| Publicerad 2005 | Lämna synpunkter |
TOBAK tω4bak l. tωb4ak (to`bak l. toba´k Weste (1807), tòback l. tóback Dalin (1854)), r. l. m. (Lindh Huuszapot. 231 (1675) osv.) ((†) n. Stiernman Com. 2: 306 (1641; läst i orig.), Broman HelsingB 257 (1741)); best. -en (ss. n. -et); pl. -er (om olika slag av tobak) l. (vard., i Finl. i bet. 1 f) -ar.
1) om njutnings- l. stimulansmedel berett av torkade l. på annat sätt behandlade (vanl. skurna l. pulvriserade) tobaksblad (med nikotin ss. verksam beståndsdel) avsett att rökas l. tuggas l. snusas (förr äv. använt i medicinskt syfte); äv. i utvidgad anv., om bruket av sådant njutningsmedel; jfr RÖKA, sbst. 1, RÖKELSE 2. Han stoppar sin pipa med tobak. Hon köper ett paket tobak. Staten har monopol på tobak. Tobak säljs inte till personer under 18 år. TullbSthm 1601, s. 15 b. Ty wäl är Tabac kärt i alla werldsens delar, / Och brödet förr än thet i många hushåll felar. Spegel ÖPar. 28 (1705). Men hwad gjör icke modet? man ser nu ofta ungdom twinga sig, at lära röka Tobak, för at få heta Karwulen. SvSaml. 2: 11 (1764). Tobak såsom antidot mot stryknin. Hygiea 1860, s. 38. Jag (vågar) säga att af alla kassaartiklarne ej någon förtjenar högre beskattning än .. tobak .. derföre att denna vara kan produceras inom landet. RiksdP 1867, 1 K nr 1, s. 93. Världshälsoorganisationen .. (har) velat fokusera uppmärksamheten på att tobaken blivit ett socialt problem. NordMed. 1988, s. 218. Hade .. tobak uppfunnits i dag hade den aldrig blivit tillåten. Så farlig är den. Expressen 18 ⁄ 9 2004, s. 12. — jfr BLAD-, CIGARRETT-, KARDUS-, KARV-, KIST-, LÅNG-, PALT-, PAPYROSS-, PIP-, PRESS-, RAPÉ-, RULL-, RÅ-, RÖK-, SHAG-, SKRÅ-, SMAL-, SNUS-, SPINN-, STÅNG-, TUGG-TOBAK m. fl. — särsk.
a) i förb. med vissa verb för att beteckna dels olika slags nyttjande, särsk. röka, se RÖKA, v.2 2 a, tugga, förr äv. dricka, se DRICKA, v. 4, supa, se SUPA, v. 4, dels olika slags tillverkning l. beredning, förr särsk. karva, se KARVA, v. 2, skära, spinna, se SPINNA, v.1 2 a. Tu skalt snoppa Liwsz och skära Tobaak. Chronander Bel. F 4 b (1649). Den som tugger tobak i kyrkian, är han poik eller drängh, böte 4 (öre). KyrkohÅ 1902, s. 113 (1652).
b) i förb. med attributiv bestämning som anger tobakens ursprung l. kvalitet o. d., särsk. i uttr. orientalisk l. turkisk (jfr 2 slutet) l. virginsk tobak (jfr 2 slutet). Artollerii bringes an, kriit huite Brabandiske pijpor; / Jämte det allerskönste Verginske Taback, som i staden / Fins. Stiernhielm Herc. 234 (1658, 1668). Turkisk Tobak rökes allmänt uti China af gamla och unga. Osbeck Resa 199 (1751, 1757). 4 av de bästa och mest fylliga orientaliska tobakerna. DN 1970, nr 120, s. 18.
c) i uttr. en pipa tobak, se PIPA, sbst.1 4 b. Det är intet wärdt een Pijpa Tobak sa Burman. Celsius Ordspr. 11: 528 (c. 1710).
e) (vard., numera bl. tillf.) bildl., i sådana uttr. som lukta l. känn på den tobaken, ss. hotelse. Jo, jo, min gubbe, känn på den tobaken. Blanche DödFadd. 70 (1850). Jim .. satte en ursinnigt knuten näfve under näsan på skepparn: ”Om det är jag själv? Jo, lukta på den tobaken, du ärkemulåsna bland bondskeppare!” Högberg Jim 12 (1909).
f) (vard., i Finl.) om cigarett. Hon tänkte bara på .. varför hon rökt femton tobakar genast första gången. Vasabl. 22 ⁄ 5 1981, s. 9.
2) om (art av) det till fam. Solanaceae hörande växtsläktet Nicotiana Lin., av vars blad tobak (i bet. 1) bereds; särsk. om arten N. tabacum Lin., virginsk tobak (se slutet) l. N. rustica Lin., bondtobak; äv. (o. i Sv. numera bl.) om olika arter odlade ss. prydnadsväxter; äv. (särsk. ss. senare led i ssgrna BRÖST- o. NORRLANDS-TOBAK) om växt vars utseende påminner om växt av släktet Nicotiana Lin. l. vars användning i ett l. annat avseende överensstämmer med sådan växts; jfr NIKOTIAN. Franckenius Spec. D 3 a (1638). Tobaken kom först til Europa år 1586, och war då allenast känd såsom en nyttig wäxt at läka sår. SvSaml. 2: 11 (1764). Tobak .. planteras af några til eget behof. VetAH 1786, s. 228. Tobak; fodret nästan klocklikt, 5flikigt, kronan bägarformig med pip. Lilja FlOdlVext. 26 (1839). Tobak .. en allmänt odlad ört, tillhörande Bolmväxterna: Nicotiana L. Utom den Allmänna Tobaken (N. Tabacum L.) odlas Bondtobaken, skild genom rundadt trubbiga blomflikar: N. rustica L. Fries Ordb. (c. 1870). DN 26 ⁄ 2 1995, s. C16 (om prydnadsväxt). Sista sommaren tobak odlades i Sverige, 1964, gjordes en dokumentärfilm med tobaksodlaren Alida Olsson från Yngsjö, som odlat fram den legendariska tobakssorten Alidatobaken. DN 28 ⁄ 2 2004, s. 10. — jfr BOND-, JUNGFRU-, LANT-, SOLDAT-TOBAK m. fl. — särsk. i förb. med attributiv bestämning, dels i sådana uttr. som turkisk (jfr 1 b) l. virginsk (jfr 1 b) l. äkta tobak, dels om växt l. ört som liknar l. påminner om tobak, i sådana uttr. som indiansk, se INDIANSK 2 a η, l. oäkta tobak. Guul Bolmgräs, Oäcktad Toback. Franckenius Spec. C 2 a (1659). Det försök, jag giort med Turkiska Tobaken, är jag här i Norrland icke ensam om. VetAH 1749, s. 207. Växten Nicotiana tabacum, äkta l. virginsk tobak. Östergren (1958).
