| Publicerad 1908 | Lämna synpunkter |
BEVILLNING bevil4niŋ, i Sveal. äfv. 032 (bevi´llning Weste; bev`illning Almqvist), r. l. f. (m. Sahlstedt (1773)); best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till BEVILJA, särsk. till BEVILJA I. Bevilning, consensio, assensus. Broman Gl. (1736). Bevillning .. Adstipulatio. Sahlstedt (1773). Bevillning .. Bewilligung, Einwilligung. Möller (1790). — särsk.
1) (†) till BEVILJA I 1: samtycke. G. I:s reg. 1: 21 (1521). Dedh, som .. medh bäggie parters bevillningh, föraffskededes. A. Oxenstierna 2: 123 (1612). Sedan den aldrahögste Gudh .. förmedelst .. wår allernådigste Drottningz höge åstundan .., egen bewillningh och tillhielp .. warder E. K. H:t förhielpandes till Rijkzens Regeringh. RARP V. 1: 307 (1654). När på alle sijder war Jaa ord och bewillning skedd, .. blef Fadren död, Frijaren eller fästeswennen knecht. Växiö domk. akt. 1684, nr 171; jfr 5.
2) (†) till BEVILJA I 3, konkretare: öfverenskommelse, bestämmelse, beslut. At icke .. alt sådana må varda nederrifvit, som nu igenom almenne samdrechtige och gudelige bevilninger är upbygdt. RA 3: 101 (1593). H(ans) K(ärlighet, K. IX) och I blefwe stadige och faste ståndande, wid edra ens giorde bewillningar och löfften. Gustaf II Adolf 198 (1617; i tal till ständerna). Vplässtes af Sec(reteraren) dett conciperede besluthett, och tillfrågedes aff Landtmarschalken, om dett icke så war dehres eenhellelige bevillning. RARP 2: 17 (1633). Dalin Hist. 2: 90 (1750).
3) till BEVILJA I 5. — jfr ARFSKAPS-, ARRENDATORS-, BRÄNNVINS-, BRÄNNVINSKONSUMTIONS-, CENTONAL-, FASTIGHETS-, FREDSHJÄLPS-, FRÄLSE-, FÖRMÖGENHETS-, INKOMST-, KARAKTÄRS-, KONTRIBUTIONS-, LAND(T)TULLS-, LÖNE-, MINIMI-, NÄRINGS-, PENNING-, RIKSDAGS-, RIKSGÄLDS-, RUSTTJÄNST-, SJÖFARTS-, SJÖMANS-, SKATTE-, SPECIE-, STÄMPEL-, TESTAMENTS-, TIDNINGS-, TILLÄGGS-, TIONDE-, TULL-, ÄGANDERÄTTS-BEVILLNING m. fl.
a) (numera föga br.) abstr., om fattande(t) af beslut om (samtycke till) utgörande af viss(a) gärd(er) o. d. (jfr c α). Wij befinna wäll, att manskapet af Eders Kongl. May:tz och geistlighetens godz allena inthet lär mycket förslå, om icke adelens kommer ther till, hwilket på theras särskildte bewillning bero måste. Hist. tidskr. f. Skån. 1: 179 (i handl. fr. 1658). Skatternas positiva rättsgrund är .. bevillning. Nordström Samh. 1: 68 (1839). Då i Svensk statsrätt omtalas bevillning, menas alltid dermed beviljande af skatter, medan Norges och Danmarks m. fl. länders statsrätt med bevillning förstår beviljande af anslag. Rydin Sv. riksd. II. 1: 104 (1878). Kärnan af den svenska hären (var under G. II A.) bildad genom utskrifning af värnpliktiga svenska drängar, som tjänade kronan efter lag och ständers bevillning. Forssell G. II A. 57 (1894). — (†) (Hufvudmännen för de adliga ätterna) vnderschrefwe .. på .. den bewilningh dhe för denne gång:n göra kunde. RARP 1: 23 (1627); jfr b. Then bewillgning som skedde förledne åhr 1656. Därs. 6: 108 (1657). Denne på Legofolcket (dvs. tjänstefolket) giorde Bewillning. Stiernman Riksd. 1927 (1683).
