Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VINST vin4st, förr äv. VINNEST, r. l. f. (l. m.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(vindst (w-, -th) 1548. vinnest (w-, -th) 15261718. vinst (w-) 1555 osv. winest 1640. winnes 1624)
Etymologi
[av mlt. winst l. möjl. efter t. gewinst (varav d. gevinst); till VINNA, v.2; formen vinnest sannol. inhemsk ombildning efter mönster av TJÄNEST, YNNEST m. fl.]
1) motsv. VINNA, v.2 1: förhållandet att man (vinner l.) vunnit, seger; äv. konkretare, om enskild seger; numera företrädesvis i fråga om tävling; särsk. [jfr fin. olla voitolla] (i Finl., numera bl. vard.) i sådana uttr. som vara på vinsten, (ha övertaget o.) vara på (god) väg att vinna (särsk. [jfr äv. fin. olla voiton puolella] i mer l. mindre bildl. anv., närmande sig l. övergående i bet.: ha lagt det värsta bakom sig o. d.); jfr 2 c γ slutet o. VINNING 1. Så måste man å ändelychten röna och förfara, at then Winst och the victorier, som en så högt prijsar, doch icke annat äre än een bedrägligh Inbildning. Stiernhielm Lycks. Cart. (1650, 1668); möjl. till 2. (Fin.) woimus .. (lat.) victoria; exsuperantia .. (sv.) winst; öfwermacht. Juslenius 443 (1745). När syndaren från sin dvala började komma sig före, mentes han vara på vinsten. FinKyrkohSP 5: 147 (c. 1778). Om Sverges vinst uti Westfaliska freden. Fryxell Ber. 8: 68 (1838). Olympia har nu en match kvar i serien, nämligen mot Sjöbo, det blir förmodligen vinst. SportIdrNyh. 1924, nr 24, s. 7. Vi hade inte räknat med vinst mot Linköping. VästerbK 31/10 2016, s. 35. — jfr ROND-, SEGER-, SKRÄLL-VINST m. fl.
2) motsv. VINNA, v.2 3: vinnande (av ngt värdefullt l. nyttigt l. önskvärt o. d.); förr särsk. i förb. med objektiv gen.; äv. (o. utom i c β, γ slutet numera nästan bl.) i konkretare anv., med tanke på resultatet: förhållande som innebär att man vinner l. vunnit ngt l. förhållande som man (uppnår l.) uppnått l. företeelse som man (vinner l.) vunnit (äv. dels om konkret sådan företeelse (särsk. (o. i sht) i c, d), dels i sg. obest. närmande sig mer l. mindre koll. anv. (se särsk. c αγ)); särsk. i förb. med attribut inlett av prep. med o. med styrt led angivande det som medför en vinst; förr äv. liktydigt med: ökning l. tillväxt; jfr FÖRDEL, sbst.2 2, VINNING 2. Vinsten med en sådan ändring är rätt liten. Det ligger en uppenbar vinst i denna nyordning. Den ofrivilliga ensamheten medförde också en del vinster. Schroderus Lex. 23 (1637). Som Alexander sig klagade, när han hörde Fahr-sins för-wärf ok winster, frucktandes at inte bleef meehr öfwer, som han finge förwärfwa ok taa-in. Columbus Ordesk. 3 (1678; uppl. 1963). Det klenod, om hwars winst så många tusend fäckta. Granatenflycht Penn. 1 (1698). Den anförde vinsten af 2773 Personer i Städernas folknummer. VetAH 1767, s. 243. Hvarje ny vinst åt vitterheten var en vinst för honom sjelf. 2SAH 6: 20 (1811). Att idrotten så att säga på köpet skänker oss .. (vissa) vinster – självdisciplin, ridderlighet, kamratskap, känsla för rent spel – ändrar inte dess egentliga väsen. Selander Modernt 118 (1932). Varför måste man minnas? Vältra sig i det och älta? Vad finns det för vinst i det? Larsson BlodSpill. 215 (2005). — jfr KRIGS-, PRESTIGE-, TERRÄNG-VINST m. fl. — särsk.