B (i allm. till 1): TOBAKS-ACCIS. (numera bl. i Finl.) konsumtionsskatt på tobak (jfr -skatt); äv. (förr) om accis (se d. o. 1) på för försäljning avsedd tobak. RP 9: 340 (1642). Hwad Tobaks-Accisens vpbärande widkommer, så är den alltid förrättad af Småtulls-betienterne. Arnell Stadsl. 121 (1730). Riksdagen förutsätter .. att en större andel av inkomsterna av tobaksaccisen .. i framtiden skall användas för förebyggande åtgärder. Hufvudstadsbl. 24 ⁄ 6 1994, s. 5. —
-AFFÄR.
1) (numera bl. mera tillf.) till 1, 2: affär (se d. o. 4) med l. rörande tobak; jfr -handel. Sedan Kongl. Maj:t år 1662 förklarat, att kronan öfvertoge hela tobaksaffären, utarrenderades all tobakshandel i riket till ett särskildt tobakskompani. ArbStat. A 2: 29 (1899).
2) till 1: affär (se d. o. 6 slutet) för försäljning av tobak (o. lektyr, konfektyr, lotter o. d.); jfr -bod, -butik, -handel, -kiosk. 2NF 27: 589 (1918). På hemvägen gick hon in i tobaksaffären .. och köpte ett paket Pacific och tre penninglotter. Beckman DamRödHatt 111 (1966). —
-ARBETARE. person som yrkesmässigt arbetar med tobak(sproduktion). EkonS 2: 40 (1894). Nytt hopp för tobaksarbetare i Malmö. Expressen 29 ⁄ 11 2001, s. 7. —
(1 (f)) -ASK. ask för tobak (jfr -burk); äv. (vard., i Finl.): cigarettpaket. BoupptRasbo 1787. En ganska magnifik .. sjöskumspipa jämte en vacker engelsk tobaksask med solglas i locket. Tersmeden Mem. 1: 97 (c. 1790). Tobaksindustrin har brutit mot en gentlemannaöverenskommelse som den ingick med staten på 70-talet om att inte sälja små tobaksaskar på tio cigarretter. Borgåbl. 23 ⁄ 12 1993, s. 3. —
-ASKA. om aska (förr använd i medicinskt syfte) som uppstår vid förbränning (rökning) av tobak. Äro Tändren .. öfwerdragna med Win-sten .. då är godt, at flitigt gnida dem med Tobaks-Aska. Haartman Sjukd. 293 (1759). Snellman Tyskl. 398 (1842). —
-AUTOMAT. jfr automat 1 a. SAOL (1950). Handlarna tvingas ha uppsikt också över tobaksautomaterna. Det blir lika brottsligt att låta ungdomar handla i dem som över disk. DN 30 ⁄ 11 1995, s. A1. —
-AVVÄNJNING~020. avvänjning från tobaksberoende (gm medicinsk behandling). Tobaksavvänjning även för danskar. DN(B) 12 ⁄ 1 1959, s. 13.
-BESKATTNING. SkattereglKomBet. 3: 308 (1882). Om Sverige ansluter sig till Schengenavtalet kommer det .. att betyda att Sverige .. avhänder sig möjligheten att bedriva en egen alkohol- och tobaksbeskattning. DN 28 ⁄ 6 1995, s. A4. —
-BESÖKARE. (†) om lägre tjänsteman vid tullväsendet med rätt att förrätta visitation efter tobak; jfr besökare 1. BoupptSthm 8 ⁄ 7 1667, s. 897. Öf(verste) Ranck besvärade sig öfver tobakzbesökerne, som hade gådt in hoos een hans bonde .. att visitera effter tobak. RARP 10: 222 (1668). BoupptSthm 24 ⁄ 3 1686, s. 437 a. —
(2) -BLAD. blad hos l. från tobak; i sht i pl., om (torkade l. på annat sätt behandlade) sådana blad använda för framställning av tobaksvara l. (förr) i medicinskt syfte. Stiernman Com. 3: 113 (1662; läst i orig.). Förbindes (bränn)skadan med Tobaks- eller färska Grodblad .. kan wärken lindras. Haartman Sjukd. 80 (1765). Tobaksblad eller Virginska blad böra vara väl svettade och mörkbruna. Gynther Förf. 8: 77 (1863). Som alla cigarrettillverkare tillsätter .. (Svenska Tobaks AB) smakämnen till tobaksbladen. DN 27 ⁄ 2 1994, s. A5. —
(2) -BLOMMA. om (olika arter av) den till släktet Nicotiana Lin. hörande prydnadsväxten blomstertobak; äv. om blomma på l. från tobaksplanta. Just nu är kanske tobaksblommorna det vackraste – mörkröda, fintecknade och underbart doftande. SvD(A) 2 ⁄ 8 1959, s. 12. DN 5 ⁄ 7 2002, s. 13. —
-BLÅSA. (†) tobakspung; jfr blåsa, sbst. 1 a slutet. VRP 8 ⁄ 12 1731. (I tidningsannonserna) efterlysas förlorade .. ”tobaksblåsor”, d. v. s. tobakspungar. GbgAB 23 ⁄ 5 1908, s. 15 (cit. fr. c. 1773). —
-BOD. (numera bl. tillf.) jfr bod, sbst.1 3, o. -affär 2. (Fr.) Cantine du tabac, (sv.) en tobaksbod, derest trupparne kunna få köpa toback. Möller 277 (1755). SErikÅb. 1959, s. 122. —
-BOLAG~02 l. ~20. bolag (se bolag, sbst.2 3) för produktion l. försäljning av tobaksvaror; jfr -kompani. SvD(B) 29 ⁄ 6 1957, s. 11. —
-BRUK. jfr bruk 1. HanssonDröm. A 7 a (c. 1680). Från tobaksbruk måste .. den afstå, som lider af sjukdomssymptomer från hjärtat eller blodkärlen. Wretlind Läk. 9–10: 55 (1901). ArbMiljö 1992, nr 7, s. 5. —
-BRUN. brun som l. av tobak. Westring SvLafv. 1: 90 (1805). (Ett) leende, som blottade hans två rader .. tobaksbruna tänder. Grebst 1År 45 (1912). —