b) (†) konkret, om skriftligt affattadt beslut om (samtycke till) utgörande af viss(a) gärd(er) o. d. (jfr c α); bevillningsförordning. Sweriges Rikes Ständers Förening och Bewillning, Til 1719. Åhrs allmänne Contribution. Stiernman Riksd. 2231 (”1321”) (1719; rubrik); jfr a. Kongl. Maj:t .. må ej .. påläggia undersåtarne någre krigshjelper, gärder, tullar, utskrifningar och andra afgifter, utan riksens ständers vetskap, fria vilja och samtycke, .. ej heller sträckia dem ytterligare och till längre tid, än som de komma efter sjelfva bevillningens tydelige innehåll att utgöras. RF 1720, § 5. Sveriges Rikes Ständers Bevillning för år 1849 och de påföljande intill slutet af det år, då en förnyad Bevillnings-Stadga af Rikets Ständer varder antagen. SFS 1848, nr 53, s. 2.
c) konkret, om (extraordinarie) kronoskatt.
α) (numera i sht i kameralt o. d. fackspr.) gärd (af ett l. annat slag) som en menighet l. rikets inbyggare i gemen gm sina representanter bevilja(r) för viss tid; från senare hälften af 1600-talet stående beteckning i det svenska finansväsendet för skatt(er) afsedd(a) att fylla statsverkets årliga behof af extraordinarie inkomster. Direkt, indirekt bevillning. Ifrån thenne bewillning (skola) inge wara frijkallade. Stiernman Riksd. 1725 (1675). Denne Bewilningen vtgiörs, så wäl af Änckior som omyndige Barn. Därs. 1919 (1683). (Rikets ständer) åtogo sig ock samma Bewilning under lika namn (näml. ”försvarshjälpen”), på 1741. års Riksdag. Publ. handl. 2: 1115 (1746). I Bevillningar åtnjuto Frälse-Hemman til hälften lindring emot Skatte- och Krono-Hemman. Botin Hem. 2: 146 (1756, 1789). Efter rikets och statsverkets tillstånd och behof låte konungen till (stats-)utskottets öfverläggning framställa hvad staten kan tarfva utöfver de ordinarie inkomster, och hvilka behof genom bevillningar böra fyllas. RF 1809, § 59. Allmogens fordna bevillningar .. antogo naturen af stående skatter. Geijer I. 6: 384 (1844). Bevillningen på löner nedsattes till hälften. Malmström Hist. 4: 64 (1874). Bevillningarna äro tull och accis, bränvinsmedel, stämpelafgifter, den allmänna bevillningen d. v. s. den direkta inkomst- och förmögenhetsskatten och egendomligt nog äfven postmedlen. Fahlbeck Sv:s förf. 55 (1904). — i bild. Det var ett godt råd utan tvifvel, fast / Det kom för sent, som jag på förhand sade; / Så köps erfarenheten vanligast, / Ett slags bevillning ödet på oss lade. C. V. A. Strandberg 4: 68 (1857); jfr β.
β) i inskränkt bem. sammanfattande benämning för de olika slagen af direkt förmögenhets- o. inkomstskatt (jfr dock β’). Extra bevillning, tilläggsbevillning. Progressiv bevillning. Afkortning å l. lindring i bevillning. Bevillning af (fast) egendom, inkomst, arf, testamente, handelsrörelse, landtbruk, näringar, inrättningar. Fri från, underkastad bevillning. Nedsätta, höja, uttaxera bevillningen. Inkomst för hvilken bevillning utgår. Betala l. erlägga, äfv. utgöra 10 kronor i bevillning. Hvar och en Sveriges Innevånare .. skal, antingen .. genom progressiv afgift för behållen inkomst, eller .., såsom Skydds- eller Minimi-afgift, utgöra den Bevillning, som å honom, efter etdera af dessa taxerings-sätt, sig högst belöper. Sv. R:s ständers bevilln. 1810, s. 4. Den proponerade omröstningsrätten efter bevillning el. debetsedel. Tegnér Bref t. Wingård 78 (1839). För all inom riket belägen fast egendom .. skall .. bevillning utgöras efter fastighetens uppskattade värde. Denna bevillning utgår .. för jordbruksfastighet med tre öre för hvarje fulla etthundra kronor. SFS 1883, nr 51, s. 2; jfr α. Särskild bevillning (förekommer) för särskilda förmåner och rättigheter, såsom af sedelutgifvande bankbolag, utländska handelsresande. Aldén Medb. 1: 106 (1884, 1896). J. aktiebolag skulle för samma år taxeras till bevillning för 10,000 kronors inkomst af J. trämassefabrik. Saml. af resol. rör. bevilln.-förordn. 1: 6 (1884). Bolaget (hade) .. påförts bevillning för en inkomst af 166,426 kronor. Därs. 53 (i handl. fr. 1886). Hvarje (kommunalt) röstberättigad har .. ett röstetal, som står i proportion till beloppet af den bevillning han betalar (en röst för hvarje tiondels krona bevillning i landskommunerna och för hvarje kronas bevillning i städerna). Sv:s land o. folk 228 (1901). — särsk.
