Publicerad 2019   Lämna synpunkter
VUND-, ssgsförled.
Ordformer
(äv. w-, -dh-)
Etymologi
[av t. wunde, sår (se UND, sbst.). — Jfr VUNDEN]
(†) ss. förled i ssgr: sår l. skada (uppkommet resp. uppkommen gm yttre påverkan).
Ssgr (†): VUND-ARST. [jfr t. wundarzt] sårläkare. Wundarst, then som färsk såår läkier. VarRerV 14 (1538). —
-DRANK. sårdryck; jfr drank 1 o. -dryck. BOlavi 193 a (1578). —
-DRICK. sårdryck; jfr drick 1 o. -dryck. Hjelt Medicinalv. 1: 11 (i handl. fr. 1663). Stiernman Com. 4: 270 (1680). —
-DRYCK. sårdryck; jfr -drank, -drick. BOlavi 192 b (1578). Dock skall dem (dvs. fältskärer o. barberare) fritt stånda att gifwa in Wunddrycker i Medici frånwaru. Stiernman Com. 4: 1062 (1688). —
-FEBER. [jfr t. wund(en)fieber] feber till följd av (infektion i) sår; jfr sår-feber. Linné Bref I. 2: 86 (1746). Karlen var af så sund och god constitution, at ingen svår vund-feber .. tilstötte. VetAH 1761, s. 294. Weste (1807).

 

Spalt V 1649 band 38, 2019

Webbansvarig