Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LOKAL lωka4l, adj. -are (Östergren (1932); gradf. dock föga br.). adv. -T.
Ordformer
(förr äv. loc-)
Etymologi
[jfr dan. o. t. lokal, eng. o. fr. local; av lat. localis, avledn. av locus, plats (se LOKUS)]
1) (i fackspr.) som har avseende på rummet, rums-. Den utveckling, som .. kom jordbruket till del, (har) bestått uti dess lokala utbredning. Ny bygd bröts och jord uppodlades. Fahlbeck JordbrAfk. 13 (1893). De lokala glosorna, dvs. de som känneteckna ett visst rum genom något för detsamma karakteristiskt. Noreen VS 5: 380 (1908). Den lokala rörelsen. JNordström (1924) hos Stiernhielm (SVS) II. 1: 123.
2) som tillhör l. har avseende på l. har betydelse för (bl.) en viss bestämd ort l. visst ställe, begränsad till viss ort l. visst ställe; äv. i allmännare anv.: som har avseende på viss bestämd plats l. trakt o. d. Lokala myndigheter, motsatt: centrala myndigheter (se CENTRAL, adj. 2 a). En local Gudomlighet, hvars välde icke sträckte sig längre än öfver de Länder, där han dyrkades. Ossian 1: XXVI (1794). Lokala .. parasiter. LAHT 1894, s. 166. De .. lokala ämbetsmännen. GHT 1895, nr 224, s. 2. S. k. lokala telegram. SD(L) 1898, nr 101, s. 3. Det lokala kustförsvaret. IllMilRevy 1898, s. 36. Vissa antydningar till lokala lagbundenheter i rörelserna (hos stjärnorna). Bergstrand Astr. 609 (1925). Det där ovädret i skärgården var av synnerligen lokal natur. SvD(A) 1934, nr 189, s. 3. — särsk.
a) övergående i bet.: som är karakteristisk l. utmärkande för viss ort l. plats l. trakt l. visst ställe. AdP 1789, s. 803. (Kristendomen) är .. den enda (religion) hvilken ej .. är bunden vid klimatiska, lokala eller i allmänhet timliga förhållanden. Geijer I. 5: 208 (1819). Lokala, historiska rättssynpunkter. Böök 4Sekl. 40 (1928).
b) med. i utvidgad anv.: som har avseende bl. på viss kroppsdel l. visst organ; dels, om sjukdom: begränsad till viss kroppsdel osv., dels, om behandlingsmetod o. d.: som värkar bl. på viss kroppsdel osv. Lokala smärtor. En lokal åkomma. Lokal bedövning. VeckoskrLäk. 4: 9 (1783). Lokala sjukdomar. Lundberg HusdjSj. 164 (1868). En .. lokal bedövningsmetod. LbKir. 1: 449 (1920). De lokala ljusbaden. Haglund HållnRörOrg. 2: 63 (1924).
3) (†) i uttr. lokal färg, = LOKAL-FÄRG 1 (se nedan under ssgr). (W. Scotts) episka förmåga att skildra menniskor, seder, jord och himmel i deras egnaste lokala färger. Geijer I. 2: 202 (1839).
4) som har avseende på utrymme i byggnad; jfr LOKAL, sbst.1 3. Någon större utvidgning af .. (statens samlingar) var redan af lokala skäl omöjlig. 2SAH 62: 49 (1885).
Ssgr (i allm. till 2; i sht i fackspr. Anm. Vissa ssgr kunna äv. anslutas till LOKAL, sbst.1): LOKAL-ABONNEMANG. post. postabonnemang på tidning vid postanstalt i tidningens utgivningsort. BtRiksdP 1904, Saml. 1. I. 2: nr 44, s. 25.
(2 b) -ANESTESI. med. lokalbedövning. LbKir. 1: 448 (1920).
-ARKIV. innehållande arkivalier från ett mindre område. BtRiksdP 1897, 8Hufvudtit. s. 252. —
-ATTRAKTION.
1) geol. på viss ort förekommande avvikning i tyngdkraftens riktning; jfr ATTRAKTION 1 a. NF (1885).
2) (numera knappast br.) = -MISSVISNING 1. TT 1897, K. s. 85 (1854).