-BRYNT, p. adj. (†) brun av tobak; jfr bryna, v.2 5. (Han) grinar mot solen, hvarvid de tobaksbrynta tänderna bli synbara. Bremer GVerld. 4: 251 (1861). —
-BRÄDE. (†) bräde (se d. o. 2) använt ss. underlag vid (till)skärning av tobak. Topelius Vint. I. 1: 74 (1863, 1880). Landsm. XI. 4: 30 (1896). —
-BURK. burk för l. med tobak; jfr -ask, -låda, -schatull, -skrin. En Tobaksburk af bly. BoupptVäxjö 1815. Kyrkoherden drog till sig sin tobaksburk .. och började stoppa sin pipa. Olofsson Möte 44 (1966). —
-BUSS. jfr buss, sbst.2 2 b, o. -dross. (Han) befriade sin mun från en ansenlig tobaksbuss. De Geer Hjertkl. 75 (1841). Kjellgren Smar. 16 (1939). —
-BUTIK. jfr -affär 2. I dörrarne till de små tobaksbutikerna stå de äldre borgarne och röka. Levertin Riv. 51 (1883). KvällsP 3 ⁄ 8 2002, s. 12. —
-BÖSSA. (†) tobaksdosa; jfr bössa 1. OxBr. 11: 696 (1637). Nu hade gamle kapten Höök .. fått fram sin tobaksbössa. Heidenstam Karol. 1: 171 (1897). —
-DAMM. jfr damm, sbst.2 2 c, o. -avfall. TT 1899, Allm. s. 244. Nikotinrikt tobaksaffall används till fördrifvande af ohyra från växter i trädgårdar och växthus .. direkt till rökning eller inpudring (s.k. tobaksdamm). 2NF 29: 247 (1919). —
-DON. (numera föga br.) jfr don, sbst.1 3. Nordforss (1805). Och skepparn stoppar in tobaksdonen / Och struttar med uppå styfva ben. Evers Fosterj. 43 (1909). —
-DOSA. (i sht förr) (vanl. i fickformat tillverkad) dosa för förvaring av tobak; jfr -bössa. OxBr. 11: 715 (1637). En tobaks dos af Eek och klädd in uti med bly. ÅgerupArk. Bouppt. 1754. Främlingen tog upp en liten oval tobaksdosa och en bunt cigarettpapper. Hellström Kusk. 137 (1910). —
-DRICKANDE, n. (tobak- 1638. tobaks- 1655 osv.) (numera bl. i skildring av ä. förh.) tobaksrökning. RP 7: 155 (1638). Dee äta här alrig meer än om middagen, sedan fördriffua de heela dagen mäd tobacksdrickande. Ekeblad Bref 1: 420 (1655; rättat efter hskr.). SvFolket 5: 289 (1939). —
-DROSS. (numera föga br.) tobaksbuss; äv. om liten mängd snus; jfr dros. (Han sade sig) sedt, huru Qwinfolcken i Kyrckian .. hade fått åth hwar annan sin Snuftobaks Bösza, och at the hade slagit på hwar andras Hand stora Tobaks drossar, dem dhe sedan hade opsnufwat. HanssonDröm. A 3 b (c. 1680). Heidenstam Svensk. 2: 281 (1910). —
-ELD. (numera bl. tillf.) eld (se d. o. 4 b) varmed tobakspipa tänds; äv. om glöd i tänd pipa. Uthur hans händer skakades (vid jordbävningen) både Eldståhlet och flintan, i ty han tå ute på Engen Tobaks Eld slå wile. Broman Glys. 1: 337 (1709). Tobakselden uti ett litet fyrfat .. besökes ganska flitigt (av båtpassagerarna). Bladh o. Hornstedt 62 (1799). Högberg Baggböl. 2: 176 (1911). —
-EXTRAKT. extrakt av tobak, använt ss. (ingrediens i) läkemedel l. insektsmedel o. d. Tobaks-Extract .. stillar fuktig Hosta och Bröstwärk. Bruno Gumm. 124 (1762). Själfva lössen äro lätta att döda med relativt billiga medel, t. ex. .. tobaksextrakt. 2NF 36: 195 (1923). —
-FABRIK. jfr fabrik 4 o. -hus. 2RARP 12: 632 (1741). De vigtigaste bland dessa fabriker (i Sv. vid mitten av 1800-talet) voro: sockerraffinaderier, ylle- och klädesfabriker, tobaksfabriker .. pappersfabriker, o. s. v. Thomée IllSv. 25 (1866). —
-FABRIKANT. fabrikant av tobak; jfr -fabrikör, -tillverkare. Björkman (1889). Tobaksfabrikanternas kommitté kommenterade på torsdagskvällen rapporten om lungkräfta och rökning. SvD(B) 29 ⁄ 6 1957, s. 11. —
-FABRIKAT. (numera mindre br.) särsk.: tobaksvara; i sht koll.; jfr fabrikat 1. Ibland .. fabriks-hemligheter räknar man äfven åtskilliga Tobaks-fabricater och ibland dessa de bekanta Cigarrerne från Havana. Wikström ÅrsbVetA 1829, s. 24. Ensamrätt att importera tobaksfabrikat. Östergren (1958). —
-FAT. (förr) fat (se d. o. 1) för (transport av) tobak. OSPT 1687, nr 20, s. 8. Åtskilliga andra Träd Kärel beståande utj gamla Kaar(,) Tobakz fat, Tunnor och fierdingar. BoupptVäxjö 1734. —
-FLÄTA. (förr) sammanflätad spunnen tobak. Koch GudVV 2: 312 (1916). (På tobaksraspen) rives tobaksflätan till snus. Fredr1Tid 34 (1924). —
-FNASSEL. (†) tobaksavfall (i form av smulor); jfr fnassel, sbst.1 1. Tröste den, som tappar minsta tobaksfnassel i deras papper! Heidenstam Karol. 2: 128 (1898). —
(2) -FRÖ. ApotT 1698, s. 73. Äfwen hade wår lärde Westgöte sändt tobaksfrö, som (J.) Ahlström planterade ut. Afzelius Sag. XI. 2: 286 (1870). —
(2) -FÄLT. jfr fält 1 b. Wikforss 719 (1804). (Byn) är omgiven av tobaksfält, och överallt på gårdarna ser man buntar av tobaksplantor ligga på torkning. Sandström NatArb. 1: 65 (1908). —
