Publicerad 2019   Lämna synpunkter
VÄRDE 3rde2, n.; best. -et; pl. -en (VDAkt. 1655, nr 192, osv.) ((†) -er, äv. att hänföra till sg. värd, Carl XII Bref 343 (1705); = G1R 6: 8 (1529), VDAkt. 1666, nr 4); förr äv. VÄRD, sbst.2, n.; best. -et; pl. -er (se ovan).
Ordformer
(verd (w-, -dh) 1526 (: bloodz werdh)1664. verde (w-, -dh-) 1526 (: päni(n)gs v(e)rd(e))1798. verdt (w-) 15461558 (: penings werdt). värd (w-, -æ-, -dh) 1523 (enl. senare avskrift)–1727 (: blodzwärd). värd- (w-) i ssg 1549 (: värdörer) osv. värde (u-, w-, -dh-) 1539 osv. värdet (w-, -dh-, -it), sg. best. 1526 osv. värdt (w-) 15541623 (i vers). wardh 1597. werd- i ssg 1561 (: werdöre)1689 (: werdöre). werdet (-dh-, -it), sg. best. 15241745. wäl 1625 (: Koowälet)–1670 (: kowäl). wär (-hr) 1551 (: wärskyllogt)1692 (: koo währ))
Etymologi
[fsv. virþe, värþe; jfr d. værde, fvn. virði; ombildning av fsv. värþ, värde, motsv. fd. værth (d. værd), fvn. verð (nor. nn. verd), got. waírþ, fsax. werth (mlt. wērt), ffris. werth, fht. werd (t. wert), feng. weorð (eng. worth); till VÄRD, adj. — Jfr VÄRDA, v.1, VÄRDELIG, VÄRDELIGEN, VÄRDERA, VÄRDI, sbst.1, VÄRDSKYLD, VÄRDSKYLDIG, VÄRLÖS, adj.2]
1) om det förhållande som ngt (ss. vara l. egendom l. naturtillgång l. arbete o. d.) bedöms l. beräknas stå i till ngt annat (särsk. penningbelopp l. bytesobjekt o. d.) med avseende på i vilken mån det i ekonomiskt hänseende svarar mot l. gäller för l. kan erhållas för detta andra; särsk. i uttr. matematiskt värde (se MATEMATISK 1 c), förr äv. politiskt värde (se POLITISK 1 k); äv. i konkret anv. (se c); i sht förr ngn gg äv. närmande sig l. övergående i bet.: pris (se PRIS, sbst.3 I 1), särsk. i uttr. sätta värde på ngt (se SÄTTA, v.3 I 39 a; jfr 3 c δ). Öka, minska, stiga, falla i värde. (De) båro fram theres böker och brände vpp j hwars ma(n)ds åsyn, och thå theres wärdh räknat wort, war thz funnet til fem tiyo twsend pe(n)ninga. Apg. 19: 19 (NT 1526). Att varerne bliffve ther nu slätt intet achtad, utan man må them selie för halffve värde och under tijden för mindre. G1R 23: 338 (1552). Gods, af större eller mindre wärde. Danckwardt SmndrFörf. 603 (i handl. fr. 1820; rättat efter orig.). Värdet på landtbruksmaskinerna uppskattades 1870 till öfver 85 millioner kr. TT 1878, s. 219. Skogens stigande värde gör det önskvärt att inskränka betet och gynna skogsväxten. Fatab. 1948, s. 13. Obligationer, livförsäkringar och sparbanksinsättningar förlorar i värde år efter år. Pokorny Aktier 5 (1957). — jfr ASSURANS-, BELÅNINGS-, BYTES-, FAKTURA-, FÖRSÄLJNINGS-, GEN-, GULD-, HYPOTEKS-, INKÖPS-, JORD-, KAPITAL-, KÖP-, MARK-, MARKNADS-, METALL-, RAFFINERINGS-, REAL-, SALU-, SILVER-, SKOGS-, SLUT-, SÄLJ-, TAXERINGS-, TOMT-, TULL-, VAN-, VARU-VÄRDE m. fl. — särsk.
a) i förb. med genitivbestämning l. bestämning inledd av prep. av angivande belopp l. penningsumma o. d. Bekenne Anders Åckesson, att han solde Jören Castensson .. 2 faath loddh, och loffuede han ho(no)m ther förre 8 dalers wärdt ij klede. TbLödöse 84 (1588). (Vid inbrottet) bortstals silverpjäser till ett värde av omkring 3.000 rdr rmt. Kulturen 1950, s. 10. Begreppet snatteri brukar stanna vid gränsen 300 kronors värde. FaluKurir. 13/3 2003, s. 3.
b) om värde hos mynt l. pengar l. valuta o. d.; särsk.: valör (se d. o. 1 a); särsk. i uttr. nominellt värde (jfr NOMINELL 2 a); jfr c (slutet). G1R 1: 128 (1523). Kongl. Maj:t wil låta slå ett slags mindre Skiljemynt af Koppar, på hwars ena sida kommer at preglas Tre Kronor .. ock på den andra twenne Dalpilar, med en Krona öfwer ock Wärdet, neml. ett öre Kopparmynt. PH 1: 59 (1719). Då man skiljer mellan penningars nominella värde, metallvärde och kursvärde, tager man hänsyn blott till värdeförhållandet mellan prägladt metallmynt och rå ädel metall. EkonS 1: 259 (1893). Efter några absurda veckor med 500-procentig ränta gav riksbankschefen Bengt Dennis till slut upp. Flytande växelkurs infördes – kronans värde sjönk drastiskt. SäljSkiten 53 (2009). — jfr DALER-, KRON-, MYNT-, NAMN-, NOMINAL-, NUMMER-, PENNING-, PRÄGEL-, RÄKNE-, SEDEL-VÄRDE m. fl.
c) i konkret, individuell anv., om ägodel l. egendom l. pengar l. tillgång som representerar visst värde (o. som erläggs l. erlagts ss. betalning); särsk. i uttr. materiella värden; äv. bildl., om person; jfr b. The .. båro wärdhet för thet som the såålt hadhe, och ladhe fram för apostlanas föter. Apg. 4: 34 (NT 1526). (Jesus) är sielffua werdhet och betalningen för syndena. OPetri 3: 572 (c. 1535). Kortspel voro tillåtna men ej om penningar eller andra värden. De Geer Minn. 1: 8 (1892). En rättvisare fördelning av de materiella värdena. Lidforss OndMakt. 29 (1909). — jfr BLODS-, JORD-, LÖSE-, SALU-VÄRDE. — särsk. (†) i förb. med penning; jfr dels PENNING-VÄRDE 1 anm., dels b. JönkTb. 151 (1545). Den, som mottager något, det må vara penningar eller penningars värde. Smedman Kont. 2: 3 (1912).