a) (numera bl. tillf.) i uttr. till (sådan l. sådan) vinst, i sht förr särsk. närmande sig l. övergående i bet.: gagn l. nytta. HT 1906, s. 144 (c. 1585). Hon är digh til föga winst. Skogekär Bärgbo Wijs. 11: 6 (1652, 1682). Ung-herrarne, hvilka .. voro nere på qvarndammen, .. till stor vinst och fromma för hela huset. Knorring Ståndsp. 1: 176 (1838).
b) i predikativ förb. med inf.-förb. l. att-sats (l. det syftande på inf.-förb. l. sats) som anger vari vinsten består. Thet är winst för hans skuld wara / Wärdigh vthstå nödh och fahra. Prytz OS E 3 b (1620). Att draga en nyttig slutsats af en motgång .. är en större vinst än att händelsevis förvärfva sig en förmögenhet. Wetterstedt ConvOrdb. 216 (1822). Tänk om det, som kallas kaffe och te, luktade hederligt. Det vore åtminstone en vinst. Zetterström VärldHj. 199 (1942). Vinsten med att äta rikligt med grönsaker är att alla innehåller mängder med antioxidanter. Davidsson Hälsokokb. 105 (2009).
c) om ekonomiskt mervärde uppkommet gm att (närings)verksamhet avkastar mer (i pengar räknat) än vad den kostar att upprätthålla l. utöva; förtjänst (se d. o. I 1); särsk. i förb. med angivelse av vinstens storlek i pengar, särsk. i uttr. en vinst på så l. så mycket (se särsk. γ), så l. så mycket i vinst. Bankernas vinster har hela tiden ökat. Årets vinst kommer att bli mindre än tidigare. De kunde inkassera en miljon kronor i vinst. 2SthmTb. 1: 306 (1548). Ochristeligit ocker och den stoora Winst aff Wäxten på vthlänt Spannemåhl, måste på behörligit Sätt hämmas, så wäl som alt annat besmyckiat Bedrägerij. Gezelius PerbrCom. D 3 a (1673). Ej må then winst för ocker räknas, som kommer af loflig handel, eller thet kiöp, som lagliga slutit är. HB 9: 9 (Lag 1734). Då det icke finns någon så stark yttre drifkraft inom samhället som vinsten, så måste, då densamma ytterst betalas af arbetaren, denne till slut .. komma uti ett tillstånd lägre än arbetsdjurens. Agardh BlSkr. 2: 212 (1846). Ett fruntimmer med ett par tusen kronors kapital kan få ingå i en lönande affär; eget rum och fritt vivre samt andel i vinsten. Idun 1890, s. 112. Periodens vinst .. tillfaller ägaren och ökar företagets skuld till ägaren. Larson o. Rohlin ElAffärsredovisn. 48 (1975). — jfr ARVS-, DISKONT-, FÖRETAGS-, KONJUNKTUR-, MELLAN-, OCKER-, REALISATIONS-, RÄNTE-, SKEN-, SPEL-VINST m. fl. — särsk.
α) ss. obj. i verbförb. som anger att ngn gm sin verksamhet åstadkommer o. tillgodogör sig vinst, särsk. (o. numera i sht) i förb. med göra; i sht förr särsk. i sg. obest. i mer l. mindre koll. anv. Jt(e)m th(e)n Windst, som saluge Mattz Morth(e)nsonn schulle haffue aff winkellar(e)n, th(e)n schall Stade(n) beholle. 2SthmTb. 1: 305 (1548). Dem, som sökia sin nähring och vinst ved svaffvelbrukett. RP 7: 475 (1639). Vidare kan icke samhället tillåta sysselsättningar, som såra allmänna anständigheten, som afse draga vinst af osedligheten o. s. v. Snellman Stat. 193 (1842). Så stor vinst hade han nog ej av företaget. Lagergren Minn. 8: 54 (1929). Resultatet är att transnationella riskkapitalbolag gör vinster på skattefinansierade skolor, vårdcentraler och äldreboenden. SäljSkiten 12 (2009).