3) (numera knappast br.) = -MISSVISNING 2. Barlow Localmissvisn. 14 (1824). Stenfelt (1920).
-AUKTORITET. (†) lokal myndighet; i sht i pl.; jfr AUKTORITET I 2. SC 2: 293 (1821). Cronholm Bref 32 (1865).
-AVDELNING~020. i sht om avdelning av en organisation som är utbredd över hela riket. NerAlleh. 1896, nr 35, s. 2.
(2 b) -BAD. värkande bl. på viss del av kroppen. UpsP 1860, nr 89, s. 1.
-BANA, r. l. f. (kortare) järnväg av bl. lokal betydelse. 2UB 9: 277 (1905).
-BATTERI. telegr. elektriskt batteri som på mottagningsstationen bringas i funktion av linjeströmmen o. därigm sätter skrivapparaten i rörelse. Fock 1Fys. 623 (1855).
(2 b) -BEDÖVA, -ning. med. bedöva enstaka kroppsparti; i sht ss. vbalsbst. -ning. 2NF 18: 330 (1912). NoK 100: 284 (1931).
-BREV. post. jfr -FÖRSÄNDELSE. SFS 1855, nr 51, s. 3.
-BREVBÄRARE~0200. post. anställd för lokalbrevbäring. SFS 1918, s. 1815.
-BREVBÄRING~020. post. av postvärket anordnad utbäring av postförsändelser inom viss ort. Sthm 3: 187 (1897).
-BREVLÅDA~020 l. ~200. post. brevlåda (se d. o. 2) uppsatt inom samhälle med postanstalt. Döss o. Lannge (1908).
-FAUNA.
1) om visst mindre områdes djurvärld; jfr FAUNA 1. Boheman ÅrsbVetA 1849—50, s. 117.
2) (bok innehållande) beskrivning över dylikt områdes djurvärld; jfr FAUNA 2. Fries ÅrsbVetA 1834, s. 34.
-FLORA. särsk.: (bok innehållande) beskrivning över visst mindre områdes växtvärld. BotN 1844, 2: 52. —
-FORM; pl. -er. art l. typ som förekommer inom ett begränsat område; jfr FORM I 9. Fornv. 1919, s. 228 (om ringar från forntiden). särsk. zool. o. bot. jfr FORM I 9 slutet. BotN 1865, s. 11. Backman MännRas. 158 (1935).
-FORSKARE. person som gör (historiska) undersökningar inom en viss, begränsad trakt. AB 1899, nr 9, s. 3.
-FÄRG.
1) i sht mål. om ett föremåls egen färg i rent solljus o. på vanligt synhåll, utan påvärkan av skuggor o. dagrar l. reflexer m. m.; jfr LOKAL, adj. 3. Scheutz Ritk. 205 (1832). OoB 1931, s. 532.
2) litt.-hist. bildl.: starkt betonad landskaps- o. folkkarakteristik i en skildring. 2SAH 12: 382 (1827).
3) för viss ort l. trakt utmärkande egenhet. Alla tyska mål hafva sin lokalfärg. Verd. 1889, s. 68. Fornv. 1921, s. 180.
(2 a) -FÄRGAD, p. adj. särsk.
1) litt.-hist. om skildring: som utmärker sig för starkt betonad landskaps- o. folkkarakteristik; jfr -FÄRG 2. SD(L) 1901, nr 440, s. 2.
2) som har egenheter karakteristiska för viss bygd l. trakt; jfr -FÄRG 3. Starkt lokalfärjade .. rimsättningar. Wulff Övers. 15 (1897).
3) utmärkt av intresse för viss trakt l. ort. Även i de franska storstäderna är pressen ytterligt lokalfärgad. Fogelqvist ResRot 34 (1926).
-FÖRENING. konkret; jfr -AVDELNING. TT 1885, s. 151. Stockholms lokalförening av riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet. SvD(A) 1933, nr 50, s. 5.
-FÖRSVAR. mil. o. sjömil. försvar av ett, i regel mindre, i förväg geografiskt bestämt område. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, 1AnfLandtförsv. s. 12 (1868). särsk. konkret, om trupp l. flottavdelning avsedd för försvar av mindre, i förväg geografiskt bestämt område. SydsvD 1870, nr 1, s. 3.