2) i fråga om ngt som är mätbart l. jämförbart med ngt annat l. möjligt att gradera l. rangordna l. placera på en skala l. uttrycka med siffror o. d., om specificerat tal (se TAL, sbst.1 3) l. utfall (se d. o. 4) o. d. inom storhet (se d. o. 12) l. enhet (se d. o. II 2) o. d. (Barometerns) två maxima inträffa .. när temperaturen är ungefär lika med dagsmediet, och de båda minima, när den uppnått ungefär sitt högsta och sitt lägsta värde. Hildebrandsson Buchan 26 (1874). Av platåerna .. nå Norra- och Södra Vassaplatån jämte området söderut intill 59–60 meter, med svagt stigande värden mot norr. SvGeogrÅb. 1927, s. 51. Statistiska sannolikhetsberäkningar lämna .. fullständigt tillräckligt noggranna värden. Bolin KemVerkst. 183 (1942). Fabriken gick som på räls. Värdena var jämna och höll hög kvalitet. Karnstedt Slamf. 309 (1977). — jfr ATOM-, BETYGS-, DIOPTRI-, FÖRENINGS-, KALORI-, MAXIMI-, MEDEL-, MINIMI-, NORMAL-, NUMMER-, OKTAN-, PEJL-, POÄNG-, REFERENS-, RÖST-, SIFFER-, SKAL-, SLUT-, STANDARD-, TABELL-, TAL-, TEMPERATUR-, TIDS-, TOPP-, TRÖSKEL-, TYP-VÄRDE m. fl. — särsk.
a) (i sht i naturvetenskapligt fackspr., särsk. mat.) i fråga om variabel l. funktion. Duhre Geom. 489 (1721). För att konstruera eqvationen y = mx + b, har man .. endast att efter tecknet för b öka eller minska alla ordinator för linien y = mx med konstanta längder .. som äro lika med det absoluta värdet af b. Lindelöf AnGeom. 17 (1864). Varje sats är ett värde för en satsvariabel. Marc-Wogau ModLog. 19 (1950). För en funktion som är definierad på ett slutet intervall får du fram största och minsta värdet genom att jämföra funktionens lokala maximi- resp. minimivärden. Gamma FunktionsstudDeriv. 29 (1974). — jfr GRÄNS-, MAXIMI-, MEDEL-, MEDIAN-, MINIMI-, MOMENTAN-, NÄRME-, RAND-, SINUS-, TAK-, TANGENS-VÄRDE m. fl.
b) med. om (i siffror uttryckt) resultat av provtagning l. undersökning o. d. Om .. blodförlusten icke varit mycket stor, återvinner blodtrycket inom en jämförelsevis kort tid ett något så när normalt värde. SvSpörsm. 10: 15 (1893). Vad sa doktorn? .. Jo, alla värden var bra. DN 10/5 1984, s. 17. Gipsförband och bandage kontrolleras. En syster tar pulsen och viskar resultatet till doktorn och skriver sedan in värdet på diagrammet. Henschen SkuggBrott 215 (2004). — jfr SYRE-, VITAMIN-VÄRDE.
c) spelt. om valör (se d. o. 1 a slutet) hos spelkort; äv. i fråga om pjäs i schack l. sällskapsspel. BeskrLombreSp. 5 (1745). Närmast i värde till drottningen kommer tornet, hvilket, hur det än må ställas, beherrskar fjorton rutor. Lewis Schack 26 (1851). Whist spelas med de hos oss vanliga korten, 52 till antalet. Kortens värde beräknas på vanligt sätt, så att esset är högst, dernäst kung, dam, knekt o. s. v. ned till tvåan, som är lägst. Wilson Spelb. 353 (1888). — jfr RÄKNE-VÄRDE.
d) mus. i fråga om längd l. varaktighet hos not l. ton. Om en Punkt sättes utmed en not .. (har) notens värde .. derigenom blifvit förökadt med hälften af sitt ursprungliga värde. Mankell Lb. 21 (1835). Noternas värde bör väl inpräglas hos lärjungen genom frågor. Möller LbMus. 10 (1880). — jfr NOT-, TIDS-, TON-VÄRDE.
e) språkv. ss. senare led i ssgrna BOKSTAVS-, LJUD-VÄRDE i utvidgad anv., om ljudvärde hos bokstav.
3) om egenskapen l. förhållandet att ngt är l. anses vara (så l. så) betydande l. viktigt l. fördelaktigt l. gynnsamt l. eftersträvansvärt l. åtråvärt l. av (så l. så) hög kvalitet l. att ngn är l. anses vara (så l. så) betydande l. framstående o. d.
a) i fråga om ngt sakligt; särsk.: betydelse (se d. o. 5 a) l. vikt (se d. o. 4) l. tyngd (se d. o. 4 h); äv. närmande sig l. övergående i bet.: nytta l. gagn o. d.; särsk. i förb. med sådana verb som ha l. äga l. ge; äv. i konkretare anv. (se särsk. α). Schroderus Comenius 802 (1639). Menniskan .. lärde att finna .. mer värde i plogens eröfringar, än i svärdets. JGOxenstierna 2: Föret. 1 (1806). Boken äger ej något militäriskt värde. KrigVAH 1840, s. 88. Att dö för det, som ger ett värde åt vårt lif, / det är en vacker död, en maratonisk lek. Rydberg Dikt. 2: 47 (1891). Värdet av en teoretisk forskning röjer sig ofta i metodens praktiska användbarhet, att den för med sig nya lösningar av vad som förut synts oklart och gåtfullt. 3SAH LXV. 1: 49 (1955). Mat hade inget värde för honom. Tvärtom, det var belastande för kroppen, det kväljde honom att behöva se på köttstycken och grönsaker. Tunström Julorat. 170 (1983). — jfr AFFEKTIONS-, BEVIS-, BILDNINGS-, EGEN-, FODER-, GRUND-, GÖDSEL-, KULTUR-, KÄNSLO-, METOD-, MUSEI-, NYHETS-, ODLINGS-, PIETETS-, REKLAM-, SAMHÄLLS-, SAMLAR-, SKÖNHETS-, STIL-, STRIDS-, SYMBOL-, TRADITIONS-VÄRDE m. fl. — särsk.
α) i fråga om religiös l. politisk l. filosofisk åskådning l. ideologi l. moral; äv. i konkretare anv., särsk. dels: värdering (se VÄRDERA 2 slutet), dels: egenskap. Mörk Ad. 2: 214 (1744). En handlings värde kan bero, dels af bestämmelsegrunden, dels af påföljden. Fremling KantGrund. 9 (1798). Alla religiösa värden äro rent andliga värden. NDA 1907, nr 279, s. 6. Somliga äga mycket och andra litet av timligt gods. Men i sin skattkammare förvalta de andra värden – trohet, arbetsamhet, mod, rättsinne. Kulturen 1945, s. 6. Ungdomens inre osäkerhet i en tid, då alla gamla värden undermineras. Aspelin TankVäg. 1: 84 (1958).
β) i fråga om kulturell (särsk. konstnärlig l. litterär) verksamhet. Frese VerldslD N 1 a (1715, 1726). Dikten har intet av detta man med ett obestämt uttryck kallar poetiskt värde. 3Saml. 11: 199 (1930). Han samlar inte porträtt för deras konstnärliga värdes skull utan för deras regionalhistoriska betydelse. Kulturen 1992, s. 74. Om manlig förlust har kunnat förvandlas till privilegierade kulturella värden, har kvinnlig förlust nedvärderats. Johannisson MelankRum 68 (2009). — jfr KONST-, STIL-VÄRDE.
b) i fråga om person, särsk.: betydelse (se d. o. 5 b) l. anseende l. inflytande; särsk. (o. numera i sht) om betydelse osv. som tillkommer varje människa i hennes egenskap att vara människa (jfr MÄNNISKO-VÄRDE); förr äv. närmande sig l. övergående i bet.: rang l. värdighet (se d. o. 4). Schmedeman Just. 87 (1590). Såsom thet hafwer behagat then alzmächtige Guden upsättia Osz efter Wåre Förfäder til thet höga wärde på jorden, at råda öfwer Land och Folck. Schmedeman Just. 764 (1682). Nu först känner jag värdet af en verklig vän. Knorring Cous. 2: 100 (1834). Det är .. sannt, att den redlige handtverkaren är en person af oerhördt större värde än den rike lätting, som anser sig stå öfver honom i hyfsning. PT 1882, nr 38 A, s. 3. Regeringsformens första kapitels paragraf 2 lyder: Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Küng HbRätt 21 (1989). — jfr FRIHERRE-, KONUNGA-, MANNA-, MINDER-, MÄNNISKO-, PERSONLIGHETS-, SJÄLS-VÄRDE m. fl. — särsk.
