| Publicerad 2014 | Lämna synpunkter |
VASSLA vas3la2, r. l. f.; best. -an; l. VASSLE vas3le2, r. l. m.; best. -en.
1) om (ss. restprodukt) vid ystning av mjölk erhållen (mer l. mindre genomskinlig o. grönaktig) vätska, ost- l. mjölkvassla (jfr MESA, sbst.2); särsk. om sådan vätska använd dels ss. laxermedel l. hälsodryck l. livsmedel (särsk. ämne till mesost l. messmör), dels ss. (gris)foder, dels (i ä. tid) vid (förberedande) behandling av föremål l. material. VarRerV 28 (1538). Somblige (maträtter) laxera och ypna Lijfwet, såsom Plomon, Waszla. Palmchron SundhSp. 31 (1642). Uti en .. (ostform) tryckes ystan med all magt, ock när waslan är wäl aflupen, slås Osten uti det förra kärlet tilbaka. VetAH 1742, s. 134. Vassla tillgodogöres bäst af svin: gifves äfven åt ungnöt och får. Holmström Naturl. 3: 68 (1889). Matskålar .. af masur, kokta i vassle och däraf hvita och vackra. Wistrand NordMAllmog. 59 (1909). Mesost är orent mjölksocker, vilket beretts genom att koka in den vassla, som erhållits vid beredning av vanlig ost. Bolin VFöda 65 (1933). Hemgjord färskost .. Den avrunna vasslan kan användas som degspad i matbröd. DN 10/1 2002, s. B14. — jfr SIRAPS-VASSLA. — särsk. (numera bl. ngn gg) med särskild tanke på sådan vätskas jämförelsevis tunna konsistens l. (förment) ringa (närings)värde l. betydelse l. användbarhet; äv. bildl. Kiäre Glorela tigh will iagh thz vnna, / Haff tu smöret, han watzlan tunna. Rondeletius 37 (1614). Unga flickor af stadens både grädda, mjölk och vassla. Knorring Förh. 2: 139 (1843). Hökgubben hade satt sig i sinnet att svälta ut det där fratet, som låg gården till last. Bara tunna vasslan fick de och lite damm, som mjölnarn sopat av kvarngolvet. Siwertz Sel. 1: 7 (1920).
2) (†) i oeg. anv. av 1, om vätska som till utseende l. beskaffenhet liknar l. erinrar om vassla (i bet. 1), särsk. liktydigt med: (blod)serum; jfr 1 slutet. Forsius Phys. 221 (1611). (Blod) skiljes, då den får stå orörd, uti trenne beståndsdelar. 1. den hvita vasslan .. 2. den röda vasslan .. 3. fiberämnet. Gadolin InlChem. 128 (1798). — jfr ALUN-, BLOD-, KALK-, KOBLOMS-, KÖRVEL-VASSLA.
