Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
APOTEK ap1ωte4k, äfv. ap1o- l. ap1å- (apote´k Weste, apåték Almqvist), l. (hvard.) APTEK apte4k (apte´k fam(iljärt) för Apotek Weste; jfr Dalin (1850)), n.; best. -et; pl. = l. (numera knappast br.) -er (Medicinalordn. 1688, mom. 14, Dalin Vitt. 5: 444 (c. 1753), Sacklén Apot.-hist. 1 (1833), Kræmer Span. 94 (1860); jfr Linder Om -er 33 (1890)).
1) (i Sv. o. Finl. numera särsk. privilegierad) anstalt där läkemedel o. andra för medicinskt bruk afsedda ämnen beredas (l. förvaras) o. tillhandahållas; i sht i ä. tid i förb. med försäljning af vissa specerier o. d.; apoteksinrättning. Inrätta, anlägga ett apotek. Springa l. gå på ap(o)teket. Mineralvatten fås (l. säljas) på apoteket. Ädhla rökwerck vthu Apotheken. Syr. 49: 1 (Bib. 1541). Wi (hafva) gunstigst undt och efterlåtit, at .. Antonius (Busenius) må hålle ett öpit Apotek här i Stockholms stad. P. J. Bergius Intr. i VetA 1758, s. 248 (i handl. fr. 1575). Här uthi Swerige fattas både Apotheek och Doctores. Brahe Oec. 45 (1585). Vpseende halles på wisza tidher, vthi alla Apotech, Hwrudana Krydder the föra och vmgås med. L. P. Gothus Mon. pac. 732 (1628). Dyr hälsa vhr Apotheket, .. (dvs.) Medicamenter äre kostbare, och owissa til hälsan. Grubb 167 (1665). All Apthekens Hälso-Maat. Lucidor Hel. R 2 a (1671). (Det) är .. af nöden, at Apotheken blifwa underhåldne med dugelige .. Gesäller. Medicinalordn. 1688, mom. 17. (Hon) hade förställt sin vackra hy med tilsatser från Apoteket. Dalin Arg. 1: 81 (1733, 1754). Innan 1675 voro .. redan i Stockholms stad 5 ordinarie Apothek, nemligen Lejonet, Morianen, Engelen, Svanen och Markattan. P. J. Bergius Intr. i VetA 1758, s. 257. Skrif ett recept och på Apteket skicka, / Att han sitt respass måtte få. Lidner 2: 77 (1783). Mitt bord ser ut som ett apotek. Tegnér 5: 256 (1822); jfr 2. En särskild inkomstkälla var den utminutering af destilleradt bränvin, som då för tiden (dvs. i början af 1800-talet) var tillåten på apoteken, ehuru under rubriken: bäska droppar. Böttiger 6: 18 (c. 1875). Apoteken äro af tre slag: gamla privilegierade stam-apotek, stam-apotek med personligt privilegium och filialapotek. Kôersner Polit. handlex. (1883). Lukta apotek. Schulthess (1885). jfr AKADEMI-, AMIRALITETS-, BI-, BOSKAPS-, BRUKS-, FILIAL-, FÄLT-, HOF-, INSTRUKTIONS-, LANDSORTS-, LANDT-, LASARETTS-, PEST-, PROVINSIAL-, SLOTTS-, SOCKEN-, STADS-, STAM-, VETERINÄR-APOTEK m. fl. — särsk.
a) bildl. Lisu läste alla dagar Guds ord för honom; jag tänker, att det var hans apotek. Topelius Vint. I. 2: 366 (1860, 1880). — särsk. (numera knappast br.) om bibeln l. andra religiösa skrifter o. d. ss. innehållande läkedom för själen. Biblien (är) then helghe Andes rijka Apoteck, fult medh allahanda läkedomar och örter emoot siälennes kranckheet. Balck Cat. C 4 b (1596). Hafwer iagh .. tilhopa samkat the gamble Förfädhers .. Bööner, Tacksäyelser och Loffsånger, såsom itt himmelsk Apoteck, vthi hwilke många helsosamme medicamenter, och läkedomar, för the krancke sielar, äro til at bekomma. Palma Him. apot. Föret. (1610).
b) (i sht hvard.) om det rum i apotekslokal där utlämnandet af läkemedlen försiggår; apoteksrum. Officin eller Apothek i detta sednare ords inskränktare bemärkelse, är den del, hvarest läkemedlen utdelas. Nyblæus Pharm. 6 (1846). Böttiger 6: 21 (c. 1875). I jämförelse med apoteket har materialkammaren ett simpelt .. utseende. AB 1889, nr 283, s. 2.
