Publicerad 2017   Lämna synpunkter
VENUS- ve4nus-, förr äv. VENE-, ssgsförled.
Ordformer
(vene- 1685 (: Veneborsta), 1685 (: Venekam). venus- (w-) 1659 (: Venuskam) osv.)
Etymologi
[till namnet på Venus, skönhetens o. kärlekens gudinna i den romerska mytologin, namnet är etymologiskt identiskt med lat. venus, kärleks(akt) (se VENERERA)]
ss. förled i ssgr betecknande ngt (l. ngn) som avser l. tillhör l. har samband med l. (gm sitt utseende) erinrar om gudinnan Venus (o. därför förknippas med kvinnlig skönhet l. (sinnlig) kärlek).
Ssgr: A (†): VENE-BORSTE. = venus-kam; jfr kärleks-borste. Rudbeck d. ä. HortBot. 104 (1685).
-KAM, se B.
B: VENUS-BERG. [jfr lat. mons veneris] hos kvinna, om (hårbeklätt o.) upphöjt område strax ovanför de yttre blygdläpparna, utgörande del av de yttre könsorganen, mons pubis; särsk. i sg. best.; jfr blygd-kulle. Venus-bärget .. är formerat af de allmänna betäckningar, såsom hud och fett, hvilka hos Qvinno-könet bekläda Isbenet (dvs. blygdbenet). Schützercrantz 2Förlossn. 37 (1786).
-DYRKARE. [jfr d. venusdyrker] (numera bl. ngn gg) om person som ägnar sig åt (i sht sinnlig) kärlek. DelaGardArch. 19: 17 (1843). Han tyckes hafva varit en temligen flitig venusdyrkare, ithy att han ofta varit behäftad med gonorré. NordMedArk. 1869, nr 11, s. 20.
-GÖRDEL. [jfr t. venusgürtel, eng. Venus’s girdle]
1) i romersk mytologi, om bälte l. gördel (se d. o. 1) som Venus föreställs bära; i sht bildl., om ngt som i ett l. annat avseende liknar en gördel l. som kan associeras till kärlek l. skönhet o. d. (jfr gördel 2); äv. om kyskhetsbälte. Phosph. 1810, s. 105. Seinen, gnistrande i pärlgrått aftonljus, knyter sin Venusgördel kring diktens och konstens eviga stad. Levertin Diktare 198 (1898). Venusgördel .. (dvs.) kyskhetsbälte. NE (1996).
2) kammaneten Cestum veneris Lesueur. Thorell Zool. 2: 463 (1865). Den mest kända arten (av ordningen Cestida) är venusgördeln .. som blir betydligt över 1 m lång. DjurVärld 1: 345 (1960).
-HÅR. [jfr d. venushår, t. venushaar, eng. Venus’ hair, fr. cheveux de Vénus] ormbunken Adiantum capillus-veneris Lin.; ngn gg äv. om andra arter av släktet Adiantum Lin.; jfr fru-hår, jungfru-hår 1. Franckenius Spec. A 2 b (1659). En jättestor ampel med en luftig sky venushår, som föll långt ner och vaggade af och an i vinden. Tavaststjerna Inföd. 61 (1887). Adiantum, Venushår .. (dvs.) många arter i tempererade och tropiska trakter, ofta kalkälskande klippväxter. LaurentTäckholm o. Stenlid BlomstLex. 13 (1946).
-KAM. (vene- 1685. venus- 1659, 1916) [jfr t. venuskamm, eng. Venus’s comb, fr. peigne de Vénus] (†) växten Scandix pecten-veneris Lin., nålkörvel; jfr kärleks-borste, vene-borste. Franckenius Spec. D 3 a (1659). Endast 1 art (av släktet Scandix Lin.), S. Pecten Veneris, nålkörfvel, Venuskam, har spridit sig norrut och förekommer tämligen allmänt på Ölands och Gottlands åkrar. 2NF 24: 904 (1916).
-MÅTT. (numera bl. tillf.) om (förment) ideala mått (se mått, sbst.4 3 a) för kvinnokropp; jfr skönhets-mått 1. Venusmåtten hade hon redan överskridit, helt säkert för åtskilliga år sedan. Hellström Lekh. 509 (1927).
-PRÄSTINNA. särsk. bildl., eufemistiskt, om prostituerad kvinna; jfr kärleks-prästinna. Den unga Venusprästinnan, hvilkens större penningtillgångar höjt henne öfver medsystrarna på trottoaren. Laurin Skämtb. 443 (1908).
-SJUKA. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om venerisk sjukdom, i sht syfilis; jfr kärleks-sjuka 2. Sahlstedt (1773). Kärlekshatet hos .. venussjukans halvförtärda offer. Siwertz JoDr. 341 (1928).
-SKO. [nedre kalkbladet (läppen) hos växten liknar en sko] orkidén Cypripedium calceolus Lin., guckusko; i pl. äv. (o. numera bl.) om släktet Paphiopedilum; jfr toffel-blomma. HbTrädg. 6: 72 (1876). Venusskor, Paphiopedilum, släkte i växtfamiljen orkidéer med ca 50 arter från tropiska Asien till Salomonöarna. NE (1996).
-SPEGEL. [jfr eng. Venus’s looking-glass, fr. miroir de Vénus; fodret hos växten kan liknas vid skaftet på en handspegel] prydnadsväxten Legousia speculum-veneris (Lin.) Chaix; jfr spegel-blomma. Dalin 2: 772 (1855). Björn BiolOrdl. (1976).

 

Spalt V 708 band 37, 2017

Webbansvarig