Publicerad 1959   Lämna synpunkter
RIPA ri3pa2, sbst.2, äv. (bygdemålsfärgat i vissa trakter) RYPA ry3pa2 l. RUPA rɯ3pa2, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(rap- 1747 (: Fiällrapans, gen. sg.)— 1749 (: Fiällrapa). rip- (rijp-) c. 1635 osv. rup- 1577 (: Fiel rupor)—1893 (: Rupris). ryp- 1732 (: fiellrypor)—1897 (: rypris))
Etymologi
[sv. dial. ryp(a), rup(a), rjåppa, råppa m. fl. former; jfr dan. o. nor. rype, nor. dial. rjupa, isl. rjúpa; sannol. till en ieur. rot (e)rub, spräcklig, o. rotbesläktat med JÄRPE, JÄRV o. förleden i RAPPHÖNS]
1) hönsfågel av släktet Lagopus Briss.; äv. (ss. ämnesnamn) om maträtt av fågeln. Stekt ripa. Som kötträtt serverades ripa. Af utgärdsfoglarne förtärdes .. (under hertigbesöket i Umeå) 16 orrefoglar samt 30 järpor och rupor. NorrlS 1—6: 345 (1616). Rypan har ett skrattande läte. Læstadius 1Journ. 277 (1831). Munsterhjelm 3PojkSpetsb. 16 (1931). jfr DAL-, FJÄLL-, ISLANDS-, MO-, SKOGS-, SNÖ-RIPA m. fl.
2) om morkulla; i ssgn MO-RIPA.
Ssgr (till 1): A: RIP-ART. zool. Nilsson Fauna II. 2. 1: 116 (1828). —
-BASTARD. [jfr nor. rypebastard] zool. bastard mellan olika riparter. FoFl. 1914, s. 114. —
-BRÖST. särsk. (i sht kok.) om köttet på ripans bröst. Ripbrösten skar man .. (på 1800-talet) ut, torkade dem framför elden och sparade dem. ArkNorrlHembygdsf. 1924—25, s. 81. —
-BÄR. (rip- 1830 osv. ripe- 1806) [jfr dan. o. nor. rypebær; bären ätas av riporna] bot. bär av den i fjälltrakter i norra Sv. växande risartade växten Arctostaphylus alpina Spreng. (Arbutus alpina Lin.); äv. om växten; jfr fjäll-bär. Retzius FlOec. 62 (1806). —
-DONA, r. l. f. jäg. jfr dona, sbst. Nilsson Fauna II. 2. 1: 110 (1828). —
-FALK. [jfr nor. rypefalk] (†) den till jakt använda falken Falco rusticolus Lin. (som huvudsakligen livnär sig på ripor), jaktfalk. TJäg. 1832, s. 353. SvJägarfT 1864, s. 8. —
-FJÄDER. [jfr dan. o. nor. rypefjær] Nilsson Fauna II. 1: 349 (1824). —
-FJÄLL. jfr -trakt. Nordenskiöld Vega 1: 123 (1880). —
-FLOCK, r. l. m. [jfr nor. rypeflokk] jfr flock, sbst.1 2. Nilsson Fauna II. 2. 1: 120 (1828). —
-FOT. Lagerlöf Holg. 2: 246 (1907). —
-FÅNGARE. [jfr nor. rypefanger] person som bedriver ripfångst. Castrén Res. 1: 251 (1852). —
-FÅNGST. jfr fångst 1 a. TJäg. 1833, s. 649. —
-GILLRARE. jfr -gillring. Frisendahl Björn. 134 (1921). —
-GILLRING. ripfångst med giller. Hemberg ObanStig. 102 (1896). —
-GUBBE. (mera tillf.) riptupp. Schröder 2Jagtm. 212 (1891). —
-GÅRD. jäg. gård (se gård, sbst.1 3 a) för ripfångst. Zilliacus Aho Panu 180 (1898). —
-HAGEL. jäg. hagel som användes vid ripjakt. Hammarström Sportfiske 72 (1925). —
-HANE l. -HANNE. Björkman (1889). —
-HONA. TJäg. 1833, s. 650. —
-HÅLL. skotthåll inom vilket man kan träffa en ripa; i Lappland äv. använt ss. måttsord för en viss kortare sträcka (50 à 60 meter). Jansson (1950). —
-HÖNA. = -hona. Fries Grönl. 36 (1872). —
-JAKT. jfr jakt, sbst.1 1. Fries ÅrsbVetA 1834, s. 202. —
-JÄGARE. [jfr nor. rypejeger] person som bedriver ripjakt. Hemberg ObanStig. 214 (1896). —
-JÄRPE. [jfr d. rypejærpe] zool. bastard mellan (dal)ripa o. järpe. Skogvakt. 1891, s. 109. —
