Publicerad 1982   Lämna synpunkter
SOPA 3pa2 l. sωp3a2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Bureus Warn. D 1 b (1604) osv.) ((†) -ar Rålamb 13: 67 (1690); -er Brasck FörlSon. A 4 b (1645), HovförtärSthm 1755, s. 351).
Ordformer
(förr äv. soop-)
Etymologi
[fsv. sopa, sv. dial. sopa, sophög, sopor; till SOPA, v.; jfr äv. nor. dial. sopa, sophög]
i pl. (ngn gg äv. i sg. i totalitetsbemärkelse): (torr) orenlighet som (skall sopas l. sopas l.) sopats upp (i sht från golv l. gator); ofta (i sht i ssgr) allmännare, om (hopsamlat) avskräde (se d. o. 1) l. avfall (se d. o. 3 c) l. skräp (se SKRÄP, sbst.1 1) o. d. (i sht sådant som (skall) uppsamlas gm kommunal försorg); i sg. stundom äv. i individuell anv. Rääf Ydre 3: 155 (i handl. fr. 1608). Sopor, skulor och afskrap som wanka i et hushåll. Serenius EngÅkerm. 182 (1727). Gatorne (i Köpenhamn) renhållas genom Entreprise 2:ne dagar i wekan, emedlertid ut kasta inwånarena alle deras sopor mitt på gatorne. Palmstedt Res. 28 (1778). Ur sopor och slip från guldarbetares verkstäder kunna de ädla metaller, som deri finnas, utdragas. Åkerman KemTechn. 1: 189 (1832). Idun 1953, nr 41, s. 46 (i sg. i individuell anv.). Kommun (är) oförhindrad att uttaga avgifter för bortforsling av sopor och avfall. BtRiksdP 1960 H, IX. 2: nr 54, s. 1. Sopan är helt enkelt en värdefull råvara, som det nu gäller att utvinna med ekonomiska metoder. NTeknik 1972, nr 27, s. 5. — jfr GAT-, GOLV-, GÖDSEL-, HUS-, HUSHÅLLS-, SKRÄP-, TOBAKS-SOPOR. — särsk.
a) i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt; äv. i sådana nedsättande uttr. som ligga hemma på soporna, inte skiljas från soporna, betecknande att ngn endast håller (l. hållit) sig hemma (o. följaktligen är okunnig o. inskränkt l. ingenting uträttar o. d.; jfr HEM-FÖDING 2); äv. i uttr. betecknande att man är dryg l. självsäker i hemmet l. i sin egen trånga sfär o. d. Bureus Warn. D 1 b (1604: leghat hemma). Hunden är dierff på sine sopor. SvOrds. B 2 b (1604). Hemfödingar, som intet skillias wedh Sooperna. Grubb 147 (1665). Hahnen yfwes på sooperna .. (dvs.) Heemfödingen är altijdh dristigh och näsewijs dher han boor. Dens. 311. Then som lägger sig ibland sopor, blir kastad för swin. Lind (1749).
b) mer l. mindre bildl. Beskow (1834) i 3SAH XLVI. 2: 254. Bror skulle berätta oss något om slaget vid Willmanstrand. .. (Svar:) jag känner ingen lust att vidare stöka i soporna från 1741. Topelius Fält. 4: 379 (1864). Jag .. upptäckte huru sorgen och smärtan liksom förbrände själens sopor. Strindberg Ensam 43 (1903). DN 1976, nr 132, s. 27 (i sg., i individuell anv.).
Ssgr (jfr sopa, v. ssgr. Anm. Ssgn sop-skyffel o. därmed liktydiga ssgr kan äv. hänföras till sopa, v.): A: SOP-AVSTJÄLPNING~020. Sthm 2: 355 (1897).
-AVSTJÄLPNINGS-PLATS. jfr -tipp. SDS 1946, nr 162, s. 8.
-BACKE. backe (se backe, sbst.3 4 a) använd ss. l. utgörande avstjälpningsplats för sopor; äv. oeg., om ngt som är fyllt av avfall l. skräp o. d. DA 1771, nr 106, s. 4. ”Här är jag herre”, — sa’ tuppen, stod på sopbacken. Holmström Sa’ han 37 (1890). För övrigt var bordet .. en sopbacke med apelsinskal, ost- och brödkanter. Strindberg Fan. 22 (1907). särsk. i uttr. kasta l. vräka o. d. ngt på sopbacken, äv. oeg. l. bildl.: vraka l. förkasta ngt (ss. oanvändbart; äv. med personobj.). Kasta det på sopbacken, det duger till intet. Weste FörslSAOB (c. 1817). Det, som idag med alla reklamens basunstötar proklameras såsom det enda målet för konstnärssträfvandet, kastas i morgon utan vidare på sopbacken. VL 1897, nr 183, s. 2. Hedin Jerus. Inl. 2 (1917; bildl., med personobj.).