-FÖRBRUKNING. jfr för-bruka c. PH 8: 132 (1766; läst i orig.). Tobaksförbrukningen beräknas för 1891–1895 ha utgjort, pr individ och år, i Europa 1.04 kg och i Förenta staterna 2.55 kg. 2UB 10: 411 (1907). —
-FÖRBUD. förbud mot bruk av tobak. SAOL (1950). Det är självklart med tobaksförbud inom sjukvården. KvällsP 18 ⁄ 12 2003, s. 48. —
-GUL. gul av tobak; äv. i överförd anv. Efter hand blir det några tobaksgula leenden kring bordet. Martinson Kap 10 (1933). Spong Kråkn. 78 (1963). —
-HANDEL. handel (se handel, sbst.2 11 (b)) med tobak (jfr -affär 1); äv. konkret: tobaksaffär (se d. o. 2). Stiernman Com. 2: 309 (1641; läst i orig.). Snus- och tobakshandelen i Städerne .. bör egenteligen förbehållas fattige enkor, wärnlösa qwinfolk och af sig komne Borgare. Danckwardt SmndrFörf. 197 (1823). En dam av ädel vandel / som står i tobakshandel. Karlfeldt FlBell. 55 (1918). —
-HANDLARE. person som driver handel med tobaksvaror; jfr tobakist. UUKonsP 13: 385 (1679). Inga obehöriga personer, såsom Hökare, Hattstofferare och Bagarebods-Hustrur .. måge hädanefter .. befatta sig med Tobaks och Snus-Handelen, som Tobaks-Handlare och Tobaks-Fabriqueurer allena tilkommer. PH 11: 682 (1779; läst i orig.). VL 12 ⁄ 11 1906, s. 2. —
-HANDLERSKA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr -handlare. (Kvinnorna) är tillåtet, att blifva .. tobakshandlerskor. Agardh o. Ljungberg II. 2: 111 (1856). —
-HANTERING. jfr hantering II. SFS 1911, Bih. nr 6, s. 89. 1914, det år då den enskilda tobakshanteringen övertogs av Tobaksmonopolet. Dædalus 1948, s. 51. —
-HUS. särsk. (förr) om hus använt vid verksamhet förbunden med tobak; särsk. dels om offentlig lokal där tobak konsumerades (mot betalning), dels om tobaksfabrik. Sammalades skole .. Alle Öhl- och Brännewijns- eller andre Krogar, så och Tobackz Huus tilslutas om Affton för Högtijdzdagerne .. sädan Klockan är 7. slagen. Schmedeman Just. 457 (1665; rättat efter orig.). Oluff Persson, Spinnare på Tobakzhuset. BoupptSthm 1673, s. 298 a. —
-IMMA. (†) dimma l. slöja av tobaksrök; jfr imma, sbst. 1 (a), o. -moln. Bellman SkrNS 1: 111 (c. 1770). —
-INDUSTRI. jfr industri 3. AtlFinl. 24: 16 (1899). Tobaksindustrin hävdar att filter tar bort en viss procent .. av nikotinet och de skadliga tjärämnena. DN(A) 19 ⁄ 1 1964, s. 20. —
-KARDUS. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr kardus 1 b o. -brev. HovförtärSthm 1754, s. 3188. Tobakskardusernas färggranna märken tilltalade den folkliga fantasin. Kulturen 1963, s. 11. —
-KARVERI. (†) anordning l. lokal för skärning av tobak. HTSkån. 3: 302 (1805). Till följd hvaraf under åren närmast före år 1770 en mängd tobakskarfverier och snusfabriker uppstodo. ArbStat. A 2: 38 (1899). —
-KISTA. (förr) jfr kista 3 slutet. VRP 1717, s. 222. Vredgade kompanier, hvilkas .. utskickade återkommo tomhändta efter att ha kastat sorgsna blickar på magasinets tomma brännvinstunnor och tobakskistor. Quennerstedt Torneå 2: 324 (1903). —
-KLINIK. Riksförbundet mot Tobaken hoppas .. att i samarbete med läkare få till stånd en tobaksklinik till hjälp för rökare, som vilja bliva fria från sitt tvång. GbgP 27 ⁄ 10 1956, s. 11. —
-KLISTIR, äv. -KLYSTIR l. -KLISTER. (†) = -lavemang. Aken Reseap. 189 (1746). Inge starke clistirer eller stolpiller förmådde skaffa öpning, ej eller i början tobaks clistir. Thunberg Resa 1: 106 (1788). Gentz Lindgren 40 (1927). —
-KNIV. (i sht förr) 1 st. Tobakz knif, at skrufwa fast. BoupptVäxjö 1742. 1 st. Tobaks knif med talrick. BoupptVäxjö 1767. —
-KOLLEGIUM. [efter t. tabakskollegium] (om (ä.) utländska förh.) sällskap av tobaksrökare. Serenius H 1 a (1734). Aftnarna tillbragte .. (Fredrik Vilhelm av Preussen) i sitt kära tobakskollegium, en utvald krets av något rustika vänner, officerare och ämbetsmän. Almquist VärldH 6: 229 (1929). —
-KOMPANI. (förr) kompani (se d. o. 3 c) som handlade med tobak; jfr -bolag. ResolAllmBesvär 1664, s. A 4 a. J medlertidh håller Kongl. Maij:tt för billigt och skäligt wara, att tobaakzcompagniet skall för dheras toobaakz handell betala portorium till stadhen. ASScF 18: 470 (1666). —
-KONSUMENT. I Ryssland straffades tobaksconsumenterne (år 1634) med förlusten af näsan; men huru litet .. detta verkade, ser man ännu dagligen. Gynther ConvHlex. 425 (1848). —
(2) -KULTUR. särsk.: odling av tobak; jfr kultur 2. 2RA 1: 557 (1723; läst i orig.). Tobakskulturen utbredde sig till en början hastigare än potatiskulturen. TT 1885, s. 7. —
