SAOB

Meny

  • Hem
  • Fritextsök
  • Om
    • Om ordboken
    • Redaktionen
    • Om webbplatsen
    • Historik
    • SAOB är inte SAOL
    • Köp SAOB
  • Hjälp
    • Att läsa ordboken
    • Uttal
    • Sökhjälp
    • Vanliga frågor
    • Förkortningar
    • Källförteckning
  • Kontakt
Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KNORTA knor3ta2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; jfr KNORT, sbst.3
Etymologi
[av ljudhärmande urspr.; jfr KNORRA, v.1]
jäg. avgiva (en tät följd av) knorrande l. brummande ljud; användt i fråga om ett av morkullans läten; jfr KNORRA, v.1 1 b. Nilsson Fauna II. 2. 2: 146 (1834). TurÅ 1913, s. 155. SvSkog. 439 (1928).

 

Spalt K 1658 band 14, 1936

Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
lista former moment
Upp
   knorrande ↩
   knorrning ↩
   knorrning ↩
   knort sbst. 1
   knort sbst. 2
   knort sbst. 3
   knorta sbst.
   knorta v.
   knortande ↩
   knortig adj.
   knortning ↩
   knortra v.
   knorv sbst.
   knorv adj.
   knorva v.
Ned
 
   knorta
 
© 2025 Svenska Akademien
  • Kontakt
  • Om cookies
  • In English