| Publicerad 2011 | Lämna synpunkter |
UNDSÄTTA un3d~sät2a, v. -sätter, -satte, -satt, -satt (se för övr. SÄTTA, v.3). vbalsbst. -ANDE, -ING (†, G1R 1: 269 (1524)), -NING (se avledn.); -ARE (†, PErici Musæus 2: 325 a (1582)).
hjälpa l. bistå (ngn) (i ett svårt l. utsatt l. kritiskt läge, särsk. vid krig l. belägring o. d.), komma till hjälp (jfr ENTSÄTTA I); äv.: rädda (se särsk. a, c), förr äv. närmande sig bet.: frälsa (se d. o. 2); särsk. med avs. på nödställd l. nödlidande grupp av personer (ss. truppstyrka l. besättning l. befolkning), äv. med sakobj. betecknande plats där sådan grupp befinner sig; särsk. med bestämning inledd av prep. med, med huvudord betecknande det varmed man kommer till hjälp, förr äv. med direkt o. indirekt obj. (se b); förr ofta i mer l. mindre pleonastisk förb. med hjälpa; förr äv. dels med avs. på ngt abstr. (se särsk. a), dels refl. (se c). Sjöräddningen undsatte det nödställda fartyget. Bergsklättrarna undsattes med helikopter. G1R 1: 124 (1523). Vndsett oss och förlåt oss wora synder. Psalt. 79: 9 (öv. 1536). Ryssen .. haffwer loffwett willie vndsättie Ko: Mtt medtt en 10000 Mann. E14R 1561, 1: 201 a. (Studenten) skal icke befläckia .. (böckerna) medh strock: Men at vndsättia minnet medh små Stiärnors tecknande i bredden, thet förbiwder ingen. Schroderus Comenius 741 (1639). Derföre bör man likwäl intet undandraga sig när man kan, at hjelpa och undsättja sin jemnchristen och nästa. Posten 1769, s. 536. Staden var starkt befäst och undsattes tid efter annan med manskap och lifsmedel. LbFolksk. 459 (1892). Man hade undsatt byborna genom att kasta ner proviant från flyg. Edström Mossgrönt 1: 74 (1950). — jfr O-UNDSATT. — särsk.
a) (†) med avs. på ngns liv l. själ o. d.: rädda. G1R 6: 222 (1529). Rid heller tilbaka och undsätt ditt lif. Peringskiöld Wilk. 159 (1715). Flensburg KyrklT 72 (1896; med avs. på själ).
b) (†) med direkt o. indirekt obj.: hjälpa l. bistå (ngn) med (ngt), lämna (ngn ngt) i syfte att hjälpa; särsk. med avs. på pengar: (ut)betala till (ngn), äv.: låna l. försträcka, särsk. i mer l. mindre pleonastisk förb. med låna l. försträcka; jfr HJÄLPA 5. G1R 1: 100 (1523; med avs. på pengar). Förhandlendes medt Borgerene ther j Wastena, att the vndsättie them stallrum och härberge. G1R 16: 295 (1544). Att vi motte bekomme vår betalningh för den del, som vi .. till e. k. M:tz och riksens bäste unsatt och förstrecht hafve. RA I. 3: 999 (1596). Jagh wil bedia dig gode Herre, at du undsätter mig hielp, at jag må (osv.). Peringskiöld Wilk. 473 (1715).
c) (†) refl.: rädda sig; söka skydd l. tillflykt (ngnstans l. på ngt sätt). OPetri 2: 74 (1528). På berghit vnsett tigh at tu icke förgååsz. 1Mos. 19: 17 (Bib. 1541). Rätt månge satte lifwet til, åtskillige blefwo fångne, och de öfriga undsatte sig med flyckten. Nordberg C12 1: 429 (1740). Kullberg Ariosto 3: 324 (1868).
a) (†) konkret: (ss. hjälp ämnat) bidrag l. tillskott, understöd; lån l. försträckning. G1R 1: 223 (1524). Thenn vndsättningh, som rijkzens rådh och adell .. hade samptyckt och besluthet att wele låne H. K. N. vthaff theris lössörer i gull, sölff och peninger. PrivSvStäd. 3: 95 (1568). De stora undsättningar i omalen spannmål, mjöl m. m., som vid olika tillfällen utgått till Norrland och öfriga delar af landet. Hellström NorrlJordbr. 341 (1917).
b) i sådana uttr. som komma ngn (l. ngt) till undsättning l. komma till (ngns (l. ngts)) undsättning, komma till (ngns (l. ngts)) hjälp, hjälpa l. undsätta l. rädda (ngn). Grannen, polisen kom till undsättning. Komma till föräldrarnas, finansmarknadens undsättning. Om os fatige män .. noger nödh .. oppa gar, bedie vi eder kerlige, at I kome os til hielp, tröst och untsätning. RA I. 1: 4 (1522). (Striden kan) endast .. sluta på ett sätt om icke fientliga slagskepp i rätt tid komma kryssarna till undsättning. VFl. 1936, s. 68.
c) (†) i uttr. göra ngn undsättning, hjälpa l. undsätta ngn. (Vi) kwnne .. ingin wndsætningh göra eder. G1R 1: 168 (1523). Spegel Oliw. C 1 b (1675).
Ssgr: undsättnings-armé. armé (se d. o. 2) använd (l. avsedd att användas) vid undsättning; jfr -sättnings-styrka. Lefrén Förel. 3: 181 (1817).
-expedition. jfr expedition 5. Björkman (1889). Då .. (fartyget) icke hördes af inom beräknad tid, utskickades undsättningsexpeditioner både från Argentina och från Sverige. 2NF 19: 1273 (1913).
-folk. (†) undsättningsstyrka; jfr folk 5 d. Schroderus Os. 1: 428 (1635). Sylvius Curtius 340 (1682).
-fond. fond (se fond, sbst.1 II 2) med syfte att undsätta ngn (l. ngt); särsk. (o. numera i sht, om ä. förh.) om år 1830 upprättad statlig fond med uppgift att ge nödhjälp vid missväxt o. d.; jfr -sättnings-medel. SPF 1825, s. 30. Ärenden rörande .. lånebidrag och anslag från undsättningsfonden. SFS 1900, nr 12, s. 6.
-här. (numera nästan bl. i skildring av ä. förh.) jfr här, sbst. 1, o. -sättnings-styrka. Emanuelsson Plut. 4: 145 (1845).
-lån. lån (se d. o. 2 b) avsett ss. undsättning l. nödhjälp; äv. bildl. Törneros (SVS) 3: 1 (1830; bildl.). Doktor Broman utverkade .. för församlingen ett räntefritt undsättningslån. MinnGPrästh. 3: 15 (1926).
-medel, pl. medel (se medel, sbst. 14) avsedda för l. använda till att undsätta ngn (l. ngt); särsk. (o. numera nästan bl., om ä. förh.) om (av staten anslagna) medel för nödhjälp vid missväxt o. d.; jfr -sättnings-fond. Brask Pufendorf Hist. 237 (1680). Redovisningen af alla fr.o.m. 1830 af riksdagen anslagna undsättningsmedel har tillhört statskontoret. 2NF 30: 1002 (1920).
-styrka. jfr styrka, sbst. 16, o. -sättnings-armé, -sättnings-folk, -sättnings-här, -sättnings-trupp. Norrl. 5: 11 (1907). Piloten räddades av en amerikansk undsättningsstyrka. DN 12/4 1999, s. A8.
Spalt U 292 band 36, 2011