β) i förb. med prep. med l. utan, i fråga om huruvida ngt ger upphov till vinst eller ej; särsk. dels i förb. med verbet sälja, dels i uttr. gå med vinst (jfr IV 3). Köpmän, som köpslaga, sällia .. thet annorstädes ifrån förda Godzet .. icke vthan winst. Schroderus Comenius 490 (1639). Med liten qvantite Stein-win förbättra .. (vinhandlarna) många styck-fat dåliga Rhenska och Pfältsiska winer, att de samma sedermera säljas för rätt godt Rhenskt win, och det med stor winst. Westerdahl Häls. 231 (1768). Efter nollresultat 1990 går nu koncernen med vinst. DN 4/1 1992, s. C2.
γ) i förb. med det motsatsen angivande förlust. Kiöpmans handtering består vthi winst och förlust. Grubb 856 (1665). Vinst eller förlust uttryckes i allmänhet i procent av inköpspriset, rabatt i procent av försäljningspriset. Hedström o. Rendahl Alg. 28 (1915). Det (visade) sig att Lidén handhaft bolagets medel så skickligt att i stället för någon förlust en vinst på närmare femtiofemtusen kunde konstateras. Siwertz Tråd. 64 (1957). — särsk. [jfr motsv. anv. i t.] i uttr. på vinst och förlust (se FÖRLUST, sbst.1 1 c β α), förr äv. vid vinst och förlust, på vinst och på förlust; äv. (o. numera företrädesvis) i utvidgad l. bildl. anv. (l. med kvardröjande bet. av 1): utan att veta om det bär sig l. har framgång l. ger ngnting o. d. (äv. i förbleknad bet. (se FÖRLUST, sbst.1 1 c β β)). 2SthmTb. 8: 77 (1589). Handla öfver siöö, / På vinst och på förlust. Rosenfeldt Vitt. 187 (1686). VDAkt. 1718, nr 329 (: wid). Han (lät) följande morgonen sin här på vinst och förlust rycka uppför Janiculum emot fiendens läger. Kolmodin Liv. 1: 265 (1831). De hade .. stuckit ner till krogarna runt Stureplan på vinst och förlust med en kassa som på sin höjd skulle ha räckt till två stora starka. Guillou TjuvMarkn. 105 (2004).
d) motsv. VINNA, v.2 3 a (β), om (på förhand fastställt l. utlovat) ting l. belopp o. d. som tillfaller vinnare i (tävling l.) spel o. d.; särsk. i uttr. högsta vinsten (jfr HÖG, adj. 12). De hade vunnit flera fina vinster på lyckohjulet. Labetspeel B 1 a (1683). Alla de som winna på detta Lotterie, böra inlefwerera deras Lottsedlar och uttaga sine Winster, inom Sex Månader efter Dragnings-dagen. PH 9: 708 (1771). Konke Sandrén .. skrapade med kupade händer hem vinsten till sin sida (av spelbordet). Kjellgren Smar. 116 (1939). Sen kom alla motargumenten ramlande, som högsta vinsten ur en spelautomat. GustafJanson ÖvOnd. 104 (1957). Tio rätt ger en miljon i vinst. SDS 20/9 1996, s. A6. — jfr HUVUD-, PREMIEOBLIGATIONS-, SPEL-, TIPP-, TOPP-VINST m. fl.
3) (†) motsv. VINNA, v.2 6, i uttr. lägga sig vinst om ngt, lägga sig vinn om ngt. Teslikes ær wor begera ath thw leggher tiigh aldhre störste winnesth om klede till wort behoff. G1R 3: 197 (1526). Han ville intittdera göra, uthan lägger sigh fast heller vinst om till att hindra hemligen min credit. OxBr. 11: 589 (1630).
Ssgr (i allm. till 2): (2 c) VINST-ANDEL~02 l. ~20. andel av vinst; särsk. om del av (företags l. organisations) vinst som utdelas till anställda l. delägare o. d. Att tjenaren utan insats åtnjuter sin vinstandel in natura af en bestämd afkastning. Frey 1850, s. 422. Försäkringsaktiebolaget Kaleva utbetalar å hufvudkontoret .. de försäkrades vinstandelar för år 1893. NPress. 7/9 1894, s. 4.
Ssgr: vinstandels-lön. (tillf.) jfr andels-lön. EkonS 1: 416 (1894).