2) (hvard.) förråd af medikamenter; ofta elliptiskt i stället för ngn ssg med apotek ss. senare led. De .. botemedlen som skola köpas och utgöra apotheket. Darelius Sockenapot. 8 (1760). Ett stort apothek på bord och i fenster (hos patienten) är ett ganska tvetydigt bevis på talent (hos läkaren). Hartman Husläk. 43 (1828). Apoteket ombord. Konow (1887). — jfr FÄLT-, HUS-, RES-, SKEPPS-, SOCKEN-APOTEK.
Sammansättningar (i allm. till 1).
Anm. I Sv. bot. (o. äfv. ngn gg i senare arbeten) förekommer apoteks- i en del växtnamn ss. motsvarighet till det lat. artnamnet officinalis (jfr nedan under A: -KRASSE, -VALLMO o. -VALLÖRT, äfvensom -RUTA). Dessa ssgr torde aldrig hafva erhållit ngn nämnvärd användning.
-BOK~2. (hvard.) kontrabok med apotek. —
-BURK~2. Wikforss (1804, under arznejbüchse). Wenström o. Lindgren (1889, under gallipot). jfr APOTEKAR-BURK. —
-BYGGNAD~20.
-DISK~2. —
-ELEV~02. Apothekarekonstens elementer. Lärobok för Apotheks-Elever. P. O. Almström (1841; boktitel). (Farmacie studiosi-examen) aflägges af apotekselever, som tjänstgjort 3 år å apotek och därunder förvärfvat .. (erforderliga) kunskaper. E. W. Dahlgren i Stockholm 1: 369 (1897). —
-FÄLTSKÄR. (i Finl.) Vid fältlasarett anställes: .. en lasarettsfältskär, .. en apoteksföreståndare, en apoteksfältskär. FFS 1889, nr 11, s. 19. —
-FÖRESTÅNDARE~00200. Darelius Sockenapot. 7 (1760). SFS 1892, Bih. nr 89, s. 5. särsk.: person som utan att innehafva apoteksprivilegium förestår apotek. Wistrand Förf. 1: 330 (1860). SD 1900, nr 163, s. 5. —
-GESÄLL~02. (i fråga om förh. i ä. tid) = APOTEKAR-GESÄLL. Hjelt Medicinalv. 3: 436 (cit. fr. 1756). Lindfors (1815). Hjelt Medicinalv. 3: 430 (1893). —
-GLAS~2.
1) om glaskärl som användas på apotek. DA 1824, nr 120, s. 3. Uppf. b. 4: 545 (1873). Hjelt Medicinalv. 3: 381 (1893). jfr APOTEKAR-GLAS.
2) (knappast br.) graderadt glas hvari flytande läkemedel uppmätas; mensurglas. Almqvist (1842). Dalin (1850). —
-GOSSE~20.
1) (numera föga br.) om apotekselev. Lindfors (1815). Apoteksgossen kom springande med ett angeläget recept. Carlén Skugg. 1: 31 (1865).
2) om springpojke på apotek. —
-HANDEL~20. (mindre br.) handel med apoteksvaror. Pharm. tidn. 1840, nr 6, s. 3. Herman Berckenmeijer dref öppen apotekshandel. Hjelt Medicinalv. 3: 367 (1893). —
-HANDTERING~020. (numera knappast br.) Alt, som rörer apotheksvetenskapen och handteringen. Hjelt Medicinalv. 3: 450 (i handl. fr. 1799). Wistrand Förf. 2: 87 (1861). jfr APOTEKAR-HANDTERING. —
-HÅLLNING~20. Sacklén Apot.-hist. 1 (1833). Om med apothekshållningen är förenad teknisk fabrikation. SFS 1854, nr 34, s. 3. —
-INRÄTTNING~020. Med Apoteks-inrättningen gick långsamt, i brist på medel. Sacklén Apot.-hist. 172 (1833). konkret. Hjelt Medicinalv. 3: 369 (cit. fr. 1756). SFS 1893, Bih. nr 101, s. 39. —
-INSPEKTION~002. Apoteken .. kontrolleras dels genom årliga apoteksvisitationer af ämbetsläkarna, dels genom apoteksinspektioner, ett slags visitationer af särskildt förordnade fackmän. A. O. G. Jäderholm i NF 1: 914 (1876). —
-INSTITUTION~0002 l. ~0102. Apoteksinstitutionen spred sig .. (från Italien o. Tyska riket) öfver hela Europa och reglerades genom särskilda apoteksordningar. A. O. G. Jäderholm i NF 1: 912 (1876). —
-KLOCKA~20. särsk. om ringklocka på apotek afsedd att begagnas af personer som under den tid apoteket hålles stängdt önska blifva betjänade. AB 1896, nr 178, s. 3. —
-KONST~2. (mindre br.) = APOTEKAR-KONST. Apotekskonstens utöfning. Wistrand Förf. 2: 87 (1861). Hjelt Medicinalv. 3: 352 (1893). —
(jfr anm. ofvan) -KRASSE~20. växten Sisymbrium officinale Scop., allmän vägsenap, dufkål. C. Quensel i Sv. bot. 158 (1804). —
-KRUKA~20. —
-KÄLLARE~200. Privil. 30 Okt. 1688, mom. 28. SDS 1898, nr 335, s. 2. —
-LEDIGHET~002 l. ~200. Kollegium lät .. tillkännagifva om apoteksledigheten i Kuopio. Hjelt Medicinalv. 3: 481 (1893). —
-LÅDA~20.