α’) (numera föga br.) i uttr. (den) allmän(na) bevillning(en), intill 1883 officiell benämning på dessa slag af skatter. Den så kallade Almänna Bevilningen. Lagerbring 2 Hist. 1: 103 (1784). Komiténs för upprättande af förslag till ny författning angående utgörande af allmänna bevillningen .. underdåniga betänkande. (1859; titel). Allmänna Bevillningen eller bevillning i inskränkt mening. Denna utgöres af hvad hvarje riksdag utöfver de faststälda, särskildt uppräknade slagen af bevillningsmedel, såsom särskild bevillning sig åtager till fyllnad dels af statsverkets behof .., dels af Riksgäldskontorets för betalande af rikets gäld till ränta och kapital. Rydin Sv. riksd. II. 1: 144 (1878). Allmänna bevillningen utgjorde (1894) 5,375,016 kr. Aldén Medb. 2: 147 (1896). Fahlbeck Sv:s förf. 55 (1904; se under α). — (†) i pl. Kungörelse angående detta års Allmänna Bevillningars och Krono-utskylders skyndesamma infordrande och betalande. Publ. handl. 6: 3881 (1755).
β’) med uteslutande af o. i motsats till den år 1903 införda s. k. inkomstskatten. Debetsedeln innehåller två hufvudposter statsskatt, nämligen bevillning och inkomstskatt. PT 1908, nr 191 A, s. 2.
4) (†) till BEVILJA I 6, om bifall till framställd anhållan; medgifvande. (Det har i Spanien länge) warit förbudhit, at ingen skulle fördrista sigh fahra til Indien, medh mindre han ther til hadhe fått Öfwerheetennes Consent och bewilning. Schroderus Uss. E 3 a (1626); jfr 5. (Öfverlåtelsen af panträttigheten af Neukloster till Pless) hvarpå Administratoren effter Contractet .. sökt bevillningh af migh. Carl XII Bref 143 (1715).
5) (†) till BEVILJA I 8: medgifvande, tillåtelse. The Sclaver och Behmer tilfogade the Avarer myckin Harm vtaff Haat til then Christelige Läran. För hwilken Orsak skull the medh Keysarens Bewillning moste förandra sijn Wåning (dvs. boningsort), och nidsättia sigh emillan Savon och Chartres. Schroderus Osiander 2: 483 (1635). De Handlingar, som .. af ingen utan Wår synnerl(iga) Bewillning och Tillstånd upläggias och tryckias böra. K. M:ts förbudh ang. rijkzdagzbesl. 1687, s. 2. Concession, bewilning, tilstädielse. Swedberg Schibb. 257 (1716); jfr BEVILJA I 7.