-system. lönesystem där anställd utöver lön erhåller vinstandel (i form av aktier l. kontanter o. d.); jfr andels-system, vinst-delning. LAHT 1891, s. 179.
(2 (c)) -BEGÄR. begär efter (ekonomisk) vinst; jfr vinnings-begär. AB 10/3 1832, s. 2. Vinstbegäret drev mer än en köpman i Amsterdam att sälja krigsförnödenheter till arvfienden. Almquist VärldH 5: 258 (1933).
(2 (c, d)) -BELOPP. vinstsumma. Hamburgs Klasslotteri .. med ett vinstbelopp af 903500 mark på 13000 lotter. AB 25/10 1837, s. 4.
(2 (c)) -BERÄKNING. beräkning (se d. o. 1) av potentiell l. kommande l. uppnådd vinst. Det (skulle) bero af .. ensidiga vinstberäkningar att lemna eller vägra en hjelp, som bör gifvas. Järta 2: 232 (1823).
-BRINGANDE, p. adj. som bringar vinst; lukrativ; jfr -givande. Järta 2: 505 (1828). Den som någorlunda riktigt bedömer den troliga sammansättningen av den framtida produktionen .. har givetvis de största förutsättningarna att göra sitt företag vinstbringande. TT 1945, s. 289.
(1, 2) -CHANS. chans till vinst. Den storartade vinstchans och säkerhet som detta lotteri tillbjuder. DN 19/11 1880, s. 5. Inga möjligheter att räkna ut en vinstchance för den sida, där Tyskland kämpar. Steffen Krig 2: 36 (1915).
(2 c) -DELAKTIGHET. (†) delaktighet i (företags l. organisations) vinst. Andel i vinsten eller vinstdelaktighet användes i de mest olikartade näringar såsom supplement till något slags egentlig arbetslön. EkonS 1: 420 (1894). Carlsson LantmPol. 115 (1953).
(2 (c)) -DELNING. särsk.: vinstfördelning (särsk. (o. numera i sht) om företags ekonomiska ersättning till sina anställda utöver lön vid uppnådd vinst (jfr -andels-system)). AB 28/4 1852, s. 3. Låt öfversätta (pjäsen) .. men då får du dras med 1/3 dels vinstdelning åt öfversättaren. Strindberg Brev 9: 103 (1892). Vi har kollektivavtal med övertidsersättning, friskvård, kaffe, frukt och vinstdelning, där de anställda får dela på 10 procent av vinsten. RådRön 2015, nr 10, s. 22.
(2 c) -DISPOSITION. ekon. (av bolagsstämma l. föreningsstämma beslutad) fördelning av aktiebolags l. ekonomisk förenings disponibla vinst; jfr -fördelning. Som avslutning på sin berättelse brukar styrelsen upptaga den för aktieägarna ofta angenäma vinstdispositionen. HandInd. 151 (1926).
(2 d) -DRAGNING. i lotteri l. spel o. d.: dragning (se d. o. 5) av vinst. Med vinstdragning avses i fråga om vadhållning det förfarande, varigenom vinsterna bestämmas. SFS 1935, s. 94.
(2 c) -DRIVANDE, p. adj. om företag: som drivs i vinstsyfte. AB 28/8 1964, s. 3. De forna statliga verken har förvandlats till vinstdrivande bolag, i det närmaste frikopplade från politisk styrning och demokratisk kontroll. SäljSkiten 136 (2009).
(2 (c, d)) -FÖRDELNING. fördelning av vinst l. vinster; jfr -delning, -disposition. Emot en vinstfördelning i proportion efter inköpsbeloppen kan väl anmärkas, att den är fullt rättvis endast under förutsättning, att lika vinst påföres alla varor. LAHT 1897, s. 34.
(2 (c)) -GIRIG. girig (se d. o. 1) efter vinst; jfr -hungrig. Igenom .. swek och bedrägerier, som af samwetzlöse och winstgiruge bagare kunna utöfwas, lider den fattige isynnerhet. Kiellberg KonstnHandtv. Bag. 10 (1753).
