Publicerad 2003   Lämna synpunkter
TELEVISION tel1eviʃω4n, r.; best. -en; pl. (i bet. 2) -er.
Etymologi
[av eng. television, till TELE- o. VISION. — Jfr TELEVISERA, TELEVISIONERA, TELEVISIONÄR, TV]
1) om (metod l. verksamhet för) överföring av (rörliga) bilder (med ljud) från sändaranläggning till mottagarapparats bildskärm med hjälp av radiovågor; särsk. om organiserad sådan verksamhet (i allmänhetens tjänst) avsedd för information, utbildning, underhållning o. d. i större l. mindre geografiskt område; äv. i utvidgad anv., om organisation för sådan verksamhet, särsk. (statligt monopol)företag l. bolag (se BOLAG, sbst.2 3); äv., särsk. i uttr. ha l. skaffa television, i fråga om möjlighet att tillgodogöra sig på sådant sätt överfört utbud (ofta svårt att skilja från 2). Licens- l. reklamfinansierad television. Svensk television direktsänder matchen. Framträda i television. Har ni skaffat television? Hon arbetar vid televisionen. Radio 1923, nr 9, s. 3. Televisionens premiär i Stockholm, som ägde rum på Röda kvarn .. blev en föreställning på gott och ont. SvD 9 ⁄ 12 1930, s. 17. Man ska kunna sitta och se vad som händer många hundra mil från den plats där man själv befinner sig, det är televisionens idé. Kjellgren Smar. 224 (1939). Önskvärt är, att telegrafstyrelsen hade ett gott svenskt ord för denna sak .. ett smidigt substantiv, motsvarande television .. Vore inte fjärrbild bra? Lindqvist ManKvSpr. 110 (1945). Under valkampanjen .. då televisionen ställdes till samtliga kandidaters förfogande. SvD(A) 7 ⁄ 1 1966, s. 9. Televisionen startade som statligt monopolföretag, liksom radion. DN 29 ⁄ 12 2000, s. 2. — jfr RUND-, RÖNTGEN-, SKOL-, STORBILDS-TELEVISION.
2) [möjl. elliptiskt för TELEVISIONS-APPARAT l. TELEVISIONS-MOTTAGARE] (numera bl. i Finl.) apparat (se d. o. 3 a) för mottagning av televisionssändning, TV-apparat. SvD(A) 11 ⁄ 2 1931, s. 19. (Bostaden) består av två rum, som han möblerat och inrett själv. Han har bl. a. en television. AB 2 ⁄ 6 1955, s. 3.
Ssgr (till 1; i allm. numera bl. tillf. Anm. Jfr de under TV anförda ssgrna som i nutida språkbruk överlag är avsevärt vanligare än motsvarande ssgr med TELEVISION): TELEVISIONS-ANLÄGGNING~020. TV-anläggning. NDA 5 ⁄ 1 1938, s. 3. Programchef vid Lisebergs televisionsanläggning. GbgP 1950, nr 102, s. 8.
-ANTENN. TV-antenn. NDA 5 ⁄ 1 1938, s. 3. SAOL (1973).
-APPARAT. TV-apparat; jfr -mottagare. Radiolyssn. 1927, nr 11, s. 8. StSvTyOrdb. (1989).
-BILD. TV-bild. Med nutidens snabba kommunikationsmedel kan man .. få televisionsbilderna från ett evenemang oerhört snabbt. DN 28 ⁄ 4 1935, Söndagsbil. s. 3. Östergren (1956).
-BOLAG~02 l. ~20. TV-bolag; jfr bolag, sbst.2 3. UNT 18 ⁄ 6 1929, s. 4.
-CHEF. TV-chef. DN(B) 8 ⁄ 9 1946, s. 6.
-DUK. [jfr eng. television screen] (†) TV-skärm. Nu skall man bli i tillfälle att slinka in på biografer .. i England och se cupfinalen i fotboll på televisionsduken. NDA 23 ⁄ 3 1938, s. 10. Östergren (1956).
-FILM. TV-film. Upsala 29 ⁄ 11 1951, s. 8. Med televisionsfilm menas varje för television avsedd upptagning av bild eller av bild och ljud. BtRiksdP 1960, 1: nr 134, s. 9.
-FRAMTRÄDANDE. TV-framträdande. Televisionsframträdandet (av Frankrikes president Ch. de Gaulle) utgjorde den slutliga konstitutionella åtgärden för att sätta undantagslagen i kraft. SvD(A) 24 ⁄ 4 1961, s. 6. Därs. 19 ⁄ 7 1967, s. 6.
-FÖRETAG~002, äv. ~200. företag som bedriver TV-verksamhet. Upsala 29 ⁄ 11 1951, s. 8.
-KAMERA. TV-kamera; särsk. (i sht mil.) om sådan kamera på robot avsedd för bildöverföring per radio (till mottagare på marken l. i flygplan o. d.). DN(B) 9 ⁄ 9 1946, s. 14. En televisionsstyrd robot är i spetsen försedd med en televisionskamera. KontKrigsm. 1954, nr 23, s. 73. StSvTyOrdb. (1989).