-AFGIFT~20 l. ~02. afgift som erlägges i bevillning. Raab (1746). Hvilka Betjenter ifrån Bevillnings-Afgiften frikallas. Publ. handl. 6: 4024 (1756; i fråga om vissa lärare). Den personella bevillningsafgift, en hvar skulle utgöra (enl. bevillningsförordningen 1752), och hvars belopp var för adelsmän, prester och ståndspersoner högst 4 och minst 2 d(ale)r. Bet. ang. allm. bevilln. 1859, s. 21. Bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter. SFS 1892, nr 83, s. 1 (i titel). —
-ANSLAG ~20 l. ~02. (numera knappast br.) bevillning (se d. o. 3 c). De Bevillningsanslag, Ständer finna lämpligt sig åtaga. Björnstjerna Beskattn. 141 (1832). Dalin (1850). —
-BELOPP~02. särsk.: belopp som erlägges i bevillning; jfr -SUMMA b. Bet. ang. allm. bevilln. 1859, s. 92. Taxeringsvärden och bevillningsbelopp. Skatteregl.-kom. bet. 1881—1883, 1: 78. —
-BEREDNING~020. (förr) benämning på den kommitté som inom visst taxeringsdistrikt i första hand upprättar förslag till den taxering af fast egendom o. inkomst hvarefter bevillning skall utgöras; jfr KOMMITTÉ b, BEREDNINGS-KOMMITTÉ, BESKATTNINGS-KOMMITTÉ, TAXERINGS- OCH PRÖFNINGS-NÄMND samt TAXERINGS-NÄMND. Bet. ang. allm. bevilln. 1859, s. 143. SFS 1861, nr 34, s. 40. Taxering eller uppskattning af hvarje fast egendoms värde och hvarje skattskyldigs årliga inkomst verkställes af bevillningsberedningar. Därs. 1892, nr 44, s. 10. Bevillningsberedningen och taxeringsnämnden sammanslås till en myndighet .. under namn af taxeringsnämnd. BtRProt. 1907, Saml. 10, I. 1: nr 104, s. 4. —
-BRÖD. (†) bevillning som utgår i bröd. Hans Ehrevyrdigheet (har) lefvererat till Marckarydh bevillningzbrödh, som var femton lijspundh brödh. Växiö domk. akt. 1680, nr 108. —
-BUDGET~20 l. ~02. (i Finl.) Uppgörandet af bevillningsbudgeten för finansperioden 1895—1897. FFS 1894, nr 26, s. 12. —
(jfr BEVILJA I 6, 7) -DAG~2. (En systematisk öfversikt) upptagande inom hvarje klass i nummerföljd alla beviljade patent med angifvande af patentinnehafvarens namn, patentets titel, datum för anmälnings- och bevillningsdag. Tekn. tidskr. 1879, s. 115. —
-DEPUTATION~1002 l. ~0102. (förr) utskott (vid flera riksdagar under senare hälften af 1700-talet) för behandling af frågor rörande den allmänna bevillningen m. m.; jfr -UTSKOTT. Han fannt underligt, det Bevillnings-Deputation taxerat Järn-Contoiret. Ad. prot. 1789, s. 759. Rydin Sv. riksd. II. 2: 35 (1879). —
-DRAGANDE ~200, p. adj. [bildadt efter SKATTDRAGANDE] som det åligger att erlägga bevillning; särsk. i substantivisk anv. Genom grundskatternas aflösning skulle .. de bevillningsdragande hjelpa de jordegande. Wieselgren Bild. 84 (1887, 1889). —
-FOND~2. (numera bl. i Finl.) fond af bevillningsmedel; jfr -MEDELS-FOND. Ad. prot. 1789, s. 630. FFS 1892, nr 37, s. 2. —
-FRI~2. om beskattningsföremål: som undantages från bevillning; motsatt -SKYLDIG. Bevillningsfritt afdrag, afdrag från inkomstsumman hvilket beviljas smärre inkomsttagare vid taxering till bevillning. Bevillningsfri fastighet. Skatteregl.-kom. bet. 1881—83, 1: 11. Klaganden .. skall åtnjuta bevillningsfritt afdrag från det uppskattade inkomstbeloppet med fyrahundrafemtio kronor. Saml. af resol. rör. bevilln.-förordn. 2: 52 (1890). BtRProt. 1907, Saml. 10, I. 1: nr 104, s. 18. —
-FRIHET~20 l. ~02. Ad. prot. 1789, s. 930. Ljunggren SAHist. 1: 198 (1886). Skattskyldig (med sammanlagd årsinkomst af 550 kr. får) tillgodonjuta bevillningsfrihet för ett belopp af 450 kronor. BtRProt. 1907, Saml. 10, I. 1: nr 104, s. 56. —
-FRÅGA~20. jfr -MÅL 1, -ÄRENDE. Ad. prot. 1786, s. 15. Bevillningsutskottets ursprungliga uppgift enligt R(egerings)F(ormens) § 53 var att ”föreslå bevillningens fördelning”, men detta ändrades 1853—54 till att ”behandla bevillningsfrågor”. Reuterskiöld Sv. riksd. 108 (1895). —
-FÖRORDNING~020. jfr -PLAKAT, -STADGA. Publ. handl. 7: 5208 (1762). Allmän uppskattning af fast egendom enligt de i bevillningsförordningen .. föreskrifna grunder skall verkställas år 1893. SFS 1892, nr 44, s. 46. —
-KLASS~2. (förr) klass som omfattar personer af viss(a) näring(ar) l. viss förmögenhet hvilka utgöra bevillning till samma belopp. För en och annan bland dem, som på landet idkade näring eller utöfvade särskildt yrke eller ock der innehade enskild tjenst, ökades (enl. bevillningsförordningen 1818) .. bevillningsklassernas antal och afgifternas belopp. Bet. ang. allm. bevilln. 1859, s. 55. —
-KOMMITTÉ~102. kommitté för behandling af bevillningsfrågor; särsk.