-KVARN. (i sht förr) kvarn (se d. o. 2) för sönderdelning av tobak. Tiden tillät ej at bese de öfrige slags qvarnarne, såsom: Oljo- Tobaks- Färgeträds-qvarnar. Björnståhl Resa 4: 313 (1782). AHB 119: 8 (1884; om mindre, handdriven apparat). —
(1, 2) -KÄPP. (förr) tobaksspett. Den som har att sälja .. Tobakskäppar och goda Tobaksplantor, gifwe det tillkänna i Tobaks-Fabriqueuren Zimmermans Bod. DA 1808, nr 114, Bih. s. 1. —
(1, 2) -LADA. (förr) lada (se lada, sbst.1 c) för torkning av tobaksblad. Bellman (BellmS) 1: 179 (c. 1775, 1790). I Sverige afplockas tobaksbladen på hösten, sorteras och buntas löst samman samt underkastas en första torkning, vanligen i s. k. tobakslador. 2UB 4: 650 (1899). —
-LAG. jfr lag, sbst.1 1. NordMed. 1991, s. 11 (om förh. på Island). Det kan bli ett lagstadgat förbud mot rökning i gemensamma lokaler, på arbetsplatser och i offentliga miljöer. Ett förslag till tobakslag kommer inom några veckor. DN 20 ⁄ 3 1992, s. A5. —
(2) -LAND. särsk. om land (se d. o. 1 a α) där tobak odlas l. som är avsett l. lämpligt för odling av tobak. Bonden (fick) mera winst af et litet Tobaksland, än tilförene af all sin åker. Linné Vg. 221 (1747). Efter planteringen vattnas och rensas tobakslandet förnyade gånger efter behof. Arrhenius Jordbr. 3: 127 (1861). —
-LAVEMANG. (†) lavemang varvid tobak används; jfr -klistir. Instrument til Tobaks Lavemang. BoupptVäxjö 1805. Ett tobakslavemang, som tillredes med att begjuta ett qwintin wanliga torra tobaksblader med ett qwarter kokhett watten. Lovén Anv. 78 (1838). Lundberg HusdjSj. 356 (1868). —
-LUKT. jfr lukt 2. (Han) kleff med Stegar i Fönstren och ransakade om han skulle känna någon Tobaks-Lucht, hwilken om han bleff warse, lät han straxt taga them som hade druckit, vthur Huset och vphängia. Rålamb Resa 44 (1658, 1679). Strindberg Giftas 1: 186 (1884). —
-MANUFAKTURIST. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr manufakturist 1. Arnell Stadsl. 120 (1730). —
-MISSBRUK~02 l. ~20. jfr missbruk 1 c. (Ingen) torde vilja bestrida, att sprit- och tobaksmissbruk i avsevärd grad fräta på det arbetande folkets livskrafter. Lidforss OndMakt. 165 (1906, 1909). —
-MISSBRUKARE. person hemfallen åt tobaksmissbruk. HanssonDröm. A 4 b (c. 1680). Expressen 30 ⁄ 12 1994, s. 2. —
-MOLN. moln (se d. o. 3 a) av tobaksrök; jfr -imma, -sky, -ånga. Oxenstierna Vanderdecken 73 (1865). Tobaksmolnen svävade upp mot taket. Trenter Sjöj. 155 (1966). —
-MONOPOL. (system med) monopol på handel med l. tillverkning av tobak; äv. konkretare, särsk. om svenska statens tobaksmonopol (jfr monopol 2). EkonS 1: 63 (1891). Ett sista försök att rädda tobaksmonopolets fabrik i Gävle från förflyttning .. gjordes på tisdagen. DN(B) 1957, nr 324, s. 19. Tobaksmonopolet upphör vid årsskiftet. SvD(A) 21 ⁄ 4 1966, s. 21. —
-NÄMND. (förr) om statlig nämnd (inrättad 1943 o. avskaffad 1961) med uppgift att handlägga frågor rörande tobakshandel då statsmonopol rådde; särsk. i uttr. statens tobaksnämnd. SFS 1943, s. 607. Inför statens tobaksnämnd behandlades .. Tobaksmonopolets förslag om att återförsäljares rabatter bli oförändrade efter skattehöjningen på cigarretter. LD 1958, nr 35, s. 8. —
(2) -ODLARE. person som odlar tobak; jfr -planterare, -plantör. WoJ (1891). (Om ungdomar inte börjar röka) skulle det innebära ruin för tobaksodlarna i USA. SvD(B) 29 ⁄ 6 1957, s. 11. —
(2) -ODLING. jfr odling 2 o. -skötsel. SvTyHlex. (1851). Första försöket med tobaksodling i Alingsås skedde år 1724 eller ett år efter potatisens införande och icke utan mångas åtlöje. TT 1885, s. 7. Widding Ryttmäst. 18 (1968; konkret, om tobaksfält). —
-OLJA. olja (i l.) utvunnen ur tobaksfrön; äv. om oljeliknande vätska som avsätter sig i pipskaft o. d., tobakssaft. IErici Colerus 2: 383 (c. 1645). Destillerad Tobaks-Olja Med bomull öfwer naflan lagd, stillar alt ref och swällande i kroppen. Roberg Beynon 241 (1727). IllSvOrdb. (1955; om tobakssaft). —
-PENG l. -PENNING. i pl., stundom äv. i sg. (koll.), särsk. om (små)pengar avsedda för inköp av tobak; äv. (om ä. förh.) om pengar utgående till anställd ss. lön (i stället för tobak in natura). ConsAcAboP 4: 226 (1674). Såsom Kongl. Maj:t berättes, at den gemene man af de Finska Regimenterne icke utbekommit det tredie dels öre Tobackspenning, som dem efter Staten bestås. Stiernman Riksd. 2412 (1720; läst i orig.). Här ska’ han få lite tobakspengar, så går det lättare att kasta brefven. Rönnberg Brovakt. 10 (1904). —
-PIPA. (tobak- 1638. tobaks- 1637 osv.)