-BEHÅLLARE. jfr behållare 2 o. -kärl. Sandel Dropp. 5 (1924).
-BERG. berg (se d. o. 1 g β) av sopor; äv. oeg. Post Renhålln. 11 (1904).
-BIL. bil för soptransport(er). Östergren (cit. fr. 1920).
-BRÄNNING. bränning av sopor, sopförbränning. Almquist Häls. 190 (1894).
Ssg: sopbrännings-anstalt. jfr anstalt 5 (b). TT 1904, Allm. s. 286.
-CONTAINER ~kontäj2ner, r.; best. -n; pl. -nrar, äv. = l. -s (SDS 1979, nr 251, s. 8). [senare leden av eng. container, behållare, till contain, innehålla, av meng. contein, av ffr. contenir (fr. contenir), av lat. continere, av con- (se kon-) o. tenere, hålla, till roten i tänja] stor behållare för förvaring o. transport av sopor, container för sopor. NTeknik 1970, nr 8, s. 4.
-DELNING. (numera mindre br.) sopfördelning. 2NF (1917). Östergren (1943).
-DYNGA. (sop- 1727 osv. sope- 16621949) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat)
1) sopgödsel. Rosenhane Oec. 55 (1662). Salander Gårdzf. 73 (1727).
2) sophög (vars innehåll är avsett för användning ss. sopgödsel). FoF 1933, s. 192. jfr LandsmFrågel. 9: 7 (1927).
-FJÄRDING. (förr) i stad: fjärding (se d. o. 2 a) kännetecknad av stor sopmängd (o. fattig befolkning). Bremer Hertha 126 (1856).
-FRI. fri (se d. o. 27) från sopor. Alving DamKlubb. 262 (1931).
-FÖRARE. (†) renhållningsarbetare med uppgift att sopa upp o. föra bort (gat)sopor; gatsopare. Palmstedt Res. 28 (1778).
-FÖRBRÄNNING. sopbränning. Wirgin Häls. 2: 161 (1931).
Ssgr: sopförbrännings-anläggning. jfr anläggning III 1 a α. BtRiksdP 1960 H, IX. 2: nr 54, s. 7.
-station. jfr -förbrännings-anläggning. SvD(A) 1958, nr 340, s. 1 (i annons).
-ugn. jfr -förbrännings-panna. 2UB 1: 504 (1898).
-FÖRDELNING. (mera tillf.) fördelning av sopor i olika slag (t. ex. för användning ss. gödsel, för förbränning o. för återanvändning), sopdelning. Östergren (cit. fr. 1916).
-GROP. (i sht förr) grop för l. med sopor. Klint (1906).
-GUBBE. (numera bl. vard.) renhållningsarbetare som sysslar med soptransporter; förr äv. dels om gatsopare, dels om man som samlade lump o. d. ur soptunnor o. d. ÖoL (1852; om gatsopare). Sopgubben (kom) med sin raka och fiskade upp lump av alla de slag och stoppade i sin säck. Linder Tid. 110 (1924). Fogelström Somm. 37 (1951).
-GUMMA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) gumma som sysslade med soptömning o. d. Adelsköld Dagsv. 1: 76 (1899).
-GÖDSEL. (sop- 1893 osv. sope- 1814) (i sht förr) gödsel erhållen ur sopor; jfr gödsel-sopor. VexiöBl. 1814, nr 23, s. 7.
-GÖDSLAD, p. adj. (i sht förr) gödslad med sopgödsel. LAHT 1920, s. 210 (om träda).
-GÖDSLING. (i sht förr) gödsling med sopgödsel. LAHT 1910, s. 697.
-GÖMMA. om plats (skrymsle o. d.) där sopor (damm o. smuts o. d.) lätt samlas o. gömmer sig; äv. bildl.; jfr damm-, smuts-gömma. Hammenhög PoB 53 (1931).
-HANTERING. hantering (se d. o. II) av sopor. NTeknik 1968, nr 7, s. 5.
-HARPNING. (förr) sopfördelning medelst harpning (se harpa, v.2 b). 2NF 22: 1392, Fig. 9 (1915).
-HINK. hink för l. med sopor. Heidenstam Alienus 1: 230 (1892).
Ssg: sophinks-, äv. sophink-ställ. ställ för sophink. Östergren (cit. fr. 1925).
-HISS. hiss (se hiss, sbst.2) för soptransport. Fredricson Res. 191 (1940).