1) [med afs. på senare ssgsleden jfr BOKLÅDA] (i Finl.) till 1: filialapotek, medikamentsförråd. Generaldirektören bör hvarje år .. företaga resor i landet för inspektion af sjukhus .. jemte apotek och apotekslådor. FFS 1878, nr 2, s. 4. A. Key-Åberg i NF 19 (1895).
-LÄRLING~20. (förr) = -ELEV. Hjelt Medicinalv. 3: 369 (1893). jfr: Bror min Svante, som är aptekslärling — ja ja, så der på spring, förstås. Carlén Skugg. 1: 103 (1865). —
-MATERIAL ~0002 l. ~0102. Goda och rena apoteksmaterialier. Bruzelius Apot.-hist. 221 (1879; efter handl. fr. 1792). Icke sällan (uppstod) tvist om, hvilka varor skulle för apoteksmaterial anses och hvilka borde som specerier beräknas. Hjelt Medicinalv. 3: 371 (1893). S. k. apoteksmaterialier eller enkla ämnen, som icke undergått någon beredning, voro (enl. sjötulltaxan af 17 April 1799 i allm.) till införsel för hvar och en tillåtna. Därs. 382. jfr APOTEKAR-MATERIAL. —
-MEDICIN~002. Att söka motarbeta den kroniska reumatismen .. genom apoteksmedicin (salicylsyra .. m. m.) kunna vi .. icke tillråda. Wretlind Läkareb. 3: 146 (1895). —
-MORTEL~20. En större apoteksmortel, hvilken tyckes hafva tjenat till skylt. Lundin G. Sthm 200 (1880). —
-MÅTT~2. mått för uppmätning af flytande läkemedel; mensurmått. Ett Apotheksmått af Tenn. DA 1825, nr 90, s. 4. —
-NÄRING~20. (numera föga br.) En apotekares arfvingar böra bibehållas vid apoteksnäringen. Hjelt Medicinalv. 3: 389 (cit. fr. 1738). —
-ORDNING~20. (föga br.) apotekarreglemente. A. O. G. Jäderholm i NF 1: 913 (1876; se under -INSTITUTION). jfr APOTEKAR-ORDNING 1. —
-PERSONAL~002. Nyblæus Pharm. 9 (1846). Apotekspersonalen (på Sthms apotek) utgjordes .. (år 1895), förutom (af) de 19 apoteksinnehafvarne, af 50 provisorer och 69 elever. K. Linroth i Stockholm 1: 495 (1897). —
-PRIVILEGIUM~00200. (af regeringen) meddeladt tillstånd att innehafva ett visst apotek. Hjelt Medicinalv. 3: 459 (cit. fr. 1775). I motsats till dessa äldre s. k. reala, numera säljbara apoteksprivilegier, uppkom 1834 ett annat slag, derigenom att i privilegiebrefvet inrycktes ett uttryckligt förbud mot öfverlåtelse genom köp. Detta är ett s. k. personligt privilegium. A. O. G. Jäderholm i NF (1876). SFS 1892, nr 88, s. 3. jfr APOTEKAR-PRIVILEGIUM. —
(jfr anm. ofvan) -RUTA~20. den förr i medicinen använda växten Ruta graveolens Lin., vinruta. Meurman (1846). —
-RÄKNING~20. (apothek- Wistrand Förf. 1: 48 (1798)) Ödmann Hågk. 73 (1801). Michaelson Ungkarlsh. 14 (1892). jfr APOTEKAR-RÄKNING. —
-RÄTTIGHET~002 l. ~200. = -PRIVILEGIUM. Sacklén Apot.-hist. 323 (1833). J. Leffler i Ekon. samh. 1: 63 (1891). —
-RÖRELSE~200. Idka l. utöfva apoteksrörelse. Sacklén Apot.-hist. 32 (1833). Apoteksrörelsen är reglerad af farmakopéer .., af medicinaltaxor .., af apotekarereglemente och flere andra lagar. A. O. G. Jäderholm i NF 1: 913 (1876). SFS 1892, nr 88, s. 6. konkret. En mindre Apotheks-rörelse, t. ex. af fjerde klassen, hvars bruttointrad för året utgör circa 3000 R:dr b:co. F. G. Björklund i Pharm. tidn. 1840, nr 10, s. 2. —