1) pipa (se pipa, sbst.1 4) för tobaksrökning. OxBr. 11: 722 (1637). Effter der war buller, så gick iag dijt at see på, iag hadhe allenast en tobakzpipa i handen och giorde ingen nogot. ConsAcAboP 3: 315 (1669). Hallström Händ. 221 (1927).
2) om (individ av) fiskarten Fistularia tabaccaria Lin. (vars nos är lång o. vars långsträckta kropp slutar i en piskformig stjärt); jfr pip-fisk. Oldendorp 1: 104 (1786). Längs den amerikanska östkusten .. med tyngdpunkten av sin utbredning i Västindien, förekommer tobakspipan. DjurVärld 6: 324 (1962).
Ssgr (till 1): tobakspip-, äv. tobakspipe- l. tobakspips-bruk. (förr) bruk (se d. o. 9) för tillverkning av tobakspipor; jfr pip-bruk o. -pip-fabrik. König LärdÖfn. 6: 66 (1747).
-foder. (†) fodral l. etui för en l. flera tobakspipor; jfr pip-foder 2. BoupptSthm 1684, s. 1045 b. ÅgerupArk. Bouppt. 1744. —
(2) -PLANTA. Kalm VgBah. 247 (1746). Redan Linné beräknade, att en enda tobaksplanta i medeltal lemnar öfver 40 000 frön. Fries Växtr. 113 (1884). —
(2) -PLANTAGE. jfr plantage 1 b (slutet). Risingh LandB 37 (1671). I hufvudstaden, där fordom vidsträckta tobaksplantager upptogo flera af våra nuvarande stadsdelar .. odlas tobak alltjämt ytterst på malmarna. SvD 1899, nr 293 B, s. 1. —
(2) -PLANTERARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) tobaksodlare. Lind 2: 653 (1749). Från Holland inkallade .. (J. Alströmer) en tobaksplanterare till .. (tobaksfältets) skötsel. Afzelius Sag. XI. 2: 286 (1870). —
(2) -PLANTERING. abstr. o. konkret; jfr plantera 1 d, e (slutet). Hvad .. riksens commerciecollegium .. berättat angående tobaksplanteringen här i landet. 2RA 1: 557 (1723; läst i orig.). Under hans tid anlades rätt betydande tobaksplanteringar på gården. Fatab. 1957, s. 55. —
(2) -PLANTÖR. (numera bl. om ä. förh.) tobaksodlare; jfr plantör c. PH 8: 7728 (1767; läst i orig.). Fatab. 1975, s. 88. —
-POLITIK. politik (se politik, sbst. 2–4) med avseende på (reglering av) tobakshandel l. tobakskonsumtion o. d. NordMed. 1977, s. 76. —
-PRESS. (förr) press (se press, sbst.1 2 (a)) för utpressning av överflödig vätska ur tobaksrullar. Linné Öl. 11 (1745). —
-PUNG. pung för tobak; jfr -blåsa. Osbeck Resa 170 (1751, 1757). Kaptenen tog upp en tobakspung och rullade en cigarrett med ena handen. Östergren Ankare 219 (1988). —
-RIVARE. (förr) om person som yrkesmässigt rev l. finfördelade tobak (jfr rivare 11); äv. om redskap varmed tobak revs. Lind 1: 1513 (1749). Tobaksrifvaren blef en lyxartikel, som ofta beundrades i den fina verlden, dit en hvar snusande kavaljer medförde en sådan i sin ficka. MeddSlöjdF 1895, s. 25. —
-RULLE, förr äv. -RULLA l. -RULL. (i sht förr) om rulle bestående av (spunnen (o. flätad)) tobak; jfr rulle, sbst.3 3 b. The som bära Tobaksrullar in på kyrkiogården eller kyrkio til sahlu miste desamme. KulturbVg. 1: 81 (1673). En av hans matroser (tog) helt lugnt en tobaksrulle ur fickan och avbet en buss, sig själv till traktering. Hägg TretungFl. 178 (1941). —
-RÖK. om rök från tobak (som uppstår vid tobaksrökning); jfr rök, sbst.2 1 f, o. -ånga. Lucidor (SVS) 360 (1673; uppl. 1997). Tobaksrök lindrigt inblåsen i örat, lindrar .. både döfhet och örwärk hos somlige. Darelli Sockenapot. 134 (1760). Tobaksröken var tät och kväljande i rummet. Blom Sörja 145 (1971).