-LEDNING. TV-ledning. Televisionsledningen finner det svårt att fylla programmen. SDS 14 ⁄ 6 1946, s. 5.
-MAST. TV-mast; jfr -sändare, -torn. SvD 30 ⁄ 11 1952, s. 7. Östergren (1956).
-MOTTAGARE. TV-mottagare; jfr -apparat. Över hundratalet kaféer och restauranger i Berlin ha vid det här laget installerat televisionsmottagare i sina lokaler. DN 28 ⁄ 4 1935, Söndagsbil. s. 3. StSvTyOrdb. (1989).
-MOTTAGNING~020. TV-mottagning. TT 1940, Allm. s. 149. StSvTyOrdb. (1989).
-NÄT. TV-nät. Ett på uteslutande licensavgifter och statligt stöd grundat televisionsnät. BtRiksdP 1955, 4: nr 11, s. 11. DN 30 ⁄ 9 1993, s. A4. jfr riks-televisionsnät.
-PROGRAM. TV-program. DN 28 ⁄ 4 1935, Söndagsbil. s. 3. Med konversation avses i våra dagar ett någorlunda bildat samtal som inte handlar om föregående dags televisionsprogram. SvD(A) 16 ⁄ 11 1962, s. 22.
-PUBLIK. TV-publik. DN(B) 8 ⁄ 9 1946, s. 6. Kanske kan televisionspubliken ge nya förutsättningar för (presentation av konsthantverk och konstindustri). Form 1950, s. 101.
-RADIO-LICENS. (numera mindre br.) TV-licens. SFS 1956, s. 1010. BonnierLex. (1966).
-RADIO-MOTTAGARE. (numera mindre br.) TV-mottagare. SFS 1956, s. 1010. Därs. 1958, s. 413.
-REPARATÖR. TV-reparatör. DN(B) 20 ⁄ 12 1958, s. 9.
-REPORTAGE. TV-reportage. Televisionsreportage från bröllopet. SvD(A) 25 ⁄ 4 1964, s. 7.
-REPORTAGE-BIL. SFS 1956, s. 470.
-REPORTER. TV-reporter. Trenter Rop. 188 (1954). SvD(A) 5 ⁄ 10 1963, s. 6.
-SATELLIT. TV-satellit. En ny era i de globala kommunikationernas historia inleddes .. då amerikanska staten .. sköt upp den första aktiva televisionssatelliten runt jordklotet. SvD(A) 11 ⁄ 7 1962, s. 9.
-SKÄRM. TV-skärm. Upsala 17 ⁄ 9 1951, s. 1. StSvTyOrdb. (1989).
-STATION. TV-station. Nästa tyska televisionsstation förlägges .. till Brockens över 1.100 meter höga topp. DN 28 ⁄ 4 1935, Söndagsbil. s. 3. SvD(A) 1962, nr 30, s. 8.
-STJÄRNA. TV-stjärna. Televisionsstjärna (i New York) får 1,000 kr. per minut. UNT 4 ⁄ 6 1951, s. 5. Östergren (1956).
-STUDIO. TV-studio. NärVarHur 1947, s. 411. I Tivoli har .. anordnats en verklig televisionsstudio försedd med den modernaste utrustning som f. n. över huvudtaget kan uppbringas. MorgT 1948, nr 252, s. 3. StSvTyOrdb. (1989).
-STYRD, p. adj. i sht mil. om flygplan l. robot o. d.: styrd på avstånd (från marken) med hjälp av bild från TV-kamera i flygplanets osv. för. Televisionsstyrda flygplan har redan flugit över amerikanska städer. Upsala 17 ⁄ 5 1951, s. 1.
-SYSTEM. TV-system. En brittisk uppfinning av ett televisionssystem, gjord av Mr J. L. Baird. SvD(A) 1 ⁄ 9 1927, s. 15. SDS 14 ⁄ 6 1946, s. 5.
-SÄNDARE. TV-sändare; jfr -mast, -torn. DN(A) 23 ⁄ 9 1934, s. 12. Televisionssändare i Eiffeltornet. Världens bästa hittills. NDA 5 ⁄ 1 1938, s. 3. StSvTyOrdb. (1989).
-SÄNDNING. TV-sändning; jfr -utsändning. DN 28 ⁄ 4 1935, Söndagsbil. s. 3. En televisionssändning i färg har ägt rum mellan Washington och Newyork. SDS 26 ⁄ 2 1946, s. 6. StSvTyOrdb. (1989).
-TEKNIK. TV-teknik. TSvLärov. 1941, s. 146. BokNat. Mater. 279 (1953).
-TEKNIKER. TV-tekniker. GbgP 23 ⁄ 5 1950, s. 22.
-TORN. TV-torn; jfr -mast, -sändare. UNT 24 ⁄ 12 1937, s. 10. Moskva kommer att få världens högsta televisionstorn 1960. LD 1958, nr 231, s. 9.
-UPPTAGNING~020. TV-upptagning. DN(B) 22 ⁄ 11 1947, s. 9. Dædalus 197879, s. 69.
-UTSÄNDNING~020. TV-utsändning; jfr -sändning. SvD 22 ⁄ 9 1931, s. 10. StSvTyOrdb. (1989).
-VERKSAMHET~102, äv. ~200. TV-verksamhet. SvD 18 ⁄ 12 1953, s. 3.

 

Spalt T 738 band 34, 2003

Webbansvarig