α) (†) i uttr. av (sådant l. sådant) värde, av (sådan l. sådan) betydelse l. rang o. d. Stiernhielm Arch. Dedik. A 2 a (1644). 2: ne til Ægypten nyss komna Europeiska resande af värde, den ene var en Påvisk Prælat. Hasselquist Resa 101 (1750). Hvar och en som var af något så när värde blef buden. Widegren (1788).
β) (†) i samordning med stånd; jfr STÅND, sbst.1 11. Alle wåre vnderdanere och befalningxmen, samptelige och synnerlige, e huad helszt stand, werde och Condition the helszt äre. G1R 13: 281 (1541). Konungen äger at uphöja til Adeligt stånd och wärde Män, som genom trohet, tapperhet och dygd .. gjort sig af Konungen och Riket synnerligen förtjente. RF 1809, § 37.
γ) (†) i sådana uttr. som lämna ngn i sitt värde (jfr 3 c ι), låta ngn bli i sitt värde (jfr 3 c ϑ), värdesätta l. värdera ngn (högt), hysa höga tankar om ngn. Vthan latit hwar ock en bliffua vthi sitt Wärde. Elimæus MMortensdr C 2 a (1617). Jag .. gjorde ett anbud, men hwilket hon med .. ursägter beswarade, som i korthet icke annat wille säga, än att hon lemnade mig i mitt wärde, men icke wille hafwa mig. VexiöBl. 1827, nr 29, s. 1.
δ) (†) om l. ss. tilltalsord till högt uppsatt person; särsk. i sådana uttr. som hans l. eders kungliga värde; jfr VÄRDIGHET 4 slutet. At hans Kong:e werde skal tagha idher til nådhe igen. G1R 8: 99 (1532). Thenn förährinngh, som E. K. Värdhe oss medt Edhers Kong:e Värdes troo man .. tillschicket haffver. G1R 29: 684 (1560). Jag säger så, därför att Eders Värde knappt har varit säx dagar på detta slott, när man redan kommer från fjärran aflägsna länder för att söka eder. Lidforss DQ 2: 427 (1892).
c) i vissa från a l. b utgående uttr.
α) (†) göra värde (ut)av ngt l. ngn, värdesätta l. uppskatta ngt l. ngn; jfr GÖRA, v.1 22. Rudbeck d. y. Samolad 74 (1701). Ingen gjorde nu värde af honom, alle undflydde honom. GJEhrensvärd Dagb. 1: 175 (1776). Men du, hvars Snille syns en lycklig framgång lofva, / Du lyrans unga vän! gör värde af din gåfva. GFGyllenborg Skald. 24 (1798).
β) (†) hålla ngn l. ngt (ut)i (sådant l. sådant) värde (se HÅLLA, v.1 33 d α).
γ) (†) ställa ngt (ut)i sitt värde (se STÄLLA, v.1 I 18 f).
δ) sätta (förr ngn gg äv. fästa) (sådant l. sådant) värde på (förr äv. vid) ngn l. ngt, värdesätta l. uppskatta ngn l. ngt (så l. så mycket); jfr 1. Det är långt ifrån mit sinne, at jag .. ville vara den, som skulle råda til krig. De, som äro vållande til vår olycka, lära nu veta sättia större värde på freden, såsom jag det altid giordt. 2RARP 14: Bil. 41 (1743). (Tiberius), som så djupt föraktade de lefvandes omdöme, fäste dock värde vid kommande slägtens. Rydberg RomD 30 (1877). Hasselbom .. var en hedersman av gamla stammen, som satte stort värde på far. Och far värderade också honom. Henning HbgMinn. 1: 226 (1950).
ε) av (sådant l. sådant) värde, av (så l. så stor) betydelse l. vikt l. nytta o. d. HC11H 10: 81 (1650). Uti Wånga Bergslag äro .. för tiden inga särdeles nya Grufwor af wärde i gång bragte. HC11H 13: 30 (1697). Såsom norsk statsminister var han äfven af synnerligen stort värde för de förenade rikenas utrikes politik. De Geer Minn. 1: 229 (1892). Det är självfallet, att för officerare, som i tjänsten huvudsakligen arbeta ombord i större fartyg, måste det vara av värde att dessemellan .. segla .. lätta och raciga båtar och upprätthålla känslan och vanan vid småbåtar. SvFl. 1942, s. 180.
ζ) (†) vara (ut)i (stort l. största) värde, vara högt värderad l. uppskattad o. d. Widekindi KrijgH 432 (1671: störste). At djur- och Boskaps-skötseln warit i stort wärde och anseende hos the gamla, är en sak, hwarom ingen förnuftig och i gamla Handlingar någorlunda kunnig kan twifla. Orrelius Diurr. 63: 4 (1750). Poeten är ej här i wärde. Sahlstedt TuppSag. 17 (1759).
η) (†) vara l. bli (ut)i sitt värde, dels: vara l. förbli högt värderad l. uppskattad o. d., dels: (fortsätta) vara giltig. G1R 27: 162 (1557). PPGothus Und. B 2 a (1590: äro). At Hoffrätten förmener mig inthet bör .. turbera deres afsagde domar, uthan at de skole blifva uthi deres värde, till dess beneficium revisionis begäres. OxBr. 10: 358 (1633). Lagerström Holberg PolKannstöp. 13 (1729).
ϑ) (†) i sådana uttr. som låta ngt (vara l. bli) (ut)i sitt värde (jfr 3 b γ), lämna ngt därhän l. bortse från ngt l. förbigå ngt med tystnad; jfr ι o. LÅTA I 7 a, OVÄRDE slutet. G1R 6: 8 (1529). Then vndskyldingh som foregaffs i går om the Norske etc lothe wij bliffua wthi sith werde. G1R 7: 488 (1530). Att Bårgerskapet .. hafwa moverat .. om contributionens relaxation och accisens fördubblande, thet låther man wara i sitt wärde. RARP 4: 500 (1650). Siöbladh på 3:æ classis vägnar sade, at the låtha supplicationen i sit värde. RARP 9: 208 (1664). Livin Kyrk. 105 (1781).
ι) (numera bl. ngn gg) i sådana uttr. som lämna ngt åt (förr äv. (o. i sht) (ut)i) sitt värde (jfr 3 b γ), lämna ngt därhän l. bortse från ngt l. förbigå ngt med tystnad; jfr ϑ o. LÄMNA, v.2 6. Stiernman Riksd. 972 (1640). Hwad andre Universiteter giöra, lembna wij i sitt wärde. Annerstedt UUH Bih. 2: 265 (i handl. fr. 1687). Om nu alle thesze små fiskar .. födas utaf skumet af watnet, .. thet lemnas uti sit goda wärde. Broman Glys. 3: 634 (c. 1740). Vad den synpunkten betyder kan lämnas åt sitt värde. BoråsTidn. 29/10 2000, s. 19.
Ssgr (i allm. till 1): A: VÄRD-ÖRE. (värd- 1549 osv. värde- 18401884) (i skildring av ä. förh.) om ss. betalningsmedel använd vara l. egendom (med fast värde). Så vele vij och lathe leffverere honom eller hans ärffvinger så myckitt och lijcke gott gull och andre värdörer igen, som vij för same godtz aff honom upburijdt hade. G1R 20: 9 (1549). Pengar kunde (under medeltiden) utbytas mot värdören, hvilka enligt allmänna landslagen voro: guld, silfver, korn, nöt, fläsk, smör, lärft, vadmal, jern (osv.). Strindberg SvFolk. 1: 307 (1882).
B: VÄRDE-ANALYS. [efter eng. value analysis] ekon. om metod inom företagsekonomin med syfte att analysera i produktionen av en vara o. d. ingående processer o. kostnader (o. därmed öka värdet l. lönsamheten hos densamma). Värdeanalys .. är ett begrepp som man nu möter inom allt fler svenska företag. Metoden med vilken man ytterst skall upptäcka och eliminera onödiga kostnader är inte särskilt gammal här i landet. DN 18/10 1967, s. 25.