-FÖRSÄNDELSE. post. försändelse (se d. o. 1) som av posten befordras bl. inom den lokala postanstaltens område l. inom särskilt fastställt lokalportoområde. SD 1892, nr 355, s. 4.
-FÖRVALTNING. motsatt: centralförvaltning. NF 3: 176 (1878).
-GODSTÅG~02. järnv. jfr -TÅG. PT 1912, nr 145 A, s. 3. —
-GUD. rel.-hist. hednisk gud dyrkad inom ett mindre område. Ljunggren Est. 2: 287 (1860).
-HELGON. person som efter döden anses ss. helgon bl. inom ett mindre område. Anholm Norm. 237 (1898).
-HISTORIA. ortshistoria. Hyltén-Cavallius Vär. 2: 279 (1868).
-HISTORIKER. jfr -HISTORIA. 2NF 38: 14 (1925).
-INTRESSE. ortsintresse. Många eljest redbara personer låta förleda sig af lokalintressen. ÖgCorr. 1854, nr 78, s. 4.
(1) -KASUS. språkv. i vissa språk: kasus (se d. o. II) uttryckande rumsförhållande. Renvall FinSpr. 53 (c. 1819, 1840; i finska språket). NF 4: 1325 (1881; i finska språket).
-KLIMAT. inom bestämt, mindre område. Ymer 1925, s. 368.
-KOLORIT. = -FÄRG 2. Marcus GeijerL 230 (1909).
-KRÖNIKA. ortskrönika. Klint (1906).
-LEDNING. i sht telef. konkret; jfr LEDNING, sbst.2 2 b. Moll Fys. 3: 67 (1899; i telegraf). Lokalledningar, vilka förbinda samtalsapparater med stationer. SFS 1915, s. 1130.
-MISSVISNING~020. (numera knappast br.)
1) om den avvikning en magnetnål på viss ort gör till följd av att de magnetiska polerna icke överensstämma med jordens värkliga nord- o. sydpol, missvisning, deklination (se d. o. I b). NF (1885).
2) om det förhållande att nålen i en skeppskompass avviker från den magnetiska meridianen på grund av magnetisk invärkan från ombord befintliga järnmassor, deviation (se d. o. 1 b). Sättet att rätta Localmissvisningen å en Skepps-Compass. Barlow (1824; boktitel). KrigVAH 1836, s. 102. Smith 208 (1916).
-MYNDIGHET~002 l. ~200. konkret. SC 2: 304 (1821).
-MÄRKE.
1) (förr) post. frimärke uteslutande avsett för lokalförsändelse. Berndtson (1880).
2) skogsv. flottningsmärke angivande inom vilket förvaltningsområde virke är utdrivet. Haller o. Julius 232 (1908).
-OMSTÄNDIGHET~0200 l. ~0102. (numera knappast br.) i sht i pl.: lokala förhållanden. LittT 1797, s. 201. Palmblad LbGeogr. 74 (1835).
-PAKET. post. jfr -FÖRSÄNDELSE. Geijer Postförf. 185 (1890).
-PATRIOT. person som ensidigt förfäktar sin egen hemorts intressen; jfr BYGDE-PATRIOT. Lundell (1893).
-PATRIOTISK. jfr -PATRIOT. Strindberg NRik. 182 (1882).
-PATRIOTISM. jfr -PATRIOT samt BYGDE-PATRIOTISM. Kræmer Span. 151 (1860).
-POLITIK. politik som avser skötandet av ett mindre områdes angelägenheter; äv.: politik som söker främja bl. den egna ortens intressen. Verd. 1892, s. 159. Riksdagens beslut (i järnvägsfrågan) var .. ägnadt att .. väcka lokalpolitiken till lif. SJ 1: 43 (1906).
-PORTO. post. lägre porto gällande för lokalförsändelser. Klint (1906).
-PORTO-OMRÅDE—00~020. post. område, vanl. bestående av (större) stad, stundom jämte vissa omgivande samhällen, inom vilket lokalporto tillämpas. SFS 1918, s. 1815.