a) parlamentarisk kommitté för utredning o. förslag rörande bevillningsväsendet. Skatteregl.-kom. bet. 1881—83, 1: 92.
b) lokal kommitté som upprättar l. fastställer förslag till bevillning o. d.; jfr -BEREDNING. Sv.-fin. lagterm. (1883). —
-KRONA~20. krona som erlägges i bevillning; vanl. ss. enhet för beräkning af skattdragandes kommunala rösträtt o. hans andel i kommunala utskylder; jfr -RIKSDALER. I Vadstena skall kommunalskatten för året utgå med åtta gånger bevillningskronan. Sv. tidningar 1878, nr 1, s. 3. Vid val till stadsfullmäktige (i Sthm) 100 till antalet, beräknas en röst för hvarje bevillningskrona, dock att ingen har flera än 100 röster. Stockholm 1: 211 (1897). —
-LAG~2. Riksdagen kan .. låta gällande bevillningslagar ega fortfarande bestånd med införande af de ändringar i särskilda punkter, som vidtagas, eller ock vid hvarje lagtima riksmöte utfärda nya. Rydin Sv. riksd. II. 2: 125 (1879). —
-LÄNGD~2. taxeringslängd för bevillning(en); jfr -TAXERINGS-LÄNGD. Uppgöra bevillningslängderna öfver svenska folkets alla skattskyldiga medlemmar. Skatteregl.-kom. bet. 1881 —83, 1: 165. —
-MAKT~2. Ett ingrepp i riksdagens bevillningsmagt. E. V. Montan i Hist. tidskr. 1881, s. 114. Rikets ständers bevillningsmakt. Stavenow G. III 132 (1901). —
-MEDEL~20, pl. penningmedel som inflyta i form af bevillning(ar). Afkortningslängder angå dels allmänna utskylder, dels Bevillnings medel. Rabenius Kam. § 461 (1825, 1832). De till StatsContoiret inflytande bevillningsmedel. Branting Förf. 1: 159 (1827). De .. uppburna bevillningsmedlen åligger det uppbördsmännen att .. i behörig ordning uti länets ränteri leverera. SFS 1892, nr 112, s. 3. —
-MÅL~2.
1) (knappast br.) = -FRÅGA. Vid förefallande Lagstiftnings ärender, utom Privilegii och bevillnings-mål. Ad. prot. 1786, s. 25.
2) rättegångsmål som rör bevillning; jfr -TAXERINGS-MÅL. Nordström Samh. 1: 382 (1839). Bevillningsmål och mål angående kronans ränta och tionde. SFS 1891, nr 57, s. 3. —
-NATUR~02. Nya skattebidrag, hvilka .. alltid till sitt ursprung haft bevillningsnatur. Nordström Samh. 1: 374 (1839). Hildebrand Statsförf. 388 (1896). —
-PLAKAT. (†) bevillningsförordning. Lagerbring 1 Hist. 3: 792 (1776). 1770 års Bevillningsplacat. G. Adlersparre i LBÄ 14—15: 152 (1798). —
-POST~2. post (i statsverkets räkenskaper o. d.) upptagande bevillning för visst skatteobjekt. Ad. prot. 1789, s. 929. Åtskillige bevillnings-poster .. såsom Stångjern och afgifterne för Sill, Silltran, Bräder. Sv. R:s ständers bevilln. 1800, s. 125. —
-PROCENT~02.