Ssg: tobaksröks-klistir. (†) lavemang i form av tobaksrök som inblåses genom stolgången; jfr tobaks-klistir, tobaks-lavemang o. rök-tobaks-klistir. Alm(Gbg) 1781, s. 42. VetHLäk. V. 3: 48 (1798). —
-RÖKANDE, n. jfr -rökning. Dobbel, Swalg, Dryckenskap, Tobackzrökande .. eller annan fåfängia. Schmedeman Just. 459 (1665; läst i orig.). —
-RÖKARE. person som röker l. har som vana att röka tobak; jfr -smökare. År 1680 .. i Augusti månad, blef igenom en tobaks-rökares oförsichtighet elden lös uti Rysz-gården. Rüdling 225 (1731). —
-RÖKNING. jfr röka, v.2 2, o. -drickande, -rökande, sbst. Aken Reseap. 184 (1746). Mot tandvärk, förstoppning och astma användes af allmänheten stundom tobaksrökning. Uhrström Hemläk. 531 (1881). —
-SAFT. om vätska som avsöndras från tobak vid snusning l. piprökning o. d. (jfr saft 5 a o. -olja, -sås); förr äv. om extrakt från tobaksblad (använt i medicinskt syfte) (jfr saft 5 b). (Han hade besökt en vän) tå han lågh och soff på sin Säng, och bleff warse at TobaksSafften hade flutit honom aff Munnen öfwer hela hans skiägg. HanssonDröm. A 3 a (c. 1680). (Om de som lider av frossa) nyttja .. 1/2 lod Tobakssaft .. så slippa de sedan ofta sjukdomen. Haartman Sjukd. 159 (1765). Moberg Invandr. 179 (1952). —
-SALVA. (†) salva gjord på tobak. Roberg Beynon 240 (1727). Tobaks-salfwan brukas, på hårda körtlar och hårda växter, en lång tid, både insmord och pålagd. Darelli Sockenapot. 102 (1760). —
-SKATT. konsumtionsskatt l. punktskatt på tobaksvaror (jfr -accis); förr äv. om skatt erlagd av importör av tobak; jfr -pålaga. Möller (1790). Under 1917 inlevererade .. (AB Svenska tobaksmonopolet) i tobaksskatt till Statskontoret 18,874,852,53 kr., hvari ingår äfven skatt för tobakshandlarnas import. 2NF 27: 1074 (1918). SFS 1994, s. 6007. —
-SKATTE-LAGER. (förr) om lager där importör utan erläggande av skatt kunde upplägga tobaksvaror i avvaktan på återutförsel l. försäljning inom landet, skatteupplag för tobaksvaror. Tobaksskattelager må inrättas allenast å ort, där tullkammare .. finnes och utövaren av statens tobaksmonopol tillika har kontor inrättat. SFS 1924, s. 324. —
-SKILLING. (förr) om kontant tillägg till soldats dagslön in natura; jfr portions-skilling. Quennerstedt Torneå 2: 157 (i handl. fr. 1809). Manskapets underhåll och tobaksskilling utgår från och med uppbrotts-dagen från Companisamlingsplatserna. KrigVAT 1839, s. 186. —
-SKRIN. (förr) skrin för förvaring av tobak; jfr -burk, -schatull. Ett st. g(amma)lt Tobaks skrin med lås och nyckel. BoupptVäxjö 1803. —
(2) -SKÖRD. skörd (se skörd, sbst. 6) av tobak; äv. konkret (motsv. skörd, sbst. 7). WoJ (1891). Tobaksskörden göres medels knif, hvarefter bladen skiljas från stjälken samt torkas. Grotenfelt JordbrMet. 382 (1899). DN 6 ⁄ 5 2000, s. A7 (konkret). —
(2) -SKÖTSEL. (†) odling (se d. o. 2) av tobak; jfr skötsel 1 c β o. -odling. (Invånarna på Anguilla) föda sig af Tobaks och Boskaps-skötsel. Oldendorp 1: 9 (1786). Heinrich (1814). —
(2) -SLÄKTE. (tobak- 1904. tobaks- 1845 osv.) Almström KemTekn. 2: 286 (1845). Tobakssläktet tillhör samma växtfamilj som potatisen. SvVäxtförädl. 1: 617 (1951). —
-SOPOR, pl. (†) jfr sopa, sbst.2, o. -avfall. (Kål) angripes .. mycket af jordloppor, som fördrifvas .. genom .. tobakssopor. Juhlin-Dannfelt 227 (1886). —
(1, 2) -SORT. jfr sort 3. SAOL (1900). Alida Olsson .. som odlat fram den legendariska tobakssorten Alidatobaken. DN 28 ⁄ 2 2004, s. 10. —
(1, 2) -SPETT. (förr) spett på vilket tobaksblad uppträddes för torkning; äv. med inbegrepp av därpå uppträdda tobaksblad; jfr -käpp. Långa rader af ställningar, hvaröfver tobaksspetten hänga, medan bladen undergå en första torkning. TurÅ 1904, s. 135. Fatab. 1966, s. 55. —
-SPINNARE. (tobak- 1669–1788. tobaks- 1669 (: tobakz spinnare Änkia) osv.) (förr) person som yrkesmässigt spann (se spinna, v.1 2 a) tobak; äv. om person som ägde l. förestod tobaksspinneri; jfr spinnare, sbst.1 I 1. BoupptSthm 1669, s. 1330. Tobaksspinnare .. (dvs.) Arbetare på en tobaksfabrik, som spinner rulltobak. Dalin (1854). Då .. tobaksspinnarna i Karlskrona år 1752 klagade över den kännbara brist på arbetare de ledo vid sina fabriker .. så beslöt (osv.). Levander FattFolk 133 (1934).
