Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LÄKT läk4t, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er32 (äv. att hänföra till LÄKTE o. LÄKTER (se LÄKTARE, sbst.2); SkeppsgR 1541, osv.) l. = (Böttiger Drottnh. 25 (1889) osv.); l. (i sht i södra Sv.) LÄKTE läk3te2, n.; best. -et; pl. -en (OxBr. 11: 727 (1637) osv.) l. -er (se ovan) ((†) = (SkrGbgJub. 6: 25 (1587))); förr äv. LÄKTA, r. l. f.; pl. -or.
Ordformer
(legt- c. 1597. letter, pl. 1631. lächt- (lecht-) 1530—1729. lägt- 1805. läkt(h)(-) (lect-, le(c)kt-, läckt-) 1538 osv. -t 1772 osv. -ta c. 1612 (i bet. 4), 1833—1896. -te 1530—1928. -to, oblik form 1621)
Etymologi
[sv. dial. läkte; liksom d. lægte metatetiskt ombildat av nt. letke, motsv. t. lättchen, diminutivum av latte, spjäla (se LATTA). För pl.-formen letter jfr ä. d. (o. dan. dial.) lette (av nt. l. t. latte). I bet. 4 har ordet trol. anslutit sig till LÄKTARE, sbst.2]
1) långt, smäckert, rektangulärt sågat l. hugget stycke trä, vanl. av större bredd än tjocklek, som användes i sht ss. underlag vid taktäckning l. rappning, till stängsel o. d.; ribba; äv. koll. l. ss. ämnesnamn. G1R 7: 93 (1530). 220 Lækth(e)r tiill stællinge werke. SthmSkotteb. 30/9 1548. En träbyggnad .., täckt med tegel endast på läckt. Ambrosiani DokumPprsbr. 59 (i handl. fr. 1830). Ett staket av rödfärgade läkt. Holmberg Tidsstr. 169 (1918). Rappningen fästes .. med på väggarna spikad läkt. Fatab. 1931, s. 189. — jfr BIND-, BINDNINGS-, FURU-, GRAN-, TAK-LÄKT m. fl.
2) (†) om (av läkt i bet. 1 gjort) innertak o. d. Westhues medh lächte och 3 st. bingar. VDAkt. 1667, Syneprot. s. 337. 4GbgVSH V—VI. 4: 50 (1903; om ngt ä. förh.).
3) (†) om brädställning (ss. scen för teater), estrad. Schroderus Dict. 135 (c. 1635). Dens. Lex. 32 (1637).
4) (†) om läktare (i kyrka o. d.). BtÅboH I. 1: 74 (c. 1612). (Han frågade sysslomannen vid domkyrkan) om thet icke motte vara möieligitt, han kunne få nyckelen till dören åt lechten. OxBr. 12: 539 (1625). The nye Lecter. OfferdalKArk. N I 1, s. 150 (1729); jfr LÄKTARE, sbst.2 — jfr SOLDATE-LÄKTA.
Ssgr (till 1): A: LÄKT-HYGGE. (läkte- 1896. läkter- 1767—1797. läkters- 1767) (i sht förr) huggning av läkter. Gadd SvarVetA 26 (1767). Hultin BergshFinl. 179 (1896). —
-SPIK. (läkt- 1685 osv. läkte- 1619—1733. läkter- 1668—1696. läktes- (-is-) 1659) (i sht förr) visst slags smidd spik som användes i sht vid fastspikning av läkter. Enkel, dubbel läktspik, tre tums resp. fyra tums. GripshR 1619, s. 36. Eneberg Karmarsch 2: 620 (1862). —
-SÅG. för sågning av läkter. Stål Byggn. 1: 151 (1834). —
-VÄRK, n. om ställning av l. med läkter (till stöd för lövvärk o. d.). Wikforss 2: 25 (1804).
B (numera knappast br.): (4) LÄKTE-BYGGNING. (†) byggning av läktare. KyrkohÅ 1902, MoA. s. 71 (1589). —
-HYGGE, -SPIK, se A.
C (†): LÄKTER-HYGGE, -SPIK, se A.
D (†): LÄKTERS-HYGGE, se A.
E (†): LÄKTES-SPIK, se A.
Avledn. (till 1): LÄKTA, v., -ning. (i fackspr.) förse l. bekläda (ngt, i sht tak) med läkter; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret. Carlberg SthmArchitCont. G 4 b (1740). Sedan alla taksparrar äro uppsatta och försträfvade, läktas taket. Zethelius Fältarb. 99 (1892). För uppläggning av teglet eller skiffern (på tak) anbringas dubbel läktning. Bildmark Entrepr. 140 (1921).

 

Spalt L 1599 band 16, 1941

Webbansvarig