-ANGIVELSE. jfr angivelse 4. Högsta gränsen för värdeangifvelsen (är) 5,000 francs. GHT 1882, nr 289 B, s. 2. Värdeangivelse har skett i vid resp. tidpunkt gällande valuta. EkonT 1945, s. 117.
(1 (c)) -AUTOMAT. om typ av spelautomat i vilken eventuell vinst utbetalas i form av värdebevis o. d. Med start nästa år lanserar Tipstjänst 7 000 så kallade värdeautomater på cirka 3 000 restauranger. SDS 25/9 1995, s. A6.
-AVKASTNING~020. särsk. (i fackspr.) i fråga om skogsbruk; jfr avkastning 4 c. Omloppstiden för högsta värdeafkastningen (”högsta skogsräntan”) afser vinnande af i genomsnitt högsta möjliga afkastning i penningar från skogsbruket, sedan alla omkostnader först fråndragits. 2NF 20: 699 (1914).
-AVSKRIVNING~020. (i fackspr.) jfr avskrivning 2 b. (Brandförsäkringsvärdena för lösöre) sättas vanligen med ledning af inköpspriset; men värdeafskrifningen å dessa artiklar är så stor, att en värdering på grund af detta måste anses väl hög. Fahlbeck NatFörm. 55 (1890).
-BEGREPP. motsv. begrepp 5 b.
1) till 1: värde ss. begrepp. Värdebegreppet (är) onekligen ett af den politiska ekonomiens viktigaste och därjämte mest omtvistade grundbegrepp. EkonS 1: 17 (1891). (Aktiebolags)lagen talar om två värdebegrepp, verkliga värdet och anskaffnings- eller tillverkningsvärdet. Ramstedt BokförGr. 30 (1915).
2) till 3 a (α): begrepp som uttrycker l. avser värde. Det var som hade alla lifvets vanliga värdebegrepp: framtid, lycka och dylikt, upphört att existera. Lundegård Stormf. 141 (1893).
-BELOPP. belopp motsvarande visst värde (särsk. vid försäkring l. assurans); jfr värderings-belopp. Palmblad Norige 210 (1846). Hvarje svikligt angifvande af högre värdebelopp, än det som verkligen finnes i ett bref, är förbjudet. SFS 1892, nr 62, s. 88.
-BESTÄMNING. jfr bestämning 6. (I Östgötalagen) uppgifvas värden på hästar och andra husdjur, och äfven de andra lagarne innehålla sådane legala värdebestämningar. Nordström Samh. 2: 384 (1840).
-BESTÄNDIG. som inte förlorar l. sjunker i värde; jfr -fast, -säker. För att tillfredsställa den större, interlokala handelns behov av ett internationellt giltigt, värdebeständigt och stort betalningsmedel hade under medeltiden guldmynten kommit att användas. HT 1926, s. 218.
-BESTÄNDIGHET. [jfr -beständig] egenskapen l. förhållandet att vara värdebeständig. Slutligen hafva de ädla metallerna framför andra nyttigheter en viss värdebeständighet. EkonS 1: 252 (1893).
(3 a (α)) -BETONAD, p. adj. som kännetecknas av l. uttrycker visst värde l. viss värdering. DN(A) 10/7 1928, s. 5. Politiska systembyggare kalla .. ofta andras läror för ideologier, medan de för sin egen begagna neutrala eller värdebetonade ord såsom åskådning, teori eller vetenskaplig ståndpunkt. Tingsten Idékrit. 10 (1941).
-BEVIS. bevis (se d. o. 3) som berättigar till uttag av varor o. d. till angivet värde; jfr -kupong. Hvarje medborgare får vid årets början ett värdebevis, motsvarande hans andel af nationens under året frambragta alster. Med detta värdebevis i handen kan han i de offentliga lager, som finnas i hvarje distrikt, skaffa sig hvad han behagar. Arbetet 31/10 1889, s. 2.
(2) -BOKSTAV~02 l. ~20. hippol. vid bedömning l. premiering av häst (i sht hingst), om i form av bokstav(skombination) tilldelat omdöme; jfr bokstav, sbst.2 4. SFS 1879, nr 71, s. 3. Vi kunna .. erinra om hästar så framstående som Best Friend, Peter Pogue och Red Bon. De båda första uppnådde värdebokstaven AB. Hästen 28 (1938).
-BREV. särsk.: (för visst värde) assurerat l. rekommenderat brev (jfr -försändelse, -post); ngn gg äv. om brev utgörande värdehandling l. innehållande ekonomiska uppgifter. Hallenberg Hist. 4: 488 (1794; om förh. 1616). Nu ska värdebrev och postanvisningar .. hämtas direkt på posten. Zetterström VärldHj. 202 (1942).
-BREV-BÄRARE. (förr) brevbärare med uppgift att bära ut värdebrev. SDS 1899, nr 374, s. 1.
(3) -DOM. (†) värdeomdöme; jfr dom, sbst.1 3. Då ett inre tillstånd aflöses af ett annat, så är det öfvergången från det ena till det andra och känslan, som öfvergången väcker, som blir föremål för vår värdedom. Rydberg DSkön. 179 (1889).
-EFFEKT.
1) (†) till 1: tillgång l. värdeföremål; i sht i pl.; jfr effekt 6 b (slutet). Penningar och andra värdeeffekter. AB 16/5 1868, s. 4. DN(A) 30/7 1909, s. 3.
2) (numera bl. tillf.) till 1, 3: effekt (se d. o. 2) som innebär ökat värde (för ngt). SvD(A) 1/4 1957, s. 4. Värdeeffekten bedöms totalt hamna på mellan 1,3 och 1,5 miljarder. DN 9/9 2013, 2: 4.
(1, 3 a (α)) -EGENSKAP~102, äv. ~200. jfr egenskap 3; i sht i pl. EkonS 1: 249 (1893). Utsädesvarors värdeegenskaper. Sonesson BöndB 878 (1955). Min socialism var inte politisk. Det var istället socialismens psykiska och moraliska värdeegenskaper, dess etik jag hyllade. Lo-Johansson Soc. 263 (1958).
-ENHET~02 l. ~20. särsk. till 1: enhet (se d. o. II 2) använd vid beräkning l. angivelse av ngts värde. AB 19/7 1856, s. 3. Med tiden fixeras .. vissa räknetal till att bliva värdeenheter, t. ex. ett tjog. Rig 1937, s. 207.
-FALL. om förhållandet att ngt (särsk. pengar) faller i värde; jfr fall III 3. Pfeif DeHabitu 286 (1713). Då riksgäldssedlarna nästan förträngt allt annat mynt ur rörelsen, verkade deras värdefall synnerligen svårt på hela affärslifvet. SvH 8: 222 (1905).
-FAST. värdebeständig; jfr fast, adj.1 2 a. EkonT 1915, s. 78. Enskilda medborgares och företags önskemål om värdefasta placeringar gör sig gällande både i nya och gamla världen. SvD(A) 17/8 1959, s. 4.
(3 a α) -FILOSOFI. filos. gren av filosofin som behandlar värdeomdömen (se värde-omdöme slutet) o. värderingar; jfr -teori 2. Vannérus Metaf. 49 (1914). Filosofien kommer därigenom att omfatta filosofisk propedeutik, dels allmän, dels empirisk, kunskapslära (inkl. logik), metafysik och värdefilosofi. 2NF 31: 611 (1920).
(1, 3) -FULL. som har stort värde; särsk. till 3: (i hög grad) nyttig l. betydelsefull l. viktig (jfr -rik, -ägande); jfr full, adj. 1 i. Dyrbara marmorslag och hvarjehanda andra värdefulla saker. DA 13/9 1837, s. 2. Universitetsbibliotheket har på de sednare tiderna erhållit en ganska betydlig tillökning af värdefulla handskrifter. SDS 1848, nr 50, s. 2. Denna skildring ger oss flera värdefulla, från annat håll okända uppgifter. 3SAH LXV. 2: 71 (1955).
