-, NATIONAL-, SAMHÄLLS-, SOCIAL-, STATS-EKONOMI. — särsk.
a) [jfr t. politische ökonomie, eng. political economy, efter fr. économie politique. Termen är först använd år 1615 av den franske nationalekonomen A. de Montchrestien] i uttr. politisk ekonomi, nationalekonomi. Om politiska ekonomiens utveckling och begrepp. Hamilton (1858; boktitel).
b) lära(n) om den praktiska delen av hushållningen. — särsk.
α) i uttr. huslig ekonomi, lära(n) om skötseln o. vården av ett hem, särsk. med avs. på valet av födoämnena o. beredandet av födan. BtRProt. 1892, Saml. 1, I. 8: 169. Fackskolan för huslig ekonomi i Upsala. VL 1903, nr 48, s. 1.
β) (numera bl. i fråga om ä. förh. samt i titeln på en professur i Uppsala; se språkprovet nedan från 1919) lära(n) om praktisk användning av naturvetenskaperna till tjänst för hushållningsvärksamhet, i sht för landtbruket. Den vetenskap som lärer oss använda Naturalierne genom Elementerne til vår förnödenhet kallas Oeconomie. Linné i VetAH 1740, s. 412. PT 1758, nr 39, s. 5. Practiska Professionen i Oeconomien vid .. (Uppsala) Academie. Därs. 1791, nr 8, s. 3. Borgströmiansk Professor i botanik och praktisk ekonomi. Ups. univ. katal. h. t. 1919, s. 25.
Sammansättningar (i allm. till 1).
Anm. Rörande ordets form i ssgr se anm. efter ssgrna under B.
(1 a) -BYGGNAD. (ekonomie- NF 1880, Bergroth Finlandssv. 94 (1917)) för bedrivande av jordbruk nödvändig byggnad, t. ex. stall, lada o. d.; äv. allmännare om byggnad som ej är avsedd att bebos: uthus; motsatt: huvudbyggnad, manbyggnad, boningshus; i sht i pl. AB 1869, nr 227, s. 3 (om byggnad vid sjukhus som ej användes för själva sjukvården). Backman Reuter Lifv. på l. 1: 110 (1870; om uthusbyggnad vid landtgård). —
(1 b) -DAG. sjömil. under tjänstgöring till sjöss: dag som ägnas åt fartygets kolning, proviantering, rengöring o. d. SD(L) 1899, nr 372, s. 5. —
-DEPARTEMENT(ET). (oeconomiæ- SPF 1812, s. 357. oeconomie- Därs. s. 221; skrivet ss. två ord: Därs. s. 395. ekonomie- FFS 1869, nr 15, s. 1, Finl. statskal. 1916, s. 74; skrivet ss. två ord: Därs. 1879, s. 66) (i Finl., förr) benämning på den avdelning av Finlands senat som hade att leda den inre statsförvaltningen. —
-DEPUTATION. (oeconomiæ- 2 RARP 4: 55 (1726); skrivet ss. två ord: Publ. handl. 7: 5271 (1762). oeconomie- 2 RARP 2: 115 (1723); skrivet ss. två ord: Därs. 41) (förr) om vissa av ständerna under frihetstiden tillsatta utskott.
1) i uttr. kammar- och ekonomideputation(en), benämning på ett under åren 1723—1726 fungerande utskott i vilket behandlades frågor rörande kammarvärket m. m. 2 RARP 2: 41 (1723).
2) i uttr. ekonomi- och kommerciedeputation(en), benämning på ett under åren 1726—1731 fungerande utskott i vilket behandlades frågor rörande kammarvärket, landtbruket, handeln m. m. 2 RARP 4: 55 (1726).