1) procent efter hvilken bevillning utgår. Komiterade äro öfvertygade, att nedsättningen i bevillningsprocenten och öfriga föreslagna åtgärder snart nog skola uppbringa afgifterna af rörelsen. Bet. ang. allm. bevilln. 1859, s. 81.
2) belopp som inflyter gm bevillning utgörande viss procent af inkomst o. d. Medelst Riksgälds-Capitalets årliga förminskande genom Bevillnings-proCenten. Ad. prot. 1789, s. 781. Branting Förf. 1: 156 (i handl. fr. 1804).
3) viss procent å bevillningssumman (för ett län) hvilken afräknas o. användes till täckande af kostnaderna för beskattningsförrättningar o. d. Den s. k. bevillningsprocenten. BtRProt. 1907, Saml. 10, I. 1: nr 104, s. 9. Kostnader, som beräknats att af bevillningsprocenten täckas. Därs. s. 10. —
-RIKSDALER~020. (förr) jfr -KRONA. Graderad rösträtt efter bevillningsriksdaler och fastighetsvärde. Wieselgren Bild. 10 (1886, 1889). —
-RÄTT~2. Ad. prot. 1789, s. 209. Bredvid konung och riksens ständer qvarstod (ännu under G. II A:s tid) enligt gällande lag landskapsmötet med lagstiftnings- och bevillningsrätt. Rydin Sv. riksd. 1: 22 (1873). Både regeringen och ständerna (kunde) på 1650-talet konstatera, att bevillningsrätten öfvergått (från provinsialmötena) till riksdagen. Hildebrand Statsförf. 388 (1896). —
-SAMMANDRAG~200 l. ~102. sammandrag af räkenskaper öfver bevillning som utkräfts. Bet. ang. allm. bevilln. 1859, s. 131. SFS 1903, nr 104, s. 9. —
-SKYLDIG~20. om beskattningsföremål för hvilket bevillning utgår; motsatt -FRI. Sv.-fin. lagterm. (1883). Den bevillningsskyldiga fastigheten är angifven till sitt rätta värde, den bevillningsfria deremot vida under. Fahlbeck Sv:s nat.-förm. 34 (1890). —
-SKYLDIGHET~200 l. ~102. Vid 1683 års riksdag togos ytterligare steg för att utsträcka bevillningsskyldigheten. H. L. Rydin i Skatteregl.-kom. bet. 1881—1883, 4: Bil. s. 135. —
-STADGA~20. stadga rörande bevillning(en), bevillningsförordning; i pl. -ar numera nästan alltid: bestämmelser för bevillning(s uttaxering m. m.), bevillningsförordning. Lagerbring 1 Hist. 3: 792 (1776). Bevillnings-Utskottet åligger att .. till Riksdagen afgifva förslag till bevillningsstadgar. RO 1866, § 40. Bevillningsstadgan sönderfaller i två afdelningar: A) Grunderna för bevillningens utgörande, B) Föreskrifter angående dess påförande och dermed sammanhängande taxering, uppbörd, afkortning och redovisning, hvartill är fogad Instruktion för Taxeringsförrättningarne. Rydin Sv. riksd. II. 1: 147 (1878). —
-STÄMPEL. (†) i sht å trycksaker anbragt stämpel som utmärker att föreskrifven bevillning erlagts för densamma; tidningsstämpel, kortstämpel. Spelkort .. böra förses med Bevillnings- och Hall-stämpel. SFS 1835, nr 61, s. 2. Med behörig bevillningsstämpel försedda tryckta skrifter. Posthandb. VI (1858). Kindblad (1867). —
-SUMMA~20. särsk.
a) summa till hvilken de af representationen åtagna bevillningarna (för ett år) uppgå. Ad. prot. 1786, s. 167. Skulle .. något riksstånd allena söka undandraga sig det deltagande uti den faststälda bevillningssumman, som bevillningsutskottet föreslagit. RF 1809, § 71. H. L. Rydin i Skatteregl.-kom. bet. 1881—1883, 4: Bil. s. 231.