-SPINNERI. (tobak- 1727–1788. tobaks- 1687 osv.) (förr) jfr spinneri 2. BoupptSthm 1687, s. 1271 a. Tobaksspinnerierne uparbeta af utländska blad öfwer 13000 och af inländska 1000 Skålp:d. König LärdÖfn. 6: 8 (1747). —
(2) -STJÄLK. (tobak- c. 1755. tobaks- 1734 osv.) om tobaksblads huvudnerv (som avskiljs medelst stripning (se stripa, v.5 1) o. utgör dels avfall, dels råvara vid produktion av vissa tobaksvaror) (jfr stjälk 4 o. rygg-stjälk); äv. om tobaksplantas stjälk (se d. o. 1). FörordnUtrWar. 1734, s. B 3 b. Tobaksstjelkarna eller stammarna brukades til nytta på det sätt, at sedan de plåckat bladen af de samma, låta de dem ännu stå, til des frön blifvit mogna. Kalm VgBah. 281 (1746). Tobaksstjälk kallas det .. avfall, som erhålles vid bladens ”stripning”. Kjellin (1927). —
-STOPPARE. (tobak- c. 1755. tobaks- 1678 osv.) (numera bl. tillf.) jfr stoppare II 4 o. pip-stoppare. BoupptSthm 1678, s. 257 a. Heinrich (1814). —
-STÅNG. (förr) om stång bestående av (spunnen) tobak. Maria knotade ibland över .. att Falls tobaksstänger blevo väl odryga. Månsson Rättf. 1: 28 (1916). —
-STÄMPEL. (förr) om stämpel använd av tulltjänsteman för märkning av tobak; äv. om med sådan stämpel åstadkommet märke. Tull-Kammaren (har) en nyckel til lådan, hwaruti Tobaks-stämpeln förwaras. PH 6: 4226 (1756; läst i orig.). Arbman Silv. 62 (c. 1890). —
-SURROGAT. surrogat för tobak; äv. om surrogat innehållande viss mängd tobak. LAHT 1892, s. 68. Till tobak räknas .. alla tobakssurrogat, i vilka tobak eller nikotin ingår. VaruhbTulltaxa 1: 93 (1931). —
-SÅS. (i fackspr.) om vätska som bereds för att höja smak o. arom på tobak (jfr sås 2 a); äv. (numera bl. tillf.) om vätska som avsöndras (i munnen) från tobak vid snusning l. piprökning o. d. (jfr -saft). En dehl (av barnen på tobaksspinneriet) woro Buszmakare, ihopläggandes smala tobaksremsor, de ther insupit ett tobaks-sås, hwars composition war här ett arcanum. Linné Öl. 10 (1745). (Då) kan du börja hovera dej och låta en ny gröngöling sopa upp, där du behagar lägga af din tobakssås. GHT 1905, nr 197 B, s. 3. —
-SÄLJNING. (†) tobaksförsäljning. Then otidiga Öl- Bränwins- och Tobaks sälgning, som på Hyttorne af Borgarne gemenligen öfwas plägar. Bergv. 1: 820 (1665). StadgTjänstef. 1723, s. B 3 a. —
-TALLRIK. (†) tallrik för rökverk o. d. Stråle RörstrH 1: 49 (i handl. fr. 1733). 1 st. Tobakstalrick af Wallnöte träd med låck. BoupptRasbo 1754. BoupptVäxjö 1784. —
-TILLVERKARE. tillverkare av tobak; särsk.: tobaksfabrikant. (Om) hos en obehörig Tobaks tilwärkare .. anträffades .. endast werktyg och Tobaksblader .. har Hans Kongl. Maj:t .. pröfwat skäligt at utsätta plikten til Tijo Daler Silfwermynts böter, samt Warans och Wärktygens Förlust. KungörTobakspinnSoc. 22 ⁄ 11 1751, s. 3. Tobakstillverkaren Swedish Match har .. vunnit ett produktansvarsmål i USA. DN 3 ⁄ 8 2004, s. C4. —
-TILLVERKNING~020. Tobaks-tillverkningen, hvilken idkas uti flere Rikets städer, fortsättes till stor del af Svenska blader. EconA 1807, apr. s. 11. —
-TJÄRA. sammanfattande, om (skadliga) ämnen förekommande i tobaksrök (varav flertalet bildas vid förbränning). Bergstrand SvLäkS 496 (1958). Tobakstjära är det sammanfattande namnet på partiklarna i röken. En del av dessa är kolväten, vilka är cancerframkallande. Expressen 3 ⁄ 3 1990, s. 12. —
-TUGGANDE, n. VDAkt. 1681, nr 57. Undersökningar har .. kopplat ihop tobakstuggande med mun- och magcancer. Expressen 15 ⁄ 4 1994, s. 18. —
-TUGGANDE, p. adj. HärnösDP 1664, s. 92. De tobakstuggande manfolkens spottloskor. Moberg Invandr. 130 (1952). —
-TUGGARE. person som nyttjar l. har som vana att nyttja tuggtobak. KyrkohÅ 1911, MoA. s. 117 (c. 1650). DN 28 ⁄ 11 1998, s. A7. —
-TULL. (tobak- 1642. tobaks- 1753 osv.) (förr) tull på tobak. RP 9: 239 (1642). Det fanns för några år sedan en tobakstull, som nu är borta. Den tas upp som skatt i stället. Wigforss Riksbudg. 66 (1927). —
-VATTEN. (†) vatten med extrakt l. destillat av tobak. Destilleradt Tobaks watn Warmt bundet om hufwudet, stillar hufwudwerck och öronens plågo. Roberg Beynon 242 (1727). Utrotningsmedel (för tripsar) .. omsorgsfull och upprepad tvättning med starkt tobaksvatten. Tullgren Skadeins. 25 (1906). —
(2) -VÄXT. (tobak- 1904. tobaks- 1741 osv.) växt av släktet Nicotiana Lin. hörande till familjen Solonaceae; äv. i pl. om familjen. VetAH 1741, s. 7. ArkBot. II. 1: 20 (1904; om familjen). Tobaksväxten erfordrar en lätt, lucker, sandblandad, varm och mild jord. Jönsson Gagnv. 221 (1910). —
-ÅNGA. tobaksrök; jfr -moln. Palmær Lustr. 28 (1841, 1848). Tobaksångorna drev .. över församlingen. Delblanc Nattresa 171 (1967).
Spalt T 1849 band 34, 2005