(2 (c)) -GIVANDE, p. adj. som ger vinst; lukrativ; jfr -bringande. 2SAH 12: 268 (1827). Skärgården är full af sjöfoglar, fisket vinstgifvande och skälfångsten betydlig. Hultin Minn. 18 (1872).
(2 c) -HEMTAGNING~020. ekon. om försäljning av finansiellt instrument (ss. aktie l. obligation o. d.) i syfte att tillförsäkra sig vinst. Andra uppropet något tvekande till följd av vinsthemtagning. DN(A) 17/10 1925, s. 14.
(1) -HUGG. sport. i pärkspel: hugg (se hugg, sbst.1 7 d) som ger vinst. LfF 1877, s. 106.
(1, 2) -HUNGRIG. hungrig (se d. o. 2) på vinst; särsk. överfört; jfr -girig. Att produktionen tidtals, när .. produktprisen synas lofva stor privatekonomisk vinst åt producenterna, genom dessas vinsthungriga konkurrens öfverdrifvet utvidgas. EkonS 1: 447 (1894).
(2 c) -INTRESSE. intresse (se d. o. 3) av att göra vinst. Att så ordna bränvinshandeln att icke ringaste enskildt vinstintresse är därmed förenadt. AB 17/3 1868, s. 3.
-JORD. (numera mindre br.) (åker)jord som vunnits gm torrläggning av sjöbotten; jfr sjö-jord, sjösänknings-jord. BtRiksdP 1885, I. 1: nr 29, s. 30. Särskildt i fråga om mindre kärr- och mossmarker ställa sig kostnaderna mången gång höga i förhållande till vinstjordens storlek. SkogsvT 1903, s. 30.
(2 c) -KALKYL. kalkyl (se d. o. 2) över storlek på vinst. AB 14/7 1870, s. 1.
(2 c) -KONTO. ekon. (sida av) konto för redovisning av vinst; särsk. i uttr. vinst- och förlustkonto, konto i huvudbok som vid bokslut sammanfattar den gångna periodens vinst l. förlust, resultaträkning; äv. i bildl. anv.; jfr -sida. Tegnér Brev 2: 403 (1823). På formsinnets vinstkonto inför vi .. en rensning av smak och produktion, på dess förlustkonto .. en dödlig förtvining av vanligt, enkelt folks formskapande förmåga. TT 1945, s. 369. Den inbyggda resultaträkningen kallas oftast vinst- och förlustkonto. Larson o. Rohlin ElAffärsredovisn. 46 (1975).
(1, 2 (d)) -KORT. särsk.: spelkort som ger vinst; äv. i bildl. anv. Düben Talism. 6: 31 (1818). Det finns ingen svensk brottare som har samma fina internationella stil som Torbjörn Kornbakk för närvarande. Han är ett vinstkort! GbgP 13/2 1989, s. 29.
(2 c, d) -KUPONG. jfr kupong 1; numera särsk. om tipskupong som ger l. gett vinst; jfr -utdelnings-kupong. DN 3/9 1869, s. 1. Storvinst på trav .. En vinstkupong som lämnades in i Flen mynnade ut i 364 608 kronor. EskilstKurir. 14/12 2013, s. 4.
(2 d) -LISTA. i fråga om lotteri o. d.: dragningslista. LdVBl. 1840, nr 28, s. 3.
(2 d) -LOTT. lott (se lott, sbst.2 2) som ger vinst. 10 Lotter, så valde, att minst en af dem nödvändigt måste blifva Vinstlott. AB 24/12 1839, s. 4.
(1, 2) -MARGINAL. särsk. (ekon.) till 2 c: mått på (företags o. d.) vinst (per viss (tillverkad l. såld) enhet) i förhållande till omsättning; jfr marginal, sbst. 2 c α, o. -procent. ”Till vacker vinstmarginal för säljare”, såsom det heter. GbgP 21/11 1888, s. 3.
(1, 2) -MASKIN. särsk. till 2 c, om (del av) företag l. industri o. d. som går med (betydande) vinst; äv. om ngn l. ngt som får företag att gå med vinst. De nya hårda vinstmaskinerna i näringslivets topp. SvD 2/5 1978, s. 17. På tre år lyckades Christensen vända Krahners från förlustföretag till vinstmaskin. SvD 18/10 1986, s. 4.