b) summa som en person betalar i bevillning; jfr -BELOPP. Att icke fästa valrätten vid bevillningssumman. Rydqvist Tid. 2: 49 (1840). —
-SYSTEM~02. Det vid denna förordnings (dvs. 1810 års bevillningsförordnings) uppgörande tillämpade s. k. ”progressiva bevillningssystem”. Bet. ang. allm. bevilln. 1859, s. 45. H. L. Rydin i Skatteregl.-kom. bet. 1881—1883, 4: Bil. s. 136. —
-TAXERAD~020, p. pf. jfr -TAXERING. Lunds veckobl. 1888, nr 83, s. 1. Fastigheten, som är bevillningstaxerad till 400 kronor. PT 1906, nr 167 A, s. 4. —
-TAXERING~020. taxering af fastighet l. inkomst till (värde efter hvilket) bevillning (skall utgöras), hvarvid taxeringsbeloppet bestämmes af taxeringsnämnden; jfr -TAXERAD. Ugglas Saml. af K. M:ts bref 3: 16 (1776). På landet är kronofogden i orten kronoombud vid bevillningstaxeringarne. SFS 1892, nr 44, s. 23. särsk. konkret(are): taxeringsvärde som åsatts vid taxering till bevillning. NF (1877). Taxeringsvärdet har .. uppgått till obetydligt mer än hälften af verkliga värdet. Huruvida samma proportion mellan bevillningstaxering och saluvärde råder i fråga om samtliga kronans domäner, torde likväl vara ovisst. Fahlbeck Sv:s nat.-förm. 23 (1890). —
-TAXERINGS-KOMMITTÉ—010~102. (numera knappast br.) jfr -BEREDNING. De Herrar .. som varit Ledamöter uti 1823 års Bevillnings-Taxerings-Komité för Stockholms Stad, sammanträda .. den 29 i denne månad. DA 1824, nr 96, s. 1. NDA 1861, nr 152, s. 2. —
-TAXERINGS-LÄNGD—010~2. jfr -LÄNGD. Fastigheten, .. för hvilken landtbrukaren A. O. i bevillningstaxeringslängden är antecknad såsom egare. PT 1904, nr 14 B, s. 1. —
-TID~2. tid för hvilken bevillning utgår; jfr -PERIOD. Ad. prot. 1786, s. 205. Därs. 1789, s. 898. —
-UTSKOTT ~20 l. ~02. (sedan 1809 ständigt riksdags)utskott för behandling af bevillningsfrågor; jfr -DEPUTATION. Ad. prot. 1786, s. 12. RF 1809, § 53. 1800 års ständer hade ett bevillnings-utskott. NF (1877). Blott uti vissa utskott, såsom stats- och bevillningsutskotten, (hade) de särskilda ståndens beputerade (vid riksdagen 1778) .. arbetat gemensamt. Rydin Sv. riksd. II. 2: 38 (1879). —
-VÄG~2. utväg att gm bevillning fylla statsverkets inkomstbehof; väg på hvilken den beskattande myndigheten gm bevillning når de skattskyldigas inkomstkällor. Ad. prot. 1789, s. 772. särsk. i förb. i bevillningsväg, stundom -vägen, gm bevillning l. med hänsyn till bevillning(en). Statsbristen; hvars fyllnad icke altid kunnat drabba rätter man i extra-ordinarie Bevillnings-vägen. SP 1780, s. 139. (Engelska parlamentets) njugghet i bevillningsväg (mot Karl II). NF 4: 555 (1881). —
-VÄRDE~20. (föga br.) taxeringsvärde som åsatts vid bevillningstaxering; jfr -TAXERINGS-VÄRDE. Penninge-Lån .. erhållas emot säkerhet af Inteckning i .. Egendom belägen i Stockholms Län, inom hälften af föregående årets bevillningsvärde. DA 1824, nr 129, s. 15. —
-ÄRENDE~200. jfr -FRÅGA. Den tidpunkt, då besvär i bevillningsärenden senast skola till Kammarrätten vara inlemnade. A. Hedin i Skatteregl.-kom. bet. 1881—83, 1: 107. DN 1885, nr 6338, s. 2.
Spalt B 2282 band 4, 1908