-HUS. (i sht förr) hus för soptunnor l. sophinkar o. d. SDS(A) 1932, nr 155, s. 8.
-HÄMTARE. renhållningsarbetare med uppgift att hämta o. borttransportera sopor (jfr -gubbe); äv. om bil för soptransporter. Hammar (1936). IllSvOrdb. (1955; äv. om bil).
-HÄMTNING. hämtning av sopor. LAHT 1907, s. 337.
Ssgr: sophämtnings-bil. jfr sop-bil. LD 1958, nr 239, s. 1.
-HÖG. (sop- 1745 osv. sope- 16741891) hög (se hög, sbst.1 2) av sopor l. hög utgörande uppsamlingsplats för sopor (jfr -backe, -tipp); äv. om stor mängd av sopor (jfr hög, sbst.1 4); äv. hyperboliskt, särsk. om plats som är översållad med sopor. Juslenius 354 (1745). Palatzerne (i Paris), hwarest jemt sophögar ligga wid portar, i förstugor och trappor. Palmstedt Res. 64 (1779). Folk, som med förkärlek använda den omgivande terrängen som sophög. SvNat. 1932, s. 111. (Violmusseronen) växer i regel gyttrad eller tuvad på fet jord, exempelvis på sop- och torvhögar samt på gurklister. Cortin SvampHb. 58 (1942). särsk.
a) i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. En Herregårds tupp är en stor kaxe på Sop-högen. Sahlstedt SagTupp. 22 (1758). jfr: Hwar tupp är herre på sin sope-hög. Rhodin Ordspr. 78 (1807). Två tuppar sämjas inte på en sophög. Granlund Ordspr. (c. 1880). Den som nöjer sig med att sitta på sophögen, han får sitta der också. Benedictsson Folkl. 88 (1887). Var och en längtar efter sin sophög. Åkerman Rolland Lil. 13 (1919). Det kommer aldrig att gå, det blir som två tuppar på en sophög. Östergren (1943).
b) i uttr. betecknande att ngt ss. odugligt l. utnött o. d. läggs l. bör läggas o. d. på en sophög l., oeg. l. bildl. (jfr c), (bör) vrakas l. kasseras l. förkastas o. d. När Hudar och skin barckas och Håren afskafwas, så måste man dem icke bortkasta på Sop-högen, utan (osv.). Salander Gårdzf. 113 (1731). Spårvagnarna i trafik, med otvättade fönster och målningen avskavd, voro mogna för sophögen. Laurin Minn. 4: 80 (1932). Karlzén BlåNov. 47 (1951).
c) oeg. l. mer l. mindre bildl. (jfr b). Sylvius Mornay 238 (1674). En Författare, hvars arbeten .. fått eller förtjena et rum på Litteraturens sophög. JournSvL 1798, s. 490. Sicilien (har) varit italienska arméns sophög, där de sämsta officerarna hamnat. GHT 1943, nr 164, s. 8.
Ssg: sophögs-backe. jfr sop-backe. Collinder Kalev. 62 (1948).
-HÖJD. (†) sophög. Posten 1769, s. 1135.
-KARL. (ngt vard.) jfr -gubbe. Östergren (1943).
-KORG. (i sht förr) korg för sopor; jfr -hink o. skräp-korg. Serenius Ccc 3 a (1734).
-KUSK. (förr) renhållningsarbetare som med hästdraget fordon skötte soptransporter. YrkesförtArbFörmedl. 28 (1936).
-KÄRL. kärl för sopor; jfr -container, -hink, -tunna. Wirgin Häls. 2: 148 (1931).
Ssg: sopkärls-kärra. jfr sop-kärra. SkånD(B) 1958, nr 64, s. 12.
-KÄRRA. kärra för transport av sopor (i sopkärl). Björkman (1889).
-KÖRARE. jfr -hämtare. Aurell Tyberg 49 (1932).
-LASS. jfr lass, sbst.2 1. Mörne HjärtSvärd. 40 (1935).
Ssg: soplastnings-station. (förr) järnvägsstation inrättad (bl. a.) för soplastning. Sthm 2: 426 (1897).
-LÅDA. (i sht förr) jfr låda, sbst.1 1, o. -kärl. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 83.
-LÅR. (i sht förr) jfr lår, sbst.1, o. -kärl; äv. bildl. Envallsson Kopparsl. 47 (1781). Nya Sverge var .. en soplår .. dit allt slödder samlades. Strindberg NRik. 146 (1882).
-LÄMPARE. (numera bl. i skildring av ä. förh.) renhållningsarbetare med sophantering ss. uppgift. SD(L) 1902, nr 416, s. 4.