-SAK~2. (apothek- Darelius Sockenapot. 20 (1760), Widegren) i sht i pl., om medicinalier o. d.; äfv. om apotekstillbehör. Hjelt Medicinalv. 3: 516 (i bref fr. 1766). Han tager in för mycket Apothek-saker. Widegren (1788). De i fönstret uppställda apotekssakerna: mortel .., medicinvigt .. och droppflaskor. Karlin Kult. mus. 23 (1888). jfr APOTEKAR-SAK. —
-SKYLT~2. (Apoteket) Enhörningens skylt .. eller ”emblem”, som apoteksskyltarne kallas, är sannolikt gammal. Lundin G. Sthm 202 (1880). Apoteksskylten är den som bibehållit sig längst, äfven då andra yrkesskyltar för länge sedan skattat åt förgängelsen. E. G. Folcker i Meddel. fr. sv. slöjdför. 1895, s. 56. —
-TAXA~20. (apothek- Stiernman Com. 4: 1066 (1688)) (mindre br.) = APOTEKAR-TAXA. Hjelt Medicinalv. 3: 516 (i bref fr. 1766). Alla de varor, som i apotekstaxan finnas upptagna. Därs. 371 (1893). —
-TILLBEHÖR~002. Fältlasarettet förses med .. medikamenter, apotekstillbehör, kirurgiska instrumenter (osv.). FFS 1889, nr 11, s. 18. —
-TRÄDGÅRD~20 l. ~02.
1) trädgård som tillhör ett apotek.
-VAGN~2. vagn för transport af medicinalier o. d. i fält. SPF 1846, s. 192. FFS 1889, nr 11, s. 38. —
(jfr anm. ofvan) -VALLMO~20. växten Papaver Rhœas Lin., kornvallmo. O. Swartz i Sv. bot. 519 (1819). —
(jfr anm. ofvan) -VALLÖRT~02 l. ~20. den i medicinen förr använda växten Symphytum officinale Lin., vallört. O. Swartz i Sv. bot. 418 (1809). —
-VARA~20. (apotheque- Hjelt Medicinalv. 3: 380 (i bref fr. 1766)) P. J. Bergius Intr. i VetA 1758, s. 252. I stället för morfin fick Allfrida en liten dosis hemma tillverkade lutdroppar. .. Det var den enda apoteksvara, som här kom i fråga. Topelius Vint. I. 2: 69 (1867, 1880). Om .. alla i farmakopéen såsom medicinalier upptagna ämnen icke kunna uteslutande hänföras till apotheksvaror, så torde deremot alla sådana ämnen, hvilka uteslutande användas till medicinalier, dertill kunna hänföras. C. J. Grafström Motion i 2 kam. 1868, nr 13, s. 28. Källström o. Schimmelpfennig 74 (i handl. fr. 1872). SFS 1891, nr 64, s. 33. jfr APOTEKAR-VARA. —
-VETENSKAP~002 l. ~200. (föga br.) farmaci. Hjelt Medicinalv. 3: 450 (i handl. fr. 1799). Cavallin (1875). jfr APOTEKAR-VETENSKAP. —
-VIKT~2. (förr) medicinalvikt. Almqvist (1842). Wistrand Förf. 2: 6 (1861). F. Björnström i NF 10: 1225 (1886). jfr APOTEKAR-VIKT. —
-VISITATION~0002 l. ~0102. Flintberg Apot. 26 (1786). A. O. G. Jäderholm i NF 1: 914 (1876; se under -INSPEKTION). SFS 1893, Bih. nr 101, s. 35. —
-VÅRD~2. Apotekaren sjelf, en edsvuren Provisor, eller den i deras ställe Apoteksvården handhafver. SFS 1830, s. 323. —
-VÄSEN~20 l. -VÄSENDE~200. Sacklén Apot.-hist. 49 (1833). Genom medicinalordningarna af 1688 fick apoteksväsendet i riket en fastare organisation. K. Linroth i Stockholm 1: 510 (1897). —
-VÄXT~2. medicinalväxt. De i egna plantager odlade och i orten vildt växande Apotheksväxter. SPF 1827, s. 176. Sveriges apoteksväxter. C. Schoug i AHB 110 (1881; boktitel). jfr APOTEKAR-VÄXT. —
-YRKE~20. = APOTEKAR-YRKE. SFS 1854, nr 34, s. 3. Genom (1688 års medicinalordning) .. införlifvades apoteksyrket med medicinalväsendet. Hjelt Medicinalv. 3: 352 (1893). —
B (numera knappast br.): APOTEK-DOSA, -SAK, -TAXA, -VARA, se A.
Spalt A 2003 band 2, 1900