B: VASSLE-GIVA. (numera mindre br.) jfr giva, sbst. 1. LAHT 1925, s. 248. Vasslegivan bör .. avpassas efter beskaffenheten hos annat foder. Sonesson BöndB 767 (1955). —
-GRÄDDE. ur vassla utvunnen grädde. LAHT 1888, s. 339. Ur fet vassla afskiljes .. genom separering vasslegrädde, hvaraf kärnas vasslesmör. 2NF 31: 803 (1920). —
-KUR. (vassel- 1857–1973. vassle- 1865 osv.) [åtm. delvis efter t. molkenkur] (förr) jfr kur, sbst.3 1. PT 7/4 1857, s. 4. Vasslekur, d. v. s. drickande under några veckor af en större mängd (d. v. s. 1/2 till flera liter) vassla dagligen, har varit och är somligstädes ännu en kurmetod, som användts mot mag- och tarmsjukdomar, lungkatarr, börjande lungsot, skrofler och blåskatarr. Wretlind Läk. 4: 71 (1896). —
-MÄNGD. Ju mera ost, som ur ystmjölken erhålles, desto mindre blir vasslemängden och omvändt. LB 3: 615 (1906). —
-OST. ost beredd av (indunstad) vassla; i sht förr särsk. om mesost; jfr ost, sbst.1 3. LAHT 1888, s. 341. Mesost eller vassleost beredes af vasslen efter ko- eller getmjölk. LB 3: 606 (1906). Ricotta – italiensk vassleost. Expressen 15/11 1998, s. 40. —
-PROTEIN. (i sht i fackspr.) om visst slags mjölkprotein(er) utgörande beståndsdel i vassla (jfr -äggvita); äv. om extraherat sådant protein använt ss. näringstillskott (jfr -pulver). (Vid koaguleringen) spaltas .. (mjölkproteinet) i en olöslig, fosforhaltig del: parakasein och en löslig, fosforfri: vassleprotein. LB 3: 15 (1902). Vassleproteinet tas upp fort i kroppen, ger snabb påfyllnad efter träning och avbryter nedbrytningen av muskler. Expressen 15/10 2006, s. 36. —
-PULVER. av vassla framställt pulver (använt ss. näringstillskott l. tillsats i livsmedel o. d.). SvD(B) 20/2 1944, s. 9. Enligt tillverkaren innehåller chokladen både skummjölkspulver och vasslepulver. DN 12/5 1998, s. A24. —
-SMÖR. (vassel- 1894. vassle- 1872 osv.) smör berett av vassla; jfr mes-smör. I waszlan finnes qwar äfwen åtskilligt af mjölkens fett, som kan samlas och anwändas till wasslesmör. Alm(Sthm) 1872, s. 36. —
-ÄGGVITA~020. (vassel- 1920. vassle- 1883 osv.) (numera mindre br.) vassleprotein. Hammarsten FysiolK 415 (1883). Kaseinets andra spjälkningsprodukt benämnes vassleägghvita. 2NF 37: 984 (1925).
VASSLA, v., äv. VASSLAS, v. dep. (-a 1755 osv. -as c. 1635 osv.)
1) till 1, refl. l. (numera bl. ngn gg) ss. dep., om mjölk(produkt): bli till vassla, bli vasslig. Schroderus Dict. 269 (c. 1635). Ej .. bör man röra vid det tråg, som är med täte påsiladt, emedan den mjölken .. vasslas, om man allenast tager skeden en gång uti tråget. VetAH 1749, s. 12. Mjölk går bra (att frysa) men fil och gräddfil vasslar sig och kaffegrädde skär sig. Expressen 7/11 1990, s. 37.
2) (†) till 2, ss. dep.: bli vattnig, vattnas, särsk. dels om öga l. ögon, dels i uttr. vasslas i munnen, vattnas (se vattna 2) i munnen. Så snart något thet alraringesta grand kommer i ögat .. så waszlas thet. Swedberg Dödst. 336 (1711). I kommen mig til at vaszlas i munnen. Mont-Louis FrSpr. 274 (1739). Rothof 88 (1762). —
VASSLEAKTIG, förr äv. VASSELAKTIG l. VASSLAKTIG, adj. till 1: som till utseende l. beskaffenhet liknar l. erinrar om vassla; jfr vasslig. Hos somliga Hustrur swälla Brösten och gifwa en wasselachtig Miölck. Hoorn Jordg. 1: 114 (1697). —
VASSLIG, adj. till 1, om (sur)mjölk: som vasslat sig; vassleaktig; äv. mer l. mindre bildl.; förr äv. (särsk. i ssgn blod-vasslig) med anslutning till vassla 2. Lind (1738). Så snart man tillsatte ammoniak, gaf ägghvitan inom loppet af en halftimme en så stark fällning att vätskan blef vasslig och grumlig. TT 1872, s. 292. Lars .. öppnade stugudörren .. samma vassliga dimma. Rydberg Vap. 314 (1891). Man strödde socker på (filbunken) och skar skeden genom den fasta gulbruna grädden ner till den blåvita, vassliga surmjölken därunder. DN 12/12 1997, s. A25.
Spalt V 496 band 37, 2014