-POST. för befordran av lokalförsändelser. AB 1865, nr 258, s. 4. Döss o. Lannge (1908). särsk.
a) (förr) om privat befordran. Lundin o. Strindberg GSthm 254 (1880; om förh. 1838—55). AdrKalMalmö 1927, s. 219.
b) (†) om viss avdelning i tidning: brevlåda (se d. o. 3). SöndN 1862, nr 2, s. 4 (rubrik; 1869 ersatt med: brevlåda).
-PRENUMERATION. post. = -ABONNEMANG. SFS 1891, Bih. nr 30, s. 19. —
-PROST. (†) prost över egen församling. Œdman Bahusl. 121 (1746). GT 1788, nr 91, s. 2.
-RAS, r. i sht biol. o. landt. inom visst, mindre område förekommande ras av ngn djurart o. d. TLandtm. 1897, s. 289. Det orientaliska muflonfåret .. uppträder i flera lokalraser. FoFl. 1915, s. 194.
-REDAKTÖR. i tidning: platsredaktör. 2NF 28: 1305 (1919).
-SAMTAL~02 l. ~20. telef. utväxlat mellan apparater tillhörande samma station. 2UB 10: 95 (1906).
-SANNING. (†) i fråga om skildring: lokalfärg (se -FÄRG 2); äv. i fråga om avbildning. Polyfem II. 43: 3 (1810). Hammarsköld KonstH 437 (1817; om avbildning). 2SAH 35: 191 (1861).
-SKOLA, r. l. f. konst. för viss ort l. trakt utmärkande riktning inom konsten. NordT 1886, s. 349.
-SORT. särsk. (i sht landt.) om icke förädlade sorter av sädesslag o. d. UtsädT 1907, s. 54.
-SPRÅK. om det i en viss trakt gängse språket. SD 1892, nr 332, s. 5.
-STAT.
1) (tillf.) om stat som icke kan göra sitt inflytande gällande utanför de egna gränserna; motsatt: stormakt. Nyblom Österut 145 (1908).
2) avlöningsstat rörande den del av ett ämbetsvärks o. d. personal som icke tjänstgör vid värkets centrala förvaltning. SFS 1892, nr 99, s. 2.
-STYRELSE. motsatt: centralstyrelse.
1) abstr. NF 6: 164 (1882).
2) konkret. SC 1: 502 (1820); möjl. till 1. 2VittAH 15: 276 (1832, 1839). Förläggningen av den dagliga undervisningstiden skall .. bestämmas av läroverkets lokalstyrelse. SFS 1928, s. 1323.
-STYRKA, r. l. f. sjömil. om sjöstridskrafter avsedda för försvar av ett begränsat område. 2NF 9: 327 (1908).
-SÄGEN. gängse i en viss trakt. SvLittFT 1835, sp. 227. —
-TELEFONIST. för betjäning av lokalsamtal. BtRiksdP 1902, 6Hufvudtit. s. 175. —
-TELEGRAM. adresserat till mottagare på samma ort som inlämningsstationen. SFS 1895, nr 50, s. 1.
-TID. för viss ort gällande medelsoltid, ortstid. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 22, s. 6. —
-TIDNING. ortstidning. Hedenstierna FruW 245 (1890).
-TON ~tω2n.
1) mål. om den för ett föremåls enskilda delar egendomliga allmänna färgtonen; äv. = -FÄRG 1. Scheutz Ritk. 158 (1832). Kallstenius HbOljem. 68 (1915).
2) i sht litt.-hist. bildl., i fråga om skildring o. d.; jfr -FÄRG 2. AntT XII. 1: 151 (1891). Oscarsteatern har .. lyckats fånga den engelska lokaltonen anmärkningsvärt väl. SvD(A) 1930, nr 284, s. 8.
-TRAFIK. i sht järnv. motsatt: fjärrtrafik. NF 7: 1163 (1883). VFl. 1909, s. 84 (om sjötrafik). Ymer 1930, s. 322 (om lufttrafik).
-TÅG. järnv. ombesörjande lokaltrafik; jfr FÖRORTS-TÅG. BtRiksdP 1883, 6Hufvudtit. s. 52.

 

Spalt L 1043 band 16, 1941

Webbansvarig