Publicerad 2003   Lämna synpunkter
TELESKOP tel1eskå4p, n. (Swedenborg RebNat. 1: 208 (1711) osv.) ((†) r. l. m. SvMerc. 2: 237 (1756), Lindfors (1824)); best. (ss. n.) -et; pl. = (Sahlstedt (1773) osv.) ((†) -er Schröderstierna BerJärnStålMetallfabr. 1: 48 (1755), Harlock (1944); -ier Annerstedt UUH II. 2: 119 (i handl. fr. 1715), Orrelius (1797)).
Ordformer
(-scope 17111782. -scopier, pl. 17151797. -skop (-c-) 1747 osv.)
Etymologi
[jfr t. teleskop, eng. telescope, fr. télescope; av nylat. telescopium, ssg av TELE- o. -SKOP, sbst.2]
1) i sht astron. optiskt instrument (se d. o. 1 a) (bestående av i varandra hopskjutbara delar) med starkt förstorande objektivlins(er) l. spegelobjektiv o. avsett för observation av mycket avlägset beläget l. belägna föremål, särsk. för astronomisk observation; stjärnkikare; jfr TUB. Swedenborg RebNat. 1: 208 (1711). Utaf et kulrigt och håligt glas, som äro satte uti et rör .. sammansättes en Machin, som kallas Telescop, medelst hwilket långt borta warande objekter synas klare, store och rätt upp stäldte. Klingenstierna Musschenbroek 403 (1747). (Galilei) gjorde .. en Telescop, som uptäkte på himmelen tilförene osedda ting, såsom berg och dalar i Månan, fläckar i Solen m.m. SvMerc. 2: 237 (1756). De stora teleskopernas förmåga att upplösa stjernmolnens dimmor försänker vår inbillningskraft i ett djup af aningar. Frey 1846, s. 124. Om stjärnhimmeln betraktas genom ett teleskop, befinnes instrumentets synfält vara betäckt med .. lysande punkter. 2UB 10: 357 (1907). Med det nya teleskopet på Mount Palomar .. skall man kunna se stjärnor på en milliard ljusårs avstånd. TT 1941, Allm. s. 267. — jfr BINOKULÄR-, JÄTTE-, LUFT-, REFLEXIONS-, REFRAKTIONS-, SPEGEL-TELESKOP m. fl.
2) oeg., om ngt som till funktion l. användning liknar l. påminner om teleskop (i bet. 1); särsk. om föremål bestående av i varandra hopskjutbara delar; utom ss. förled i ssgr numera bl. tillf. (Gas)Klockan är s. k. telescop d. v. s. i 2:ne afdelningar, hvilka vid klockans uppgående förenas med hvarandra. TT 1876, s. 79. En långtradare kom med huset hopfällt .. (Man) Lossade några .. bultar och drog ut ”teleskopet” .. På en kort stund stod där en liten grön villa. SvD 28 ⁄ 3 1969, s. 24.
Ssgr (i allm. till 2): TELESKOP-ANTENN. hopskjutbar radio- l. TV-antenn. SDS 22 ⁄ 2 1965, s. 7. KatalJosefsson 1989, Höst. s. 337.
-DOLK. (†) hopskjutbar dolk. En s. k. teleskopdolk, så inrättad, att klingan löper ned i skaftet. AB 14 ⁄ 8 1896, s. 4.
-FJÄDER. jfr fjäder II 1; särsk. i fråga om motorcykel. BraBöckLex. (1980).
-FJÄDRING. jfr -fjäder. SAOL (1986: på motorcykel).
-FYR. (förr) om i flera hopskjutbara delar (huvudsakligen i land) byggd fyr (se fyr, sbst.1 7) som bogseras till sin plats, där fyraggregatet förankras, varefter fyrtornet på hydraulisk väg pressas upp till avsedd höjd, kassunfyr. SvD(A) 11 ⁄ 7 1959, s. 5. Teleskopfyrens princip, utarbetad av (R. Gellerstad) .. eliminerar till större delen alla svårigheter med arbete .. i rum sjö. Därs. 20 ⁄ 5 1964, s. 17.
-MAST. sjöt. mast (se mast, sbst.1 1) med i varandra nersänkbara delar. VFl. 1919, s. 67.
-ORD. språkv. ord bildat gm sammandragning av ett ords början med ett annat ords slut. ”Motell” (motorhotell) är ett exempel på teleskopord. GHT 3 ⁄ 2 1971, s. 3.
-RÖR. (i sht i fackspr.) rör (se rör, sbst.3 3) bestående av i varandra hopskjutbara delar avsett för l. använt till maskin l. redskap l. byggnad o. d. MeddJordbrTeknF 65: 25 (1940). Teleskoprör (på dammsugaren) gör .. att arbetshöjden blir rätt. ICAKurir. 1993, nr 15, s. 10.
-SIKTE. (numera mindre br.) kikarsikte. TSjöv. 1900, s. 19. SAOL (1973).
(1) -SPEGEL. (numera bl. mera tillf.) spegel för l. i teleskop. En blandning af koppar, platina och litet arsenik, ger en förträfflig massa till teleskopspeglar. Söderström Henry o. Trommsdorff 200 (1807).
-STÖTDÄMPARE. Motorför. 1955, nr 1, s. 6.
(1) -ÖGA. öga med god synskärpa under dåliga ljusförhållanden ss. hos teleskop; särsk. (zool.) hos djuphavsfisk l. nattrovfågel: (cylindriskt, långsmalt) synorgan med stor rund lins (i sht i pl.); äv. oeg., om kameraöga. LfF 1908, s. 183. Ett ”teleskop-öga” eller en fjärrkontrollerad TV-telekamera som om den monteras på ett torn eller en annan högre byggnad ser allt som händer. LD 1959, nr 191, s. 16. Stor pupill och stor lins är typiska för djuphavsfiskarnas ögon. Hos vissa former förekommer s.k. teleskopögon .. där en ofantlig lins bryter samman ljuset på näthinnan. DjurVärld 5: 242 (1961). SvOrdb. (1986; om rovfågelsöga).

 

Spalt T 736 band 34, 2003

Webbansvarig