3) till 1 a: om år 1756 tillsatta utskott av ständerna för överinseende över skiftesförrättningar i Finland. Kongl. Maj:t .. har faststält, at et visst antal Landtmätare skulle .. under Riksens Ständers egne tilförordnade Oeconomiæ Deputationers inseende, geometrice mäta, affatta och dela Åker, Äng och Skog, Socknar, Byar och Hemman emellan. Publ. handl. 7: 5271 (1762). —
-DEPUTERAD. medlem av ett utskott som riksdagens andra kammare vid varje riksdags början väljer för ombesörjande av kammarens ekonomiska angelägenheter. Reg. t. riksd. prot. 1867—1899, Sakreg. (1900). —
-DIREKTION. särsk. (förr) mil. om en förvaltningsmyndighet som hade vården om de ekonomiska angelägenheterna vid matinrättningen för manskapet vid en trupp. Tj.-regl. 1858, 2: 125. —
-DIREKTÖR. (oeconomiæ- Hammarsköld Sv. vitt. 2: 72 (1819); skrivet ss. två ord: Gbgs stads- o. stifts-matrikel 1776, s. 60, Brisman Eng. o. sv. handlex. Titelbl. (1801). oeconomie- GT 1788, nr 136, s. 4, DA 1808, nr 104, s. 3. ekonomie- DA 1824, nr 204, s. 2, Hufvudstadsbl. 1919, nr 202, s. 4) ledare av (en anstalts l. ett företags) ekonomiska angelägenheter. Kindblad (1870). särsk. (numera bl. i Finl.) av regeringen utdelad hederstitel utan motsvarande befattning; se anm. till DIREKTÖR 2 c. GT 1788, nr 136, s. 4. —
-DIVISION. (ekonomie- Förf. rör. Alex.-univ. i Finl. 1852—87, s. 20, Finl. statskal. 1919, s. 251; skrivet ss. två ord: Förf. rör. Alex.-univ. i Finl. 1852—87, s. 84) avdelning av det akademiska konsistoriet vid Helsingfors universitet som handhaver förvaltningen av universitetets ekonomiska angelägenheter. —
-FÖRFATTNING. (oeconomie- LBÄ)
-FÖRORDNING. (oeconomie- LBÄ; skrivet ss. två ord: Lag 1734)
2) i uttr. ekonomi- och politiförordning, förordning rörande den allmänna hushållningen och allmän ordning. Oeconomie och Politie Förordningar .., hvilka efter förefallande omständigheter finnas mera förändring vara underkastade (finnas ej upptagna i denna lag). Lag 1734, Föret. s. XI. —
-FÖRVALTNING. —
-INTENDENT. (oeconomie- J. H. Lidén (c. 1772) hos Kruse Nordenflycht 291. ekonomie- Hammarsköld) särsk. (förr) hederstitel utan motsvarande befattning. Hammarsköld Sv. vitt. 1: 289 (1818). —
(1 b) -KLASS. sjömil. avdelning av flottans underbefälsskolor som utbildar elever för ekonomiavdelningen. 2 NF (1907). —
-KOLLEGIUM. i uttr. handels- och ekonomikollegium, om en under åren 1849—1880 förefintlig avdelning av Stockholms magistrat. SFS 1849, nr 85, s. 2. —
-KOMMISSION. (oeconomie- 2 RARP. ekonomie- Schybergson) (förr)
1) benämning på olika kommissioner som tillsattes under frihetstiden för utredning om förbättring av landets ekonomiska förhållanden. 2 RARP 5: 566 (1726). Schybergson Finl. hist. 2: 158 (1889).
2) mil. förvaltningsmyndighet som förordnades vid indelt regemente, då det kommenderades utom sitt område. NF (1880). —
(1 b) -KOMPANI. sjömil. till ekonomiavdelningen vid flottans sjömanskår hörande kompani. Tingsten o. Hasselrot Värnpl. bok 39 (1902). —
-LAG. jur. lag som rör medborgarnas näringsvärksamhet. Linde Ekon.-lagfar. 3 (1852). Sonck (1903). —
-LAGFARENHET~0200 l. —010~2. Svenska ekonomi-lagfarenheten. Linde (1852; boktitel). —
-LÄRA. Hahnsson (1888). Ämnet ekonomilära skall utgöra föreningspunkten för alla strävanden att bringa övriga ämnen i känning med folkets produktiva arbete. Folkunderv.-kom. bet. I. 1: 150 (1912). Sommarin (1915; boktitel). —
-MÅL. (oeconomiæ (skrivet ss. två ord) 2 RARP. œconomie- Rydelius Förn. 229 (1721, 1737), Ad. prot. 1800, s. 220; skrivet ss. två ord: Saml. af instr. f. landtreg. 380 (1723, 1734), Växiö domk. akt. 1790, nr 514. ekonomie- Sv.-fin. lagterm. (1883)) jfr -SAK.
1) (†) ekonomisk angelägenhet. Iag beskylles .. för försummelse uti kyrkans Oeconomie mål och oordentelige kyrkoräkningar. Växiö domk. akt. 1790, nr 514.
2) (i fackspr.) mål som rör den allmänna hushållningen o. allmän ordning (i motsats till mål som hör under den allmänna rättsskipningen); i sht i uttr. ekonomi- och politimål, äv. ekonomi- och polismål o. d. 2 RARP 4: 253 (1726). Som de mål hvilka röra .. uprättande (av taxor på livsmedel m. m.) endast angå Stadens Oeconomie och Politie, så skola deröfver, såsom andre Politie- och Oeconomie-Mål, icke annorstädes än hos Kongl. Maj:t besvär anföras. Instr. f. ö.-ståth. 1791, s. B 1 b. SFS 1894, nr 13, s. 5. —
-PERSONAL. Ekonomipersonalen (vid hospitalen) .. utgöres av trädgårdsmästare, maskinister, befallningsmän, köks- och tvättförestånderskor (osv.). Svenson Sinnessjukv. 75 (1907). —
-RÄTT. jur. sammanfattning(en) av de rättsregler enligt vilka den allmänna hushållningen o. medborgarnas näringsvärksamhet äro ordnade. NF (1880). Sveriges ekonomirätt. Linde (1888; boktitel). —
-STAT. (oeconomie- Fältstatsregl.)