-MAJA. i båthamn o. d.: litet (trä)hus innehållande soprum (o. torrtoalett), sopbod; jfr maja, sbst.2 SvD 1971, nr 321, s. 8.
-MÄNGD. jfr mängd, sbst.2 1 (d). 2NF 22: 1384 (1915).
-NEDKAST~02 l. ~20. jfr nedkast slutet; äv. oeg.; jfr -schakt, -utslag. SvD(A) 1929, nr 305, s. 14. Två rum och kök med sopnedkast / i någon förstadsbyggnation. Olrog Rosenbl. 2: 11 (1948). Sopnedkastet (i de italienska bergsbyarna) utgöres av gatan, och folket där får se noga upp. Ymer 1955, s. 195.
Ssgr: sopnedkast-lucka. jfr lucka, sbst.2 1. SDS 1948, nr 106, s. 3.
-PAKET. paket (se paket, sbst.1 1) med sopor. Fogelström DrömStad 158 (1960).
-PLATS. plats (se plats, sbst.1 2) för l. med sopor, sophög l. soptipp o. d. Post Renhålln. 14 (1904).
-PÅSE. påse för l. med sopor. Isaksson KvHuset 20 (1952).
-RUM. rum (se rum, sbst.3 9) för sopkärl (l. sopor). PT 1903, nr 130 A, s. 4. Dörr för soprum i källare. SvByggkatal. 1955, s. 761.
-SCHAKT. (i sht i fackspr.) sopnedkast. Wirgin Häls. 2: 148 (1931).
-SILO. silo för sopor. NTeknik 1970, nr 8, s. 3.
-SKJUL. jfr -hus. Martinson VägUt 363 (1936).
-SKOFFA. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) sopskyffel; jfr skoffa, sbst. 2. BoupptVäxjö 1843.
-SKOPA. skopa (se skopa, sbst.1 2) för soplastning o. d. SD 1899, nr 408, s. 3.
-SKOVEL. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) sopskyffel. BoupptVäxjö 1874.
-SKYFFEL. skyffel (se skyffel, sbst.1 1) för uppsamling av soporna vid sopning; äv. om l. med inbegrepp av innehållet; jfr -skoffa, -skovel o. sope-järn. DA 1793, nr 208, s. 4. Anunciata tog en sopskyffel med grus. Edqvist AngelTer. 241 (1953).
Ssg: sopskyffel-tals, adv. så mycket att flera sopskyfflar fylls. Schulze Emigr. 78 (1930).
-SKÅP. skåp (se skåp, sbst.1 1) för soppåse l. sophink (l. soptunna l. sopsäck o. d.). Bolin VFöda 402 (1934; för sophink). SvD 1971, nr 263, s. 20 (för säck l. tunna).
-STACK. jfr -hög, -tipp. Lo-Johansson Gen. 157 (1947). jfr LandsmFrågel. 9: 7 (1927).
-STATION.
1) (förr) järnvägsstation för ilastning av (gödsel)sopor för vidare transport. BtRiksdP 1892, I. 1: nr 17, s. 16.
2) större central kommunal anläggning för omhändertagande (uppläggning l. förbränning o. d.) av sopor; äv. oeg.: anläggning för omhändertagande av radioaktivt avfall. PT 1908, nr 118 A, s. 2. Nu har Kristianstad fått landets vackrast belägna sopstation (mitt i Helgeån). Hammarlund SamtJord. 86 (1971). SvD 1973, nr 324, s. 30 (för radioaktivt avfall).
-SUG. i större hus l. i bostadsområde: central anläggning för uppsugning (o. komprimering) av hushållssoporna. SvD(A) 1968, nr 42, s. 9.
-SUGNING. uppsugning av sopor (medelst sopsug). NTeknik 1970, nr 8, s. 3.
-SÄCK. säck för sopor; jfr -tunna. SvD(A) 1959, nr 103, s. 5.
-TIPP. avstjälpningsplats för sopor (jfr -hög); äv. i uttr. betecknande att ngt (ss. odugligt) kastas på en sådan plats (äv. oeg. l. bildl., i fråga om att vraka l. förkasta l. odugligförklara ngn l. ngt; jfr -hög b). Fatab. 1931, s. 117. Man bör akta sig för att vräka landsfogde Thorsson på soptippen. SkånD(B) 1957, nr 302, s. 4. Kör vi vårt förflutna till soptippen (gm att glömma vårt kulturarv), åker vi själva ohjälpligt med på lasset och stannar därute. Gierow i 3SAH LXXXI. 2: 156 (1973).
-TRANSPORT. transport av sopor. TT 1899, Allm. s. 161.
