| Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
HYPOTEK hyp1ote4k l. -åt- l. -ωt- (hypothe´k Weste; hypåték Dalin), n. (Dahlberg Dagb. 131 (c. 1660; uppl. 1912) osv.) ((†) r. l. f. (l. m.?) AOxenstierna 1: 577 (1636), Schönberg Bref 3: 324 (1778); f. Heinrich (1814)); best. -et (ss. r. l. f. l. m. -en); pl. = (Dalin (1852) osv.) l. -er (Stiernman Com. 2: 800 (1656) osv.).
1) pant; utom ngn gg i fråga om ä. förh. numera bl. i a o. b. (Ersättnings-)Summan till ded ytterste kan .. modereras på en million Rijksdaler, och hypothecen moste man principaliter taga i För-Pomern. AOxenstierna 1: 577 (1636). HSH 7: 110 (1637). NF 4: 444 (1881). — särsk.
a) (i sht i fackspr.) om pant för lån vilken lämnas i (fast) egendom utan att denna därvid kommer i borgenärens besittning, underpant, motsatt: handpant; äv. abstraktare, om panträtt utan besittning av panten, motsatt: immission, införsel. AvvittrSthm 20/12 1658. At hwilken som sin Hypothek hafwer ut i rättan tijd och wid lagligit Rum och ställe låtit protocollera, at dens Rätt skal i alla måtto blifwa oförkränckt. Schmedeman Just. 440 (1665). Inrättandet af en låneanstalt innom rik(s)-g(äld)s contoret, till förmån för jordbrukare och emot hypoteque i fast egendom. HT 1922, s. 175 (1829). Schrevelius CivR 2: 181 (1847). Flodström SvFolk 460 (1918). — jfr GRUNDFONDS-, SKEPPS-HYPOTEK. — särsk. i överförd anv.: värdehandling varmed borgenär tillförsäkras visst hypotek, inteckning. (K. X G. gav) mig des donations breef af den 16 novembris (1658) och ett hypothek opå 16000 rdhlr och Werpinge gårdh i Skååne. Dahlberg Dagb. 131 (c. 1660; uppl. 1912). Kyrko-Rådet har här (dvs. i sakristian) .. dess förvaringskista för de angelägnare Documenter, Reverser och Hypotheqver, försedd med 3:ne lås. Sundelius NorrköpMinne 373 (1798).
b) (i fackspr.) om olika värdehandlingar (ss. intecknade skuldebrev samt aktier, obligationer o. d.) l. varor som åt borgenär överlämnas (hypotiseras) ss. säkerhet för förbindelses fullgörande, säkerhet; äv. abstraktare, om panträtt i rättighet. SP 1792, nr 69, s. 3. Reverser, vexlar, varor och andra hypotheker, som innefattade fullgod säkerhet, kunde utan bestämd maximisumma diskonteras. Skogman Bank II. 1: 197 (1846). Utlåning mot hypotek af inteckning i fast egendom .. bör .. icke förblandas med s. k. hypotekslån. EkonS 1: 305 (1893). BonnierKL (1924).
2) [överförd anv. av 1 a] (vard.) hypotekslån. Bönderna ligga i allmänhet med stora hypotek, emedan jordens afkastning .. ofta är ganska ringa. SD(L) 1896, nr 289, s. 4. Engström 5Bok 6 (1910).
3) [överförd anv. av 1 a] (vard.) byggnad l. lokal där hypoteksinrättning har sin värksamhet förlagd; hypoteksinrättning. Han kom just ut från hypoteket. De ha haft en middag för några förnäma personer (ur hypoteket kan jag tro). Fröding Kusinbr. 51 (1891).
B: HYPOTEKS-BANK, pl. -er. jfr -INRÄTTNING. Sverges allmänna hypoteksbank, år 1861 inrättad bank vilken har till uppgift att anskaffa och tillhandahålla det kapital som landshypoteksföreningarna behöva för sin värksamhet. BtRStP 1859—60, IV. 2: nr 24, s. 2. SFS 1919, s. 2829. —
-BOK, pl. -böcker. (hypotek- 1782. hypoteks- 1804 osv.) bok vari hypotek äro förtecknade o. beskrivna. Möller 1: 1266 (1782). SFS 1907, Bih. nr 41, s. 4. —
-FÖRENING. förening av fastighetsägare vilken har till ändamål att upplåna pänningar för att åter utlåna dem till föreningens medlemmar; äv. i inskränktare anv.: landshypoteksförening; jfr -INRÄTTNING. Reglemente för en hypotheks-förening emellan skånska jordägare. (1833; boktitel). Förnyadt Reglemente för Skånska Hypotheks-Föreningen. (1849; titel). Hellström NorrlJordbr. 243 (1917). jfr LANDS-, STADS-HYPOTEKSFÖRENING. —
(1 b) -FÖRSÄKRING. försäkring mot den risk som en långivare kan löpa att för fordran hypotiserad realsäkerhet (urspr. bl. inteckning i fastighet, numera äv. aktier m. m.) förlorar i värde. Lille Försäkr. 75 (1882). Palme LifförsABThule 1: 41 (1898). —
-INRÄTTNING~020. kreditanstalt som utlånar pänningar mot hypotek och bedriver härför erforderlig upplåning. FörslReglHypCassBrukseg. 1832, s. 4. SFS 1835, nr 32, s. 2. Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 121 (1854). SFS 1910, nr 117, s. 5. —
-KASSA. hypoteksinrättning. Allmänna hypotekskassan för Sverges städer, i enlighet med ett år 1865 av kungl. maj:t fastställt reglemente bildad pänninginrättning som för stadshypoteksföreningarna är en motsvarighet till Sverges allmänna hypoteksbank för landshypoteksföreningarna. Förslag till reglemente för en hypotheks-cassa för bruks-egare. (1832; boktitel). (Agardh o.) Ljungberg I. 3: 195 (”165”) (1853). SFS 1918, s. 539. —
-LÅN. lån mot säkerhet av inteckning i fast egendom; särsk. om de långfristiga amorteringslån som hypoteksföreningarna bevilja sina medlemmar. Ahlman (1872). Fördelen med ett hypotekslån är, att det icke kan uppsägas. Aldén Medb. 4: 118 (1885). EkonS 2: 149 (1895). Hellström NorrlJordbr. 244 (1917). —
(1 b) -REVERS. skuldbrev till hypoteksinrättning; äv.: skuldbrev vilket tjänar ss. pant l. säkerhet. Lundell (1893). 2NF 28: 80 (1918). —
-RÄTT, r. l. m. jur. panträtt utan besittning, panträtt i underpant. NF 12: 703 (1888). BonnierKL 8: 1596 (1926). —
(1 b) -SEDEL. (†) jfr -REVERS. Nu är min förfrågan .. Om ej herr kanslirådet (v. Rosenstein) .. ville låna mig sitt namn på några dagar till en sådan hypotekssedel, den jag efter några dagars förlopp skall utbyta emot Lindbloms? Leopold (1788) i MoB 9: 83. —
-UTGIVARE~0200. låntagare som lämnar hypotek. (Agardh o.) Ljungberg I. 3: 148 (1853). SFS 1892, Bih. nr 45, s. 3. —
-VÄRDERING. värdering å fast egendom, företagen i anledning av ansökan om hypotekslån. 1NJA 1874, s. 57. SFS 1891, Bih. nr 61, s. 4. Därs. 1924, s. 288.
Spalt H 1657 band 12, 1932