-FÖREMÅL~102, äv. ~200. värdefullt l. dyrbart föremål (se d. o. 3 b); jfr -sak. Värdeföremål, hvilka kunna tjena såsom säkerhet för förfallna förbindelser. PT 28/12 1857, s. 2. Värdeföremål som mynt och smycken kunna i de flesta fall dateras exaktare än krukskärvor. Kulturen 1951, s. 149.
(1, 3) -FÖRHÅLLANDE. jfr förhållande 5 d o. -relation. DA 4/11 1842, s. 3. Det är intressant att .. kunna iakttaga, att värdeförhållandet mellan preparerad och opreparerad gödsel är med hänsyn till direkt verkan och efterverkan betydligt olika. LAHT 1912, s. 218.
(1, 3) -FÖRHÖJNING. värdeökning; jfr förhöjning 2 b α. Denna nya stämpel .. angaf å hvarje plåtsort värdeförhöjningen. 2VittAH 23: 235 (1857, 1863). Det svenska talspråksordet statare har genomgått en .. värdeförhöjning, delvis .. med litterärt stöd för yrkesmedvetenheten. Rig 1962, s. 132.
-FÖRLUST. särsk. till 1: värdeminskning; jfr förlust, sbst.1 2. Värdeförlusten är tillintetgörelsen af det kapital eller rättare den förvärfsförmåga som representeras af den arbetskraftige individen. Lille Försäkr. 104 (1882).
(1, 3) -FÖRMINSKNING. värdeminskning. Remedium kan .. utgöra en betydlig värde-förminskning på en och annan Specieriksdaler. Agardh o. Ljungberg II. 1: 24 (1854).
-FÖRSÄNDELSE. (för visst värde) assurerad l. rekommenderad försändelse; jfr -brev. NF 5: 737 (1882). Förste postiljoner .. journalisera och avisera värdeförsändelser. SvPostv. 38 (1924).
(1, 3) -FÖRÄNDRING. förändring i fråga om värde. 2VittAH 23: 271 (1857, 1863). Den värdeförändring en valuta genomgått under kriget. Cassel Dyrtid 97 (1917).
(3 a α) -GEMENSKAP~020 l. ~102. gemenskap (se d. o. 1) med hänsyn till värderingar. Den nationella folk- och värdegemenskapen. AB 15/7 1933, s. 4. Den värdegemenskap, som förelegat i religionens hägn under föregående århundraden, bröts sönder genom de idéer, som kulminerade i franska revolutionen. Tingsten Idékrit. 237 (1941).
(3 a α) -GRUND. sammanfattande, om de värderingar som ligger till grund för ngns handlingar; numera i sht om gemensamma värderingar som ligger l. förväntas ligga till grund för verksamhet inom skolväsende l. organisation l. företag o. d. Nätternas långa diskussioner med ens egna barn, då .. ett gammalt modershjärta gläder sig åt att även om åsikterna ibland inte helt sammanfalla, så är livets värdegrund densamma. SvD(A) 28/6 1943, s. 10. Efter häftiga diskussioner i riksdagens utbildningsutskott har man nu enats om att skolans värdegrund skall vara förankrad i kristen etik och västerländsk humanism. GbgP 11/12 1993, s. 5.
(1, 3) -HANDLING. om (i ekonomiskt l. juridiskt hänseende) värdefull handling (se d. o. 10); jfr -papper. Bergstrand SvLäkS 45 (cit. fr. 1845). För de flesta personer är körkortet .. en värdehandling, vars förlust orsakar dem stora olägenheter. BilskolLb. 49 (1959).
(3 a α) -IDEALISM. filos. filosofisk uppfattning enl. vilken värdeegenskaper är beroende av (idéer l. föreställningar hos) upplevande subjekt. Vannérus Metaf. 371 (1914). En mera metafysisk form har den nykantska värdeidealismen fått hos en tänkare som R. Eucken. Ahlberg FilH 6: 216 (1928). -INNEHÅLL~102, äv. ~200. särsk. till 1: innehåll motsvarande (så l. så stort) värde. PT 2/3 1869, s. 3. För några dagar sedan tappade en från Berlin till Köln resande yankee på bangården sin plånbok, som egde ett värdeinnehåll af 18,000 mark. SDS 1894, nr 302, s. 3.
-KARTA. särsk. (i skildring av ä. förh.) om förteckning över värdeförsändelser; jfr karta, sbst.2 I 3, o. värdepost-karta. Av värdekarta skall det övre blankettex., varå skriften verkställes, kvarstanna vid den postanstalt, som utställer kartan, och det undre ex. sändas med posten. Döss o. Lannge 931 (1915).
(3 a α) -KONSERVATISM. jfr -konservativ. Den moderata sociala värdekonservatism som jag och mitt parti anser oss företräda. SvD 4/11 1974, s. 3.
(3 a α) -KONSERVATIV. konservativ i fråga om värderingar. GbgP 15/2 1981, s. 2. Kristdemokraterna visar tydligt att det är ett värdekonservativt parti som värnar om familjen och de små gemenskaperna. GbgP 26/6 1998, s. 2.
(3) -KORT. spelt. i kortspel: kort med (högt) värde. Alla kort utom niorna är värdekort. Av dessa är .. ässen och tiorna de viktigaste, eftersom de .. representerar 84 av de 120 poäng, som sammanlagt kan erhållas för värdekort. Werner o. Sandgren Kortox. 28 (1949).
-KUPONG. kupong (se d. o. 2) gällande för angivet värde (i form av penningbelopp l. rabatt o. d.); jfr -bevis. SvD(A) 6/7 1966, s. 1. Det är från Icahandlarna som häftena med värdekuponger kommit tätast. DN 30/1 1990, s. 68.
(3 a α) -LADDAD, p. adj. särsk. om ord l. begrepp o. d.: som (utöver sin grundbetydelse) uttrycker viss (stark) värdering l. visst värdeomdöme. Då värdeladdade ord som t. ex. ’hjälte’, ’stackare’, ’skurk’ användes, förutsättes .. att den som betecknas så är god, dålig, ond etc. Regnéll Sem. 51 (1958). Eftersom sjukdom är ett negativt värdeladdat begrepp har makthavare använt det i politiska syften. Borgenhammar VårdaLiv 75 (1993).
(3 a α) -LADDNING. förhållandet l. egenskapen att vara värdeladdad. SvD(A) 7/3 1948, s. 12. Termen storfinans tycks .. ha en negativ värdeladdning. Ortmark Maktsp. 154 (1967).
-LÄRA.
1) (i sht i fackspr.) till 1: lära l. teori om vad som bestämmer l. konstituerar en varas värde; jfr -teori 1. EkonS 1: 17 (1891). Den socialistiska värdelärans centrala sats var att en varas värde är lika med den arbetsmängd, som varans framställning under normala förhållanden kostar. Cassel TeorSocEkon. 196 (1934).
2) filos. till 3 a α: värdeteori (se d. o. 2). Vannérus Metaf. 50 (1914). Platons filosofi är inte blott en värdelära, som vill ge säker vägledning i kampen mot det praktiska livets brännande problem. Aspelin TankVäg. 1: 98 (1958).