(2 c) -MAXIMERING. i sht ekon. om (strävan efter) uppdrivande av vinst till högsta möjliga nivå. Enligt Benthams utilitariska uppfattning drives människan i alla sina beslut av önskan att öka sitt välbefinnande, vilket inom ekonomien för till vinstmaximering som allt handlandes upphov. VetenskIDag 226 (1940).
(2 c) -MEDEL. ekon. (företags) ekonomiska tillgångar som utgörs av vinst; jfr medel, sbst. 14. DA 1824, nr 59, s. 2. Vinstmedel som avsatts för aktieutdelning. Thoresen AktivBudg. 113 (1981).
(2 (c)) -MOTIV. om motiv l. drivkraft för att göra vinst; jfr -syfte o. vinnings-motiv. DN(A) 9/9 1906, s. 1.
(1, 2) -MÅL. särsk. (sport.) segermål. En delikat boll åt Kamraternas c.f., som ej var sen att taga chansen att göra vinstmålet. IdrBl. 1924, nr 7, s. 8.
(1, 2) -MÖJLIGHET~002, äv. ~200. möjlighet till vinst. SvD(A) 4/4 1889, s. 6. Utan ökade satsningar på ekonomisk utbildning av personal .. finns risk att datoriseringens vinstmöjligheter inte kommer att kunna tillfullo realiseras. Hand90Tal. 14 (1989).
(2 c, d) -NIVÅ. nivå på vilken vinst ligger. Att 1929 års utomordentliga vinstnivå skall bli varaktig. SvD(A) 10/10 1929, s. 4.
(2 d) -NUMMER. i fråga om lotteri o. d.: nummer (se d. o. 5) som ger vinst; jfr -siffra. HH XXXII. 2: 232 (1783).
(2) -PLAN. särsk. till 2 d, i fråga om lotteri o. d.: lista som redovisar vinster. Lottsedlar till Köpenhamns Handtverks-Industri-Lotteri erhållas på Hufvudkontoret .. tillika med vinstplan och dragningslista. DN 23/2 1866, s. 4.
(1, 2) -POÄNG, förr äv. -POINT. sport. särsk. (o. i sht) till 1: poäng(summa) som innebär vinst. Spelet skall sluta, då ett af lagen, som har innespel efter de nio eller följande omgångarne, gör vinstpoint. Balck Idr. 1: 184 (1886).
-PROCENT. särsk. (ekon.) till 2 c: nettovinst i procent av omsättningen; jfr -marginal. I alla affärer, där vinstprocenten är mindre .. skulle .. begränsningen till 20 % af afkastningen träda i verksamhet. EkonT 1900, s. 404.
(2 c) -PROGNOS. prognos för (storlek på) vinst. Flera omständigheter mana till försiktighet i vinstprognosen. DN(A) 22/11 1942, s. 19.
(2 c) -PÅLÄGG~02. på självkostnaden (för vara l. tjänst o. d.) gjort pålägg (se d. o. 3) som utgör vinst; jfr -tillägg. EkonS 2: 461 (1899). För många grosshandelsföretag skulle det medföra .. svårigheter att vid varje leverans uppdela försäljningspriset i de båda beståndsdelarna inköpspris och vinstpålägg. Västhagen Affärsbokf. 46 (1945).
(2 c) -RAS. vinst som är avsevärt lägre än under tidigare period. DN 19/9 1975, s. 33.
(2 c) -REGLERING. ekon. reglering (se reglera II 8) av vinst. SvD(A) 9/3 1916, s. 12.
-REGLERINGS-FOND. ekon. regleringsfond för vinst (för att möjliggöra en jämn utdelning av denna). Thule 1873–1898 1: 83 (1898).
(1, 2) -RIK. som vinner l. vunnit l. gör l. gjort vinster ofta l. mycket. SvLittFT 1835, sp. 129.
(2 c (γ)) -RÄKNING. ekon. särsk. i uttr. vinst- och förlusträkning, i aktiebolags årsredovisning ingående redogörelse för vinst- och förlustkontots innehåll o. ursprung. 1NJA 1874, s. 359. Vinst- och förlusträkning skall så uppställas att en .. redovisning erhålles för huru vinsten eller förlusten för räkenskapsåret uppkommit. SFS 1948, s. 789.
