Publicerad 1909 | Lämna synpunkter |
DEMILUNE dem1ily4n l. de1-, l. -lyn4 (demily´n Dalin), r. l. m.; best. -en, ä. o. hvard. i mellersta o. norra Sv. äfv. = (Rålamb 8: 143, 144 (1691), Tawaststjerna o. Ståhl Förel. 180 (1826; men s. 181: demilunens), Hazelius Bef. 246 (1836, 1864); pl. -er.
bef. benämning på ett slags utanverk med ngt växlande utseende under olika tider, men vanligen bestående af två faser o. två flanker (o. sålunda liknande en från kurtinerna skild bastion); halfmåne; jfr RAVELIN. Så är då bättre at (vid ytterligare befästande af en stad som är omgifven af murar o. graf) betiäna sig aff godha Vthanwärck, som Simple Demiluner, eller Demiluner med Flanquer, än offta giöra Bastioner. Rålamb 8: 189 (1691). En dubbel Demilun. Därs. 207. Lang Lorentssen Fortif. 45 (1737). Sturtzenbecher Fortif. 2: 77 (1795, 1801). Ravelin eller Demi-lune .. är ett stort verk framför kurtinen, på andra sidan om hufvudgrafven. Hazelius Bef. 245 (1836, 1864). Två kasematterade demiluner. Vägv. i Finl. 150 (1905). — jfr KAPITAL-DEMILUNE.
-GRAF~2. Rålamb 8: 180 (1691: Demiluns-Grafwen). Tawaststjerna o. Ståhl Förel. 181 (1826: demilune-). Därs. 185 (: demiluns-). —
-SPETS~2. Tawaststjerna o. Ståhl Förel. 173 (1826: demiluns-).
Spalt D 700 band 6, 1909