-TRANSPORT-VAGN. jfr -bil. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 111.
-TUNNA. (sop- 1876 osv. sope- 18881945) jfr -kärl; äv. oeg. l. bildl., särsk. i uttr. betecknande att ngt vrakas l. förkastas l. negligeras o. d. (jfr -hög b). ”Superbt!” — sa’ pojken, tappade soptunnan. Holmström Sa’ han 73 (1876). Och den snopenheten (över att ens önskningar om ngns tillfrisknande infrias alltför snabbt) bör vi titta på innan vi kastar den i soptunnan. Hedberg DockDans. 152 (1955).
Ssgr: soptunne- l. soptunns-kärra. jfr sop-kärra. Folcke SthmÅr 25 (1928).
-skjul. jfr sop-skjul. Fogelström Vakna 46 (1949).
-stank. Lieberath FriluftFl. 105 (1935).
-tömning. SAOL (1973).
-TÅG. (förr) tåg för soptransporter. SD(L) 1896, nr 254, s. 1.
-TÖMNING. tömning av sopor; särsk. om yrkesmässigt arbete med sådan tömning. TSvLärov. 1952, s. 474.
-UGN. ugn för sopbränning. TT 1904, Allm. s. 283.
-UPPLAG~02 l. ~20. (numera mindre br.) jfr -hög, -tipp. Sthm 2: 425 (1897). IdrBl. 1935, nr 91, s. 6.
-UTSLAG~02 l. ~20. (mindre br.) sopnedkast. SvD(A) 1931, nr 266, s. 7.
-VAGN. jfr -bil, -kärra. Palmstedt Res. 28 (1778). Östergren (cit. fr. 1918; i pl., om järnvägsvagnar).
-VALS. på sopmaskin: valsformig borste för sopning. HufvudkatalSonesson 1920, 7: 118.
-VRÅ. (sop- 1723 osv. sope- 16201868) (numera i sht i skildring av ä. förh.) i hus: vrå där soporna samlas vid sopning l. vari sopor lätt samlar sig; i sht om vrå vid ytterdörr (där sopkvast o. d. förr förvarades); äv. bildl. LinkConsP 6/6 1643, s. 92 b. Låt mig åtminstone få den nåden at borsta af Er hatt, han ser ut, som han skolat ligga 14 dar i sopwrån. Knöppel Förtret. 7 (1740). Sjöberg SthmHeml. 257 (1844; bildl.). I den skumma sopvrån nere vid dörren stod kvasten på vakt och tog emot en inträdande. Moberg Rid 26 (1941). särsk. i ordspr. o. ordspråksliknande uttr. o. talesätt; särsk. i uttr. betecknande att ngt l. ngn lämnas utan avseende l. negligeras o. d.; i sht förr äv. i nedsättande uttr. betecknande att ngn stannar l. sitter hemma (sysslolös) i st. f. att bege sig ut (o. uträtta ngt; jfr sopa, sbst.2 a). Götherna kunde och wille fast heller alt annat fördraga och vndergå, än at liggia hemma på såpewråån och förtäras aff .. lättia. Schroderus JMCr. 196 (1620). Hans barn hafwe icke lagt sig i Sopewrån, Vthan (offrat sig för kung o. land). RARP 3: 22 (1638). En nakot sanning hyser man i Sop-wrån. Dalin Arg. 1: nr 1, s. 7 (1732). ”Renlighet framför allt!” — sa’ pigan, hacka’ kålen i sopvrån. Schultz Ordstäf 32 (c. 1865).
-ÅKARE. (ngt vard.) renhållningsarbetare som sysslar med soptransporter. SvTyHlex. (1851). Klockan slår fem; sopåkarnes kärror dåna mot stenarne. Blanche Portr. 94 (1889).
Ssg: sopåkar-, äv. sopåkare-kärra. jfr sop-kärra. Blomberg MolnBröd. 212 (1932).
-ÅKERSKA. [jfr -åkare] (ngt vard.) kvinnlig sopåkare. Schulthess (1885).
-ÄMBAR~20, äv. ~02. jfr -hink. Almqvist Törnr. 1: 7 (1839).
B (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): SOPE-DYNGA, -GÖDSEL, -HÖG, se A.
-JÄRN. (†) sopskyffel av järn. BoupptSthm 1671, s. 1700.
-TUNNA, -VRÅ, se A.
Avledn.: SOPIG, adj. kännetecknad l. full av sopor. Värnlund Vandr. 63 (1926; om gata). GbgP 1956, nr 41, s. 21 (om golv).

 

Spalt S 8878 band 29, 1982

Webbansvarig