-LÖS. (värde- 1681 osv. värdes- 15581712) som saknar värde. Spegel (1712). särsk.
a) till 1. EkonS 1: 382 (1893). Folk reste till Tyskland och köpte slott. Bildat folk med uppfostran gjorde så. Skulle svenska kronan också bli värdelös? Vad var detta för en fred? Martinson ArméHor. 207 (1942).
b) till 3 a; särsk. dels: betydelselös l. meningslös, dels närmande sig bet.: mycket dålig l. usel o. d. Hvarföre uppfylles Stockholms Tidning oupphörligt med gamla värdelösa historier? AB 23/8 1832, s. 3. Då Juli månad kom .. kände jag, att lifvet utan Gertrud syntes mig värdelöst. Schwartz Pos. 265 (1863). Försvarsförbundet med Sovjetryssland visade sig lika värdelöst för Tjeckoslovakien som nonagressionsavtalet med Tyskland för Polen. Spångberg BanbrHövd. 318 (1939). Det är precis samma värdelösa skitväder som det alltid verkar vara i Stockholm före jul. Berg Fotogr. 76 (2006).
c) till 3 b. Så tuifflar migh Jntet att J Ju haffue förstott huad wärdes löst sälskap här är bode på slotet och J länät. HFinlH 4: 351 (1558). När man bara går omkring och känner sig värdelös och obegåvad. Östergren SistCig. 66 (2009).
Avledn. (till -lös ac): värdelöshet, r. l. f. förhållandet l. tillståndet l. egenskapen att vara värdelös. BoråsTidn. 26/9 1850, s. 3. Berzelius hade analyserat .. (läkemedlet) och visat dess värdelöshet. Bergstrand SvLäkS 151 (1958). Jag tror att det finns människor som kan lida av en inbyggd värdelöshet. Jörgensdotter BergDöttrar 331 (2009).
-METALL. värdefull (i sht förr ss. betalningsmedel använd) metall. Under .. (vikingatiden) var silfver den allmännaste värdemetall i Norden. Kalmar 13/11 1901, s. 3. Värdemetaller och ädla stenar. Högberg Frib. 400 (1910).
(1, 3) -MINSKNING. minskning av värde; jfr -förlust, -förminskning, -sänkning. PT 21/1 1839, s. 1. Det är sant att myntet under ett sekel förlorat hälften af sitt värde och att denna värdeminskning orsakat en allmän prisstegring. Schauman o. Christierson Gide 447 (1899).
Ssg: värdeminsknings-avdrag. (skatte)avdrag på grund av värdeminskning. SvLäkT 1935, s. 1605. Kostnaden för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier avdrages i regel genom årliga värdeminskningsavdrag. SFS 1955, s. 466.
-MÅTT. särsk. till 1: mått (se mått, sbst.4 1) för mätning av värde. Runeberg PVetA 1760, s. 11. Ännu i 12:te årh. synes bol hafva utgjort ett fast värdemått. Thulin Mant. 2: 16 (1935).
-MÄSSIG. särsk. till 1: som rör l. avser värde. DN(A) 16/2 1934, s. 24. Latinamerikas värdemässiga utrikeshandel. SvGeogrÅb. 1966, s. 124.
-MÄTARE. motsv. mätare 4. särsk.
a) till 1, om ngt (särsk. dels (ädel)metall, dels pengar l. mynt) som används för att (vid handel o. d.) ange l. uttrycka värdet på ngt. Tills änteligen de ädla metallerna blefvo nästan öfver hela verlden antagne till värde-mätare för alla byten. Wirsén PVetA 1821, s. 3. Vid handeln användes romerska mynt som värdemätare, och till följd därav kommo sådana att spridas vitt omkring bland germanerna. Almquist VärldH II. 2: 449 (1931).
b) till 3: måttstock (se d. o. 3); äv. om ngt som utgör prov l. test av värde (hos ngt). Wallin Rel. 4: 500 (1837). Söker man en värdemätare på Spartas makt under 500-talet .. så kan man bäst gå till meddelandena om händelserna i Mindre Asien på 540-talet. Almquist VärldH II. 1: 130 (1931). Stentuff gruppfinal! – Tre Kronor får sin första riktiga värdemätare i kväll. Metro(Skåne) 27/4 2004, s. 26.
-MÄTNING. särsk. till 3: mätning (se d. o. 2) av värde l. betydelse. Valerius 2: 175 (1826). Ungdomen lär sig en falsk lifsglädje, en oriktig värdemätning af allt, som utgör grunden för enskild sällhet och allmän välfärd. PedT 1902, s. 437.
(3 a α) -NEUTRAL. neutral (se d. o. 3) med avseende på värderingar. Gerholm NatFilFys. 16 (1971). I direktiven anges att skolans verksamhet inte skall vara värdeneutral, utan den skall bygga på de etiska normer, vilka genom ”kristen etik och västerländsk humanism har en djup förankring i vårt land”. GbgP 21/1 1992, s. 5.
(3 a α) -NIHILISM. filos. filosofisk uppfattning enl. vilken värdeomdömen (se värde-omdöme slutet) saknar sanningsvärde (se d. o. 2); jfr nihilism 1. SvFolket 13: 335 (1940). Värdenihilismen betraktar värderelativismens tolkning av värdeutsagor som förfelad. Enligt värdenihilismen har dessa utsagor överhuvud taget ingen mening; de säger ingenting vare sig om det föremål som betecknas som värdefullt eller om den värderandes ställningstagande. Marc-Wogau FilDiskuss. 171 (1955).
(3 a α) -NORM. norm gällande värden l. värderingar. Idéerna äro icke endast urbilderna till tingen, utan även de högsta absoluta värdenormerna. Nilsson SvRom. 6 (1916). Genom extrem grymhet, svält och olika auktoritära åtgärder bröts fångarna ned, blev fullständigt undergivna och införlivade nazisternas värdenormer. Angelöw o. Jonsson SocPsyk. 210 (1990).
(3 a α) -OBJEKTIVISM. filos. filosofisk uppfattning enl. vilken värdeomdömen (se värde-omdöme slutet) äger sanningsvärde (se d. o. 2) (oberoende av upplevande subjekt). Den s. k. värdeobjektivismen. Enligt den finns det objektiva värden. Marc-Wogau FilDiskuss. 168 (1955).
(3) -OMDÖME~020. omdöme (se d. o. 2) rörande ngns l. ngts värde; jfr -dom. EkonS 1: 17 (1891). Många tyckte att kursamanuensen var en kvalificerad skit och aschelslickare – och det värdeomdömet stod sig. Jersild BabH 138 (1978). särsk. filos. till 3 a; jfr omdöme 3 o. -utsaga. Rydberg FilosFörel. 1: 330 (1876). De senare logiska empiristernas syn på värdeomdömen. NE 1: 318 (1989).
(3) -ORD. ord som uttrycker l. utgör (kärnan i) värdeomdöme; särsk. (o. numera i sht) om ord med positiv värdeladdning. Bilderna, språket, värdeorden, slagordstekniken, resonemangssättet (hos reklamen) tränger in i oss alla. Lindqvist Reklam. 54 (1957). Värdeord som rätt, orätt, gott, ont etc. ÖgCorr. 24/4 1965, s. 6. De gamla värdeorden som ordning och reda, trovärdighet, pålitlighet och ärlighet. GbgP 12/7 1991, s. 5.
-PAPPER. om handling (se d. o. 10) som motsvarar visst värde (o. som kan utgöra föremål för handel l. är möjlig att omsätta i pengar); numera utan tanke på själva handlingen, om ägarandel i företag l. fordran o. d. (som kan utgöra föremål för handel osv.); jfr papper 2 d o. -handling. AB 1/10 1855, s. 2. Alla spanska värdepapper föllo den 24 April i Paris. AB 1/5 1865, s. 3. Obligationer, aktier och andra värdepapper. SFS 1934, s. 869.
Ssgr: värdepappers-handel. jfr handel, sbst.2 11. EkonS 1: 201 (1891). Allt efter omsättningsföremålen indelar man handeln i olika kategorier. Några av de viktigaste äro: varuhandel, egendomshandel, värdepappershandel. HandInd. 9 (1926).
