Publicerad 1941 | Lämna synpunkter |
LÄKT läk4t, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er32 (äv. att hänföra till LÄKTE o. LÄKTER (se LÄKTARE, sbst.2); SkeppsgR 1541, osv.) l. = (Böttiger Drottnh. 25 (1889) osv.); l. (i sht i södra Sv.) LÄKTE läk3te2, n.; best. -et; pl. -en (OxBr. 11: 727 (1637) osv.) l. -er (se ovan) ((†) = (SkrGbgJub. 6: 25 (1587))); förr äv. LÄKTA, r. l. f.; pl. -or.
1) långt, smäckert, rektangulärt sågat l. hugget stycke trä, vanl. av större bredd än tjocklek, som användes i sht ss. underlag vid taktäckning l. rappning, till stängsel o. d.; ribba; äv. koll. l. ss. ämnesnamn. G1R 7: 93 (1530). 220 Lækth(e)r tiill stællinge werke. SthmSkotteb. 30/9 1548. En träbyggnad .., täckt med tegel endast på läckt. Ambrosiani DokumPprsbr. 59 (i handl. fr. 1830). Ett staket av rödfärgade läkt. Holmberg Tidsstr. 169 (1918). Rappningen fästes .. med på väggarna spikad läkt. Fatab. 1931, s. 189. — jfr BIND-, BINDNINGS-, FURU-, GRAN-, TAK-LÄKT m. fl.
2) (†) om (av läkt i bet. 1 gjort) innertak o. d. Westhues medh lächte och 3 st. bingar. VDAkt. 1667, Syneprot. s. 337. 4GbgVSH V—VI. 4: 50 (1903; om ngt ä. förh.).
3) (†) om brädställning (ss. scen för teater), estrad. Schroderus Dict. 135 (c. 1635). Dens. Lex. 32 (1637).
4) (†) om läktare (i kyrka o. d.). BtÅboH I. 1: 74 (c. 1612). (Han frågade sysslomannen vid domkyrkan) om thet icke motte vara möieligitt, han kunne få nyckelen till dören åt lechten. OxBr. 12: 539 (1625). The nye Lecter. OfferdalKArk. N I 1, s. 150 (1729); jfr LÄKTARE, sbst.2 — jfr SOLDATE-LÄKTA.
-SPIK. (läkt- 1685 osv. läkte- 1619—1733. läkter- 1668—1696. läktes- (-is-) 1659) (i sht förr) visst slags smidd spik som användes i sht vid fastspikning av läkter. Enkel, dubbel läktspik, tre tums resp. fyra tums. GripshR 1619, s. 36. Eneberg Karmarsch 2: 620 (1862). —
B (numera knappast br.): (4) LÄKTE-BYGGNING. (†) byggning av läktare. KyrkohÅ 1902, MoA. s. 71 (1589). —
-HYGGE, -SPIK, se A.
C (†): LÄKTER-HYGGE, -SPIK, se A.
D (†): LÄKTERS-HYGGE, se A.
E (†): LÄKTES-SPIK, se A.
Spalt L 1599 band 16, 1941