(2 c, d) -RÄTT. rätt (se rätt, sbst.2 4) till vinst l. vinstandel. Teater-Premie-Obligationer försäljas kontant .. med vinsträtt om en afbetalning göres före dragningen. AB 31/10 1891, s. 4. I valet mellan sänkta premier och vinsträtt har bolaget funnit direkt premiesänkning vara att föredra. NordFörsäkrT 1961, s. 140.
(1, 2) -SIDA. särsk. till 2 c, i fråga om konto: sida där vinst redovisas; jfr -konto o. plus-sida. EkonS 2: 105 (1895).
(1, 2) -SIFFRA. siffra l. tal som anger storleken på vinst; i sht förr äv. (till 2 d): vinstnummer. Framför hvardera tombolan stod en liten pys, som fått sig ålagdt .. att ”draga” lotter och vinstsiffror. Dagen 2/2 1897, s. 3. Revisorerna få .. ej enbart fästa sig vid vinstsiffrorna. HandInd. 825 (1927).
(2 c, d) -SKATT. skatt (se d. o. 3) på vinst. Att detta bränvin drog en vinstskatt af 45 öre pr kanna. GbgP 19/5 1885, s. 1. Hitta guldbiljett och vinn 15 000 kronor .. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Metro(Sthm) 25/11 2015, s. 4.
(2 c) -STERILISERING. (i sht förr) jfr sterilisera 4 slutet. DN(A) 30/10 1947, s. 13.
(2 (c, d)) -SUMMA. summa som vinst uppgår till; jfr -belopp. AB 27/2 1835, s. 4. I denna vinstsumma ingår .. 811,184 rdr, .. återstående vinst från 1850. AB 20/3 1854, s. 3.
(2 (c)) -SYFTE. syfte att uppnå vinst; särsk. (o. i sht) i förb. med prep. i; jfr -motiv o. vinnings-syfte. SvD(A) 28/5 1902, s. 1. Samtliga sjukhus skall enligt startlagen kunna säljas ut och drivas i vinstsyfte. SäljSkiten 88 (2009).
(2 c) -TILLÄGG~02 l. ~20. vinstpålägg. GHT 1887, nr 50 A, s. 2.
(2 c) -UTDELNING~020. utdelning (se ut-dela 3 c) av företags vinst. AB 17/3 1838, s. 4. Har vinstutdelning och premieåterbäring öfverstigit de under året erlagda premiernas belopp, utgör .. överskottet icke skattepliktig intäkt. SFS 1928, s. 1089.
Ssg: vinstutdelnings-kupong. (förr) jfr utdelnings-kupong, vinst-kupong. AB 4/11 1863, s. 2.
(2 d) -UTLOTTNING~020. utlottning av vinst. Konungen har anbefallt upptagandet af ett nationallån å 350 millioner till en emissionskurs af 95 procent och med vinstutlottning hvarje halfår. DN 4/8 1866, s. 2.
(2 c) -UTVECKLING~020. utveckling (se d. o. 2) av (företags) vinst. SvD(A) 10/10 1929, s. 4. En god vinstutveckling och tillväxthastighet kan lätt förändras till förluster och tillbakagång. Hansson FöretagRäkensk. 1: 19 (1981).
(2 c) -VARNING. (i sht i fackspr.) förvarning från företag om att vinsten för en kommande period förväntas bli lägre än vad som tidigare förutspåtts. Finländska Nokias vinstvarning skapade stor osäkerhet på fredagens Stockholmsbörs. SvD 16/12 1995, Näringsliv s. 4.
(2 c) -ÖVERSKOTT~002, äv. ~200. vinst som återstår efter att förlust dragits av l. nödvändiga återinvesteringar gjorts. EkonS 2: 670 (1902). På ett konto där både vinst och förlust uppkommit med övervägande vinst, utjämnas förlusten, och endast vinstöverskottet överföres till Vinst- och Förlust Konto. Ramstedt BokförGr. 116 (1915).

 

Spalt V 1258 band 37, 2017

Webbansvarig