-portfölj. jfr portfölj 1 b. SvBanklex. (1942). AB Custos värdepappersportfölj ökade under 1957 i bokfört värde till 78,44 milj kr. DN(B) 1958, nr 102, s. 7.
-PERSPEKTIV. särsk. till 3 b, i fråga om bildkonst: perspektiv där de framställda personernas betydelse l. sociala ställning bestämmer deras inbördes storlek l. placering. Östergren (1969). Dirk Bouts (har) inte helt övergett medeltidens primitiva värdeperspektiv, utan avbildat Jesus större än lärjungarna. BraBöckLex. 18: 215 (1978).
-POST. särsk.: post (post, sbst.3 7) som utgörs av värdeförsändelser; jfr -brev. DN 28/8 1880, s. 3. Posten tvingas betala 12,2 miljoner kronor i ersättning för försvunna diamanter. De skickades med försäkrad värdepost från Stockholm till Belgien förra året. SvD 15/9 1998, s. 1.
Ssg (i skildring av ä. förh.): värdepost-karta. värdekarta. Döss o. Lannge 308 (1908).
-PRODUKTION. produktion (se d. o. 3 a) av värde(n); särsk. i fråga om skogsbruk. Att den enskilda företagsamheten bör få vara absolut fri i allt, som rör värdeproduktion. SD 7/2 1874, s. 3. Måttliga huggningar i de övre kronskikten – varvid de bästa träden gynnas – äro nödvändiga för upprätthållande av god värdeproduktion. SvVäxtförädl. 2: 473 (1951).
-PRODUKTIVITET. jfr produktivitet 1. EkonS 1: 407 (1894). Produktiviteten kan antingen vara en fysisk sådan eller också en värdeproduktivitet, bestämd af produktresultatets bytesvärde. 2NF 22: 328 (1915).
-PÅSE. påse för l. med värdepost (jfr -säck); äv. (o. numera i sht) om liten, påsliknande väska avsedd för förvaring av värdehandlingar l. pengar o. d. vid resa o. d. Värdepåse bör ej hava högre vikt än omkring 40 kg., om påsen är ställd till inrikes postanstalt. Döss o. Lannge (1915). En värdepåse med plats för pass, pengar och kort är den absolut viktigaste persedeln på resan. GbgP 10/4 1983, s. 21.
-RELATION. jfr relation 2 o. -förhållande. Värderelationen mellan guld och silfver. EkonS 1: 284 (1893).
-RELATIVISM. särsk. (o. i sht) till 3 a α, filos.: teori enl. vilken värdeomdömen (se värde-omdöme slutet) inte är objektivt l. universellt giltiga; jfr -subjektivism. Ahlberg FilH 6: 113 (1928). Värderelativismen gör gällande att det inte finns några objektiva värden. Ingenting kan sägas ha värde oberoende av någon som värderar det. Marc-Wogau FilDiskuss. 170 (1955).
(3) -RIK. (numera mindre br.) (i hög grad) nyttig l. betydelsefull l. viktig; jfr -full. Det är tillåtet, ja värderikt, att äfven i ett högt kall inskränka sig inom dess egentliga utöfning. 2SAH 19: 119 (1837). Otvifvelaktigt äro exell. Skjöldebrands anteckningar värderika. MinnSvNH 10: 143 (1868). SAOL (1973).
-SAK. värdeföremål; i sht i pl. GbgP 28/5 1862, s. 2. Fängelsefånge skall till anstaltens vård överlämna de penningmedel, värdesaker och legitimationshandlingar som han medför. SFS 1938, s. 296.
(1, 2) -SIFFRA. siffra (se siffra, sbst. 6) som uttrycker ngts värde; jfr -tal. Under år 1849 steg .. exporten så betydligt, att den nådde en förut aldrig synlig värdesiffra. NDA 20/2 1862, s. 4.
-SKALA. särsk. till 3: skala (se skala, sbst. 3) enl. vilken ngt l. ngn värderas; jfr värderings-skala. AB 18/6 1851, s. 3. Allt är likställt, allt lika stort och viktigt i barnens värld, innan de vuxnas hierarkiska värdeskalor format synen. KvinnLittH 1: 456 (1981).
-SKAPANDE, p. adj. som skapar värde. särsk.
1) till 1. AB 25/6 1875, s. 3. Bakom denna teori om mervärdet ligger uppfattningen, att arbetet är den allena värdeskapande produktionsfaktorn. PolitÅskådn. 94 (1931).
2) till 3. JmtP 26/2 1897, s. 3. Frånsett det tillskott den franska teatern på Bollhuset betydde i huvudstadens intellektuella och konstnärliga liv, blev den i dubbel måtto värdeskapande även inom svensk teater. SvFolket 7: 248 (1938).
-SKILLNAD. skillnad (se d. o. 16 (f)) i värde. särsk.
1) till 1. LAHT 1892, s. 124. Diskontot motsvarar värdeskillnaden mellan en avista fordran och en fordran av samma belopp, som förfaller efter en viss tid. Cassel TeorSocEkon. 400 (1934).
2) till 3. Nygren Kärlekst. 1: 170 (1930). (Psykoanalysen) har också konstaterat, hur värdeskillnaden, som av ålder gjorts mellan pojkar och flickor, kunnat framkalla egenskaper som högmod och härsklystnad. PedT 1944, s. 150.
(1 c) -SKÅP. kassaskåp. AB 1904, nr 228 A, s. 5. Inlåsning vissa tider av (kyrkornas) värdeföremål i speciella stöldsäkra s k värdeskåp betyder säkert en hel del. GbgP 1/8 1984, s. 18.
-STEGRING. särsk. till 1: värdeökning; jfr stegra, v.1 4. PT 20/3 1852, s. 2. De ofantliga värdestegringar eller värdeminskningar, som på kort tid af konjunkturen kunna framkallas för att åter lika snabbt försvinna, inverka alltid störande på omdömet om förmögenhetens tillväxt. Fahlbeck NatFörm. 91 (1890).
Ssg: värdestegrings-skatt. jfr skatt 3. Förslaget till kommunal värdestegringsskatt å fastighet. SFS 1911, Bih. nr 3, s. 2.
-STÄMPEL. särsk.
1) (†) på mynt: prägel (se prägel, sbst.2 1) angivande värde; jfr stämpel, sbst.1 3. Till 1715 (användes) såsom märke för mynt af Kronans och Bergslagens koppar ur Falu grufva tvänne korslagde pilar i värdestämpeln. 2VittAH 23: 25 (1857, 1863).
2) (förr) stämpel (se stämpel, sbst.1 2) varmed värdeförsändelser försågs med texten ”värde”. R-stämpel och Värde-stämpel skola finnas å postkontor och poststation. Döss o. Lannge 563 (1908).
(3 (a α)) -SUBJEKT. (numera bl. ngn gg) jfr subjekt, sbst. 8. I nära samband med det förhållandet, att personligheten är ett kvalitetsfaktum står det högviktiga ytterligare förhållandet, att den utgör ett värdesubjekt. Vannérus Metaf. 135 (1914).
(3 a α) -SUBJEKTIVISM. filos. teori enl. vilken värdeomdömen (se värde-omdöme slutet) är subjektiva; jfr -relativism. Sombarts och Webers värdesubjektivism. DN(A) 20/2 1941, s. 4.
-SUMMA. summa motsvarande visst värde. PT 28/1 1836, s. 1. Med export köper ett land sin import, och de här återgivna värdesummorna för importen visar, hur liten Sveriges handel på främmande länder var före år 1850. TurÅ 1948, s. 34.
-SYNPUNKT~02, äv. ~20. särsk. till 3; jfr syn-punkt 2. Kulturen innehåller, sedd ur värdesynpunkt, ett omfattande system af kulturvärden, såväl materiella som andliga. 2NF 15: 233 (1911).
-SYSTEM. särsk.
