Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
FILT fil4t, sbst.1, r. l. m. ((†) n. ÅgerupArk. Bouppt. 1743); best. -en; pl. (i bet. 2, ngn gg äv., i bet. ’sorter av filt’, i bet. 1) -ar ((†) -er BtFinlH 3: 242 (1549), VgFmT I. 6—7: 62 (1755)).
1) ett slags tätt o. elastiskt tyg som förfärdigas av djurhår (särsk. fårull) på det sättet att håret, under inflytande av värme o. fuktighet, sammanpressas, tills det bildar en fast sammanhängande (sammantovad) massa; ofta oeg., om vävt (ylle)tyg som gm en viss behandling fått ett filtliknande utseende. Sledhafilt (dvs. slädfilt) af hvijt filt. Bureus Suml. 27 (c. 1600). Ekenberg (o. Landin) (1889). — jfr ASFALT-, FÖRHYDNINGS-, HAMMAR-, HATT-, MASKIN-, SAMMETS-, TAK-FILT m. fl.
2) (för ngt särskilt ändamål avpassat) stycke av filt (i bet. 1); ofta elliptiskt för ngn ssg med filt ss. senare led; utan närmare bestämning numera särsk. om sängfilt l. resfilt. Han använde aldrig täcke, endast en tunn filt. Svepa en filt omkring sig. Min Frues nådz slede mett .. en ny fijlt. GR 11: 193 (1536). Hvita Filltar, dem han såsom Sängkläder nyttjade. Törngrenska målet 199 (1801). — jfr BORDS-, HÄST-, KAMELHÅRS-, MILITÄR-, RES-, SADEL-, SLÄD-, STRYK-, SÄNG-FILT m. fl. — särsk. tekn. oeg., om duk av ylle o. d., urspr. möjl. av filt (i bet. 1), använd för olika tekniska ändamål; särsk. om torkduk varpå från pappersformen upptaget papper nedlägges l. varmed dylikt papper betäckes; förr äv. om duk varpå guskaren avströk händerna, för att det icke från dem skulle droppa vatten ned på pappersformen. Wikforss 1: 546 (1804). Weste (1807). Ambrosiani DokumPprsbr. 364 (1923). Därs. 365. — jfr GRÅPAPPERS-, POSTPAPPERS-, SKRIVPAPPERS-FILT.
3) i utvidgad l. bildl. anv., om ngt som har filtartad konsistens. Gräset .. bildade en tjock filt af .. blad och strå. QLm. I. 3: 61 (1833). — särsk.
a) tekn. om lager av pappersmassa vilket gm behandling på formduken övergått till en sammanhängande tunn skiva av gm adhesion sammanhållna (växt)fibrer. TT 1877, s. 212. Ambrosiani DokumPprsbr. 365 (1923).
b) bot. hos vissa växter förekommande sjukdomssymtom bestående i en filt- l. pälsliknande ytbeläggning av svamp. LAHT 1912, s. 421. — jfr ROT-, SVAMP-FILT.
-BEKLÄDD, p. adj. —
(1, 2) -BEREDNING. —
-BILDNING. särsk. till 3 a; abstr. o. konkretare. UB 1: 462 (1873). En god filtbildning hos papperet. LAHT 1903, s. 303. —
-DUK.
1) till 1.
a) (i fackspr.) filttyg, filtsort. Filt-Duuk til Regn-Kappor. Risingh Kiöph. 91 (1669). 2NF 8: 257 (1907).
c) [möjl. eg. till FILTA] tekn. fuktad linneduk som användes vid filtning. Wikforss 1: 546 (1804). UB 6: 542 (1874).
2) tekn. till 3 a, om den formduk varå pappersmassan övergår till filt. Björkman (1889). Östergren (1920). —
(1, 2) -FABRIK. —
(1, 2) -FABRIKATION. —
(1, 2) -GODS. (†) jfr -ARBETE. Filt-Gods eller Filtadt Arbete, af alla namn och slag. TaxaStSiötull. 1782, s. 13. Därs. 1799, s. 14. —
-HYVEL. handtv. vid polering av trä användt värktyg bestående av ett trästycke beklädt med filt. AHB 8: 38 (1862). —
(3) -HÅRIG. bot. om växt- (del): betäckt med filtludd; jfr -LUDEN. Dalin (1851). 2NF 21: 1318 (1914). —
-KAPPA. (filte- 1597) kappa av filt; förr stundom övergående dels i bet.: reskappa, resmantel, dels i bet.: krigarmantel, soldatkappa. UrkFinlÖ I. 1: 69 (1597; i handl. rörande klubbkriget). Filtkappa aff skinn. Schroderus Comenius 481 (1639). Spegel 211 (1712). VLitt. 1: 498 (1902). —
-KASK. (förr) ett slags kaskliknande huvudbonad av filt som infördes i sv. armén i början av 1800-talet. Wingård Minn. 2: 13 (1846). Spak Unif. 48 (1890). —
-KÅPA. (†) jfr -KAPPA. (Lat.) Sagum (sv.) ena handa cläde som krijgsmän brukade, mantel, filtkåpa. VarR 19 (1538). —
-KÄRNA. [av t. filzkern; möjl. eg. till FILTA] hattmak. starkt papper som användes ss. mellanlägg mellan tvenne fakt. UB 6: 541 (1874). —
-LIK, adj. —
-LIKNANDE, p. adj. —
(3) -LUDEN. bot. betäckt med (tät) filtludd; jfr -HÅRIG, -LUDDIG. Hartman Bot. 26 (1843). Lindman LbBot. 86 (1904). —
(1, 2) -MAKARE. person som bereder filt l. tillvärkar filtarbeten l. allehanda föremål av grov ull (med undantag av hattar). Schultze Ordb. 2948 (c. 1755). Dalin (1851). Hedin GmKhor. 117 (1892). —
-MANTEL.
2) tekn. beklädnad av filt. Nedre delen af (ång-)pannan, hvilken hel och hållen är omklädd af en filtmantel. TT 1884, s. 166. —
(3 b) -ROST. hos vinbärsbuskar förekommande filtliknande rost, framkallad av svamparten Cronartium ribicolum Dietr.; äv. om nämnda svampart. SD(L) 1895, nr 181 B, s. 2. —
(3 b) -SJUKA. av ”filt” karakteriserad sjukdom hos växter; särsk. om dylik sjukdom framkallad (hos potatis) av svamparten Hypochnus Solani. TrädgT 1883, s. 2. LAHT 1913, s. 157. —
-SORT. —
-STRUMPA. (i sht förr) strumpa av filt (valkad ull). OxBr. 11: 693 (1637). KKD 7: 181 (1708). Hahnsson (1888). —
-SULA. av filt förfärdigad sula på skodon l. tofflor; lös sula av filt att lägga in i skodon. Nordforss (1805). —
-TAPET.
-TILLVÄRKNING~020. —
-TÄCKE. (filte- 1744) om hästtäcke av filt; äv. (numera i sht i Finl.) om sängfilt. BoupptRArk. 1699. FFS 1879, nr 22, s. 7. Östergren (1920). —
-ULL.
2) (krusig) ull som begagnas till l. lämpar sig för filtning (valkning); motsatt: kamull. Dalin (1851). —
B (†): FILTE-KAPPA, -TÄCKE, se A.
Spalt F 544 band 8, 1924