| Publicerad 1986 | Lämna synpunkter |
SPÄKT späk4t, r. l. f.; best. (tillf.) -en.
1) (numera bl. ngn gg, ålderdomligt l. arkaiserande) fred (se d. o. 1, 2, 4, 5) l. lugn (se LUGN, sbst. 3) l. ro (se RO, sbst.1 2) l. ordning (se d. o. 8 c) l. tukt o. d.; äv.: fridsamhet (se d. o. 1) l. saktmod(ighet) o. d.; äv.: förhållandet att leva (på ett fridsamt sätt o.) enl. gällande moraliska regler o. konventioner, tukt l. sedlighet l. moralisk l. sedlig ordning; förr äv.: frid (se FRED 6 c) l. ro (se RO, sbst.1 3) o. d.; jfr SPÄKA, v.2 1. J Dandemen som gerna vila vara j speckth och roligheth. G1R 4: 123 (1527). Hielp genom tina (dvs. Kristi) krafft och Anda, at wij måghe .. göra tigh rum vthi wårt hierta, at tu medh tina himmelska äghor måtte med späkt til oss indragha. PErici Musæus 5: 22 a (1582). Then som wil hafwa hyllest, han styre och rådhe medh späkt och sachtmodigheet. Chesnecopherus Skäl R 2 a (1607). Öfwerhetens höga ämbete .. tilkommer (den antagna lagen) allmänneliga at påbiuda .. them frommom til skydd, och them wrångwisom til späkt. Lag 1734, Föret. s. 4; möjl. att hänföra till 1. Den allvarliga, ofta stränga späckt, Kon. Carl XI höll i sitt rike. Rääf Ydre 1: 25 (1856). — jfr LUST-SPÄKT. — särsk.
a) i uttr. leva i l. med späkt, leva i (l. med) fred osv.; särsk. i sådana (mer l. mindre tautologiska) uttr. som leva i l. med l. vid späkt och lagom (l. lag) l. med späkt och fred l. i späkt och aga o. d.; jfr anm. nedan. (Kung) Waldemar .. skulle .. lefva allenast i stilheet och medh späkt af sitt egit arfvegods och fäderne. LPetri Kr. 79 (1559). Schmedeman Just. 86 (1590: i Specht och roo). RA I. 3: 335 (1594: med specht och lagh). (Dacke blev frigiven) vthi thet förhop, at han sigh bättra skulle, och effter then dagh leffua medh specht och fredh. Tegel G1 2: 194 (1622). Störste delen af the Christna wilja intet lefwa i speckt och aga. Swedberg SabbRo 22 (1700, 1710). Dens. Lefw. 97 (1729: i specht). (Kronofogden:) Jag fått min magt ock myndighet. / At tygla denna menighet / Om den i späkt och lagom icke lefva vet. Envallsson Slått. 7 (1787). Kellgren (SVS) 5: 598 (1792: med späkt och lagom). Granlund Ordspr. (c. 1880: vid). Östergren (1944; betecknat ss. ålderdomligt).
b) i uttr. hålla (förr äv. hava) ngn l. ngt i (förr äv. till) späkt, hålla ngn l. ngt i tukt l. i styr l. till ordning o. d.; särsk. i sådana (mer l. mindre tautologiska) uttr. som hålla ngn l. ngt i späkt och lagom l. späkt och aga l. späkt och lugn; äv. refl., i uttr. hålla (äv. förhålla) sig i (förr äv. med) späkt, (för)hålla sig lugn o. d.; jfr anm. nedan. Hålle wij oss medh spect och winlegge oss om godha gerningar, så wexer ther aff säkerheet och skrymterij. LPetri 2Post. 103 b (1555). Schroderus Albert. 1: 49 (1638: sigh .. vthi Spächt förholler). Ungius Alm 23 (1644: haffwa). RARP 16: 316 (1697: speckt och aga). (Att utrota sina synder) är intet ther med giordt, at man en dag eller annan håller sig i spect, och achtar sig för sina synder och fel. Swedberg Cat. 746 (1709). Crælius TunaL 16 (1774: till). Schönberg Bref 1: 19 (1777: späkt och lugn). Vår nye Kronprins lärer ej underlåta att hålla våra jakobiner i späkt och lagom. Crusenstolpe CJ 1: 7 (1845). Johansson HomIl. 15: 198 (1848: i tukt och i späkt). Östergren (1944; betecknat ss. ålderdomligt o. sällsynt).
c) i uttr. komma ngn till späkt och lydno, få ngn att hålla sig i tukt och lydnad. Altså kom Kong. Götstaff Dalekaraner till specht och lydno then gongen. Svart G1 118 (1561). VFl. 1913, s. 91 (i skildring av förh. på 1600-talet).
d) (†) [uppkommet ur uttr. hålla ngt till späkt och lagom (se b)] i uttr. tvångsmedel på ngt till späkt och lagom, tvångsmedel för att hålla ngt till tukt och laglighet. Sparre PVetA 1777, s. 34.
Anm. till 1. De förr använda uttr. leva späkt (äv. skrivet späckt) l. späkt och lagom, leva i fred l. ro (o. med laglighet), hålla ngn späkt (och lagom), hålla ngn lugn l. i styr o. d., hålla ngt späkt och lagom, hålla ngt i styr, hålla sig späkt och lagom, hålla sig i styr (där späkt uppfattats ss. adv. l. p. pf. av SPÄKA, v.2), torde utgå från de ovan under a o. b nämnda uttr., där prep. bortfallit; jfr LAG, sbst.1 1 f anm. Rijken och Folck, hwilcke under frijdälskande Konungar alltijd hafwa lefwat späckt och uthi Fruchtan. Schouten Siam 25 (1675). Lefva späkt och lagom. Weste (1807). Så länge de hålla sig späkt och lagom. Dens. FörslSAOB (c. 1817). Hålla en späkt. Meurman (1847). Egenskaper (ss. självständighet o. kvickhet) .. hållna späkt och lagom, lägga kraft utan högtryck och behag utan öfverretning i de arbeten, vi nämnt som hans (dvs. skalden Paludan-Müller) mest mogna och mönstergilla. (Cavallin o.) Lysander 334 (1877). Hålla ngn späkt och lagom. Schulthess (1885).
2) (†) om straffrättslig påföljd, straff; jfr SPÄKA, v.2 1 c. Allmänheten af så stora sakören (som de som uttas t. ex. i Kalmar län) kunde taga sig anledning att sluta, det samma ort wore upfyld af missgärningsmän .. som utan späkt ej lefwa kunde. BondP 1771, s. 627.
Spalt S 10496 band 30, 1986