Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KAPITAL, numera bl. i ssgr kapita3l~, sbst.2, r.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(i sht förr äv. skrivet cap-)
Etymologi
[jfr d. kapital, t. kapitale; av fr. capitale, elliptiskt för ligne capitale, kapitallinje, av ligne (se LINJE) o. capitale, f. av capital, adj. (se KAPITAL, adj.)]
(†) bef. = KAPITAL-LINJE (se KAPITAL, adj. ssgr). Rålamb 8: 15 (1691). Sturtzenbecher (1805). KrigVAH 1887, s. 122.
Ssgr (bef.; jfr ssgrna under KAPITAL, sbst.1, 3, KAPITAL, adj.): KAPITAL-DEMILUNE. (†) i befästningsanläggning: demilune vars midtpunkt ligger på den tänkta ”kapitallinjen”. Tavaststjerna o. Ståhl 196 (1826). —
-GALLERI. (föga br.) i befästningsanläggning: galleri (se GALLERI, sbst.1 1 c α) som sträcker sig på ömse sidor om den tänkta ”kapitallinjen”. Törngren Artill. 4: 4 (1794). —
-POTERN. (föga br.) i befästningsanläggning: potern (portvalv) som sträcker sig på ömse sidor om den tänkta ”kapitallinjen”. SFS 1884, Bih. nr 4, s. 10. KrigVAH 1887, s. 121. —
-TRAVERS. [jfr t. kapitaltraverse] (mindre br.) i det inre av en befästningsanläggning: travers (tvärvall) som sträcker sig på ömse sidor om den tänkta ”kapitallinjen”. Busch Fästn. 39 (1880). 2NF 30: 497 (1920).

 

Spalt K 448 band 13, 1935

Webbansvarig