1) (numera bl. tillf.) till 1: system (se system, sbst.1 5 b) grundat på l. avsett att handha (o. gradera) värde. AB 21/1 1848, s. 4. Under ett tidigare skede, då samhällets ekonomi var byggd på naturaprestationer enligt utbildade värdesystem, vore värdet den primära faktor, som bestämde måttets storlek. Rig 1939, s. 187.
2) till 3 a α: system (se system, sbst.1 3) av värden l. värderingar. SvGeogrÅb. 1948, s. 121. Ett värdesystem vars hörnstenar var en kristen livssyn, en nationellt präglad samhällsuppfattning samt en långtgående respekt för den svenska rättsstatens principer och fosterlandets kulturella arv. Östling NazSensm. 155 (2008).
-SÄCK. särsk.: säck för l. med värdepost l. pengar o. d.; jfr -påse. Döss o. Lannge (1915). Värdesäck över bord i Trelleborg. .. En säck med värdepaket hamnade i vattnet då man på onsdagen lossade paketpost. LD 30/1 1958, s. 5.
-SÄKER. värdebeständig; jfr säker 2 c ε. I den stora pensionsdebatten erkändes behovet av värdesäkra placeringar som kunde ge långtidssparandet inom försäkringsbolagen skydd mot inflationen. DN(A) 31/1 1964, s. 2.
-SÄKRA, -ing. säkra värdet på (ngt); jfr säkra 3. En möjlighet att värdesäkra det långsiktiga sparandet. LD 4/8 1958, s. 5. Planen utgår från bestämda pensionsbelopp som värdesäkras, d v s räknas upp med konsumentprisernas utveckling. SDS 6/2 1995, s. B1.
-SÄNKNING. särsk. (o. i sht) till 1: värdeminskning. Vi (måste) undersöka, hur snabbt värdesänkningen för framtida avkastningar förlöper. SvSkog. 745 (1928).
-SÄTTA, -ning; -are (numera bl. tillf., Peterson-Berger Musik 51 (1929) osv.).
1) (numera mindre br.) till 1: beräkna värdet på (ngt), värdera (se d. o. 1); jfr sätta, v.3 I 39 a. Fahlbeck NatFörm. 9 (1890). Växande skog skall .. värdesättas med hänsyn till det skick, vari den faktiskt befinner sig. SFS 1951, s. 917.
2) till 3: bedöma l. värdera (ngt l. ngn) (så l. så); äv. (o. numera i sht) pregnant: anse (ngt l. ngn) ha stort värde, uppskatta (se d. o. 3); jfr sätta, v.3 I 40 b. NerAlleh. 3/12 1883, s. 2. Framställningen måste .. göras så, att äfven åhörarna lära sig deltaga i de skiftande och stridiga lärornas och meningarnas kritiska värdesättning. 2NordUnivT 1: 110 (1901). Fru Mattis Pira .. strök omkring överallt, lyssnande till samtal och värdesättande dem alla med skarpa ögon. Krusenstjerna Fatt. 1: 428 (1935). Rostbiff och öl, wisky och cigarrer, sådant kan mannen värdesätta, det är hans gebit. Malmberg Värd. 268 (1937).
(1, 2) -TAL. tal (se tal, sbst.1 3) uttryckande visst värde; jfr -siffra. Då denna penning saknar så väl värdetal som årtal .. är det svårt att säga huruvida densamma någonsin varit präglad för att ens tjena som prof för något tillämnadt mynt. 2VittAH 24: 389 (1864). Af .. fodermedlen ha palmkakor visat sig hafva fullvärdiga näringsämnen, hvilket motsvarar värdetalet 100, under det värdetalet för korn är 99. LAHT 1913, s. 643.
-TECKEN. (numera bl. tillf.) tecken (se d. o. 3) uttryckande l. utgörande visst värde. Möller (1807). Under vikingatiden måste .. all handel i brist af mynt eller andra värdetecken i viss mån blifva byteshandel. Uppl. 1: 211 (1902).
-TEORI.
1) (i sht i fackspr.) till 1: (nationalekonomisk) teori som behandlar värden; jfr -lära 1. De Marxistiska katastrof- och värdeteorierna. Lidforss Dagsb. 34 (1902).
2) filos. till 3 a α: gren av filosofin som behandlar värdeomdömen (se värde-omdöme slutet); jfr -filosofi, -lära 2. 2NF 17: 1485 (1912). En huvudfråga i den filosofiska värdeteorin är just hur värdeutsagor, sådana som ”tavlan är vacker”, ”handlingen är god” är att tolka. Marc-Wogau FilDiskuss. 168 (1955).
-TILLVÄXT~02 l. ~20. jfr tillväxt c o. -ökning. Den absoluta värdetillväxten af den bevillningsskyldiga jordbruksfastigheten .. utgör i rundt tal 331,6 mill. kr. Fahlbeck NatFörm. 105 (1890).
(1 c) -TRANSPORT. (av särskild personal o. i för ändamålet avsett fordon utförd) transport av pengar l. värdepapper l. värdeföremål o. d.; äv. konkret, om fordon som används vid sådan transport. AB 17/11 1925, s. 7. Den senaste tidens grova rån mot värdetransporter oroar väktarna. ArbMiljö 1992, nr 5, s. 6.
Ssgr: värdetransport-bil. Guldlådorna transporterades .. i vaktbolagets nya armerade och skottsäkra värdetransportbil från Arlanda till museet. DN(A) 6/7 1962, s. 4.
-rån. Värdetransportrånet i Göteborg .. då bytet blev mer än en halv milj kr. DN 25/1 1978, s. 7.
-TULL. tull (se tull, sbst.2 1) som påläggs vara i förhållande till dess värde. SvBiet 1841, nr 293, s. 1. På en del håll utomlands är ad valorem-tullar eller värdetullar vanligare än i Sverige. Dessa tullar utgår med en viss andel av varornas importvärde. Östlind Nationalek. 99 (1948).
-UPPGIFT~02 l. ~20. uppgift om ngts värde. 3SAH 6: 317 (1891). Den, som (vid tulldeklaration) underlåter att aflämna värdeuppgift eller lämnar mot bättre vetande falsk sådan, straffas med böter efter åtal vid domstol. 2NF 30: 272 (1920).
-UPPLEVELSE. särsk. till 3 a: upplevelse av ngt ss. värdefullt. Man bortser från att värdeupplevelsen förutsätter inte endast ett objekt utan också ett subjekt – och att värdeupplevelsens innehåll är beroende av subjektets attityd i en viss situation. Form 1949, s. 26.
-UPPSKATTNING~020. särsk. till 3 a: uppskattning av ngts värde. Män, som sysslat med jämförelse och värdeuppskattning af källskrifter på det rent historiska området. Rydberg Myt. 2: 435 (1889).
(3 a α) -UTSAGA~020. filos. värdeomdöme (se d. o. slutet). Marc-Wogau FilDiskuss. 168 (1955). Utöver vad värdeutsagor indirekt meddelar om känsloattityder hos individer eller grupper utsäger de ingenting som gäller om tingen själva. Regnéll Sem. 53 (1958).
(1, 3) -ÄGANDE, p. adj. (†) värdefull. Ett alltid värdeegande och sakrikt arbete. Åkerman Stångj. 27 (1839). Värdeegande föremål. 2NF 33: 106 (1921).
(1, 3) -ÖKNING. ökning av värde (hos ngt); jfr -förhöjning, -stegring, -tillväxt. AB 17/4 1877, s. 2. Beträffande realisationsvinst vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom skall prövas i vad mån den kan antagas hava berott på värdeökning uppkommen efter utgången av augusti 1939. SFS 1946, s. 587.
-ÖRE, se A.
C (†): VÄRDES-LÖS, se B.

 

Spalt V 2208 band 38, 2019

Webbansvarig