2) (jfr 1 b)
a) (†) mil. om till krigsmakten hörande personal som ej deltager i strid, ss. sjukvårdspersonal osv. Fältstatsregl. 1796, s. 76.
b) sjömil. benämning på en avdelning av underofficerarna vid flottan, som ej är avsedd för navigering l. strid. Underv. f. mansk. v. fl. 1: 11 (1896). —
-TRÄDGÅRD~20, äv. ~02. motsatt: prydnadsträdgård l. i vissa fall, trädgård för undervisningsändamål. Nathorst Landtbr. i Skåne 102 (1896). —
(1 b) -UNDEROFFICER~00102. sjömil. underofficer som tjänstgör vid proviant- och utredningsförråd. Regl. f. fl. 1875, 3: 135. —
(jfr 1 b) -UPPBÖRDSMAN~002, äv. ~200. (förr) mil. underofficer som hade hand om mathållningen vid en i kasern förlagd trupp. Tj.-regl. 1858, 2: 126. SFS 1893, nr 25, s. 1. —
-UTSKOTT~02 l. ~20. (oeconomie- Ad. prot., RO 1810, § 28; skrivet ss. två ord: Prot. i prästest. v. landtd. i Borgå 1809, s. 8. ekonomie- Schybergson Finl. hist. 2: 382 (1889)) (riksdags)utskott för beredande av ekonomiska frågor. Ad. prot. 1789, s. 791. Kyrkomöt. prot. 1868, s. 27 (i fråga om kyrkomöte). särsk.
a) (förr) i uttr. (allmänna besvärs- och) ekonomiutskottet, se under BESVÄRS- OCH EKONOMI-UTSKOTT. RF 1809, § 89. De Geer Minnen 2: 44 (1892).
c) (i fråga om förh. i Finl.) om ett av Finska landtdagens (sedan 1919 riksdagens) ständiga utskott som har att bereda förslag angående näringsvärksamheten o. landets allmänna hushållning. FFS 1869, nr 11, s. 14. —
-ÄRENDE. (oeconomie- Fennia. ekonomie- Sv.-fin. lagterm. (1883)) särsk. = -MÅL 2. Fennia XVI. 3: 27 (i handl. fr. 1761).
B (numera knappast br. utom i Finl.; jfr Bergroth Finlandssv. 94 (1917)): (5 b β) EKONOMIE-ADJUNKT. (ekonomie (skrivet ss. två ord) 2 Sv. biogr. lex. œconomiæ (skrivet ss. två ord) Weibull o. Tegnér) (förr) vid universitet: adjunkt i ”ekonomi”. Weibull o. Tegnér LUHist. 2: 311 (1868; sannol. efter ä. källa). 2 Sv. biogr. lex. 1: 250 (1917). —
-BYGGNAD, -DEPARTEMENT, -DEPUTATION, -DIREKTÖR, -DIVISION, -FÖRFATTNING, -FÖRORDNING, se A. —
(1 a) -GREPP. (oeconomie-) (†) konstgrepp på landthushållningens område. Någre Odalborne berömde sig af sin ägendom, sina gårdars belägenhet och sina makalösa Oeconomie-Grep, dem intet månge fingo lära. Dalin Arg. 1: 131 (1733, 1754). —
-INTENDENT, -KOMMISSION, -MÅL, se A. —
(5 b β) -PROFESSION. (œconomiæ (skrivet ss. två ord)) (†) professur i ”ekonomi”. Weibull o. Tegnér LUHist. 2: 294 (1868; sannol. efter ä. källa). —
(5 b β) -PROFESSOR. (oeconomiä- PT; oeconomiæ (skrivet ss. två ord) Kalm) (förr) professor i ”ekonomi”. Kalm Resa 1: Titelbl. (1753). Oeconomiä-Professor vid Academien i Lund. PT 1758, nr 82, s. 4. —
-SAK, -STAT, se A. —
(1 a) -SYN. (oeconomie- Växiö domk. akt. 1793, nr 388; skrivet ss. två ord: Därs. 1789, nr 174) (†) ekonomisk besiktning. —
-UTSKOTT, -ÄRENDE, se A.
Anm. till B. I ssgrna under B utgår ekonomie- från en förb. med den lat. gen. oeconomiæ, som i ä. tid ofta förekommer; se ovan under de olika ssgrna. I språkprov från ä. tid är det, ifall hopskrivning (eller bindestreck) ej förekommer, omöjligt att avgöra, huruvida oeconomiæ, åtföljt av sbst., bör uppfattas ss. lat. gen. l. ss. första leden av en svensk ssg. Sannolikt föreligger i de flesta dylika fall ej ssg, liksom ej heller i de ngn gg (vid omtalande av ä. förh.) förek. förb. ekonomie adjunkt10032 04, ekonomie professor10032 032. Jfr under AKADEMI, ANATOMI, ASTRONOMI, FILOSOFI, MEDICIN, TEOLOGI.
Spalt E 377 band 7, 1920