-KALL ~kal2, m. l. r.; best. -en, stundom -n; pl. -ar; l. -KALLE ~kal2e, m. l. r.; best. -en; pl. -ar. (-kall 1899 osv. -kallar, pl. 1913 osv. -kalle 1922 osv.) [sv. dial. ripkall, rjåppkall; jfr nor. rypekall; -kall (vartill -kalle är en sidoform) representerar en dialektal form av karl] (i vissa trakter) riptupp; jfr -karl. LD 1899, nr 278, s. 4. Vi 1951, nr 46, s. 14. —
-KARL, m. l. r. [väsentligen att uppfatta ss. en riksspråklig ombildning av rip-kall] (i vissa trakter) riptupp; jfr karl 5. Hemberg ObanStig. 102 (1896). —
-KULL. jfr kull, sbst.1 1. Hahr HbJäg. 439 (1866). —
-KUNG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) person som under en fångstsäsong fångat flest ripor i en trakt. Læstadius 2Journ. 82 (1833). —
-KYCKLING. [jfr dan. o. nor. rypekylling] Nilsson Fauna II. 2. 1: 115 (1828). —
-KÖTT. i sht kok. kött av ripa. Ekman NorrlJakt 185 (1910). —
-LEK; pl. -ar. ripors parningslek. Nilsson Dagb. 110 (1816, 1879). —
-LOCK, n. jäg. jfr lock, sbst.3 2. Finnilä BortPolcirk. 80 (1917). —
-MARK. (jakt)mark där det förekommer ripor. Balck Idr. 2: 75 (1887). —
-MJÖLON. (föga br.) bot. = -bär. Svensson Kulturv. 403 (1893). Lyttkens Växtn. 423 (1906). —
-NÄSTE. Ericson Fågelkås. 2: 104 (1907). —
-ORRE. [jfr nor. rypeorre] zool. bastard mellan (dal)ripa o. orre, särsk. mellan (dal)riptupp o. orrhöna; jfr dal-rip-orre. Nilsson Fauna II. 2. 1: 98 (1828). —
-PAR, n. Rosenius SvFågl. 3: 355 (1930). —
-RIS. bot.
1) [riporna äta av dvärgbjörkens frukter o. knoppar] dvärgbjörk; äv. koll., om risig vegetation av dvärgbjörk l. ris från dvärgbjörken. Linné Skr. 5: 154 (1732). Skogsbrynets låga rypris. BiblJäg. 4: 228 (1897).
2) [jfr -bär] växten Arctostaphylus alpina Spreng. (Arbutus alpina Lin.), ripbär. Selander LevLandsk. 82 (1955). —
-SKYTTE. TJäg. 1833, s. 647. —
-SLÄKTE(T). [jfr nor. rypeslekt] zool. hönsfågelsläktet Lagopus Briss. Nilsson Fauna II. 2. 1: 101 (1828). —
-SNARA, r. l. f. för ripfångst. VetAH 1803, s. 269. —
-SNARARE. jfr -snarning. Ekman NorrlJakt 185 (1910). —
-SNARNING. ripfångst med snara. Ekman NorrlJakt 182 (1910). —
-SPÅR. i sht jäg. Hahr HbJäg. 440 (1866). —
-STARR. bot. den i fjälltrakter växande starrarten Carex Lachenalii Schkuhr (C. lagopina Wg), vars frukter ätas av riporna. Nyman VäxtNatH 2: 442 (1868). —
-SÄCK. [jfr nor. rypesekk] (i vissa trakter) ryggsäck att bära skjutna l. fångade ripor i. SD(L) 1896, nr 456, s. 4. —
-TJÄDER. [jfr d. rypetjur, nor. rypetiur] zool. bastard mellan (dal)ripa o. tjäder, särsk. mellan (dal)riptupp o. tjäderhöna. Carlson Fågl. 213 (1894). —
-TRAKT. [jfr nor. rypetrakt] trakt där det förekommer (rikligt med) ripor. GHT 1896, nr 177, s. 3. —
-TUPP. Nilsson Fauna II. 2: 97 (1835). —
-UNGE. [jfr dan. o. nor. rypeunge] ripkyckling. VetAH 1804, s. 98. —
-VIDE. bot. den i fjälltrakter växande videarten Salix glauca Lin., fjällgråvide. PrisförtAlnarpTrädg. 1892, s. 43. —
-ÅR. [jfr nor. rypeår] år betraktat med hänsyn till förekomsten av ripor på en trakt. Goda ripår. Ekman NorrlJakt 180 (1910). —
-ÄGG, n. SAOL (1900). —
-ÖRT. bot. (den i fjälltrakter växande) orkidén Chamorchis alpina (Lin.) Rich., dvärgnycklar. Fries BotUtfl. 3: 213 (1864).
B (†): RIPE-BÄR, se A.

 

Spalt R 2119 band 22, 1959

Webbansvarig