| Publicerad 2001 | Lämna synpunkter |
om industriell, motordriven, förr vindkrafts- l. vattenkrafts- l. ångkraftsdriven anläggning för timmers försågning i ramsåg o. d. till olika sågsortiment (o. torkning, kapning o. paketering av de sågade varorna); äv. (o. vanl.) med inbegrepp av samtliga byggnader, maskiner o. anläggningar som behövs för sågverksdrift; i sht förr äv. om sågmaskin (utan mekanisk kringutrustning); jfr SÅG, sbst.1 2 a, SÅG-KVARN. Sågevärk äre uti Nyen och Narfven inrättade så kåstelige, som dhe kunna vara. RARP 16: 122 (1693). Alle Såg-Qwarnars ägare, hwilkas Qwarnar gå hela året, (ålägges) at betala 2 dal. .. (silvermynt) för hwart Sågblad .. De .. som hafwa ansenlige Såg wärk, taxeras til högre afgift, efter Tilwärkningen och förtiänsten. PH 3: 2032 (1743). Sågverk .. (dvs.) Verk, maschin el. inrättning hvarmed något sågas, sågquarn. Weste FörslSAOB (c. 1817). Närmare Sundsvall ligger vid Alnösundet Tunadal, stort sågverk med 2 ångsågar och egen lastageplats. Höjer Sv. 3: 123 (1882). Sågverken ligga antingen vid något vattenfall i elfven, hvars kraft då begagnas att drifva maskinerna, eller .. närmare elfmynningen, då de vanligen måste drifvas med ångkraft. ArbB 126 (1887). Sverige fick sitt första sågverk år 1653. 2UB 8: 13 (1900). Att sågverken kunna förläggas på så långt avstånd från de skogar ur vilka timret hämtas beror på .. att stockarna kunna transporteras så utomordentligt billigt uti flottningslederna. HandInd. 568 (1927). Skogsägareföreningarna har en omfattande industri, bl a pappersmassafabriker och sågverk. LantbrABC 125 (1980). — jfr CIRKEL-, CIRKULÄR-, RAM-, SALU-, SLIPER-, STOR-SÅGVERK.
-ANLÄGGNING~020. Sundsvall .. Stadsfjärden och Alnösundet .. (är) kantade med landtgårdar och en stor mängd sågverksanläggningar. Höjer Sv. 3: 179 (1883). —
-ARBETE~020. särsk. abstr.: arbete bestående i sågning; äv. konkretare. Olika slags sågverksarbeten. Skarstedt Pennfäkt. 141 (1897). Vem som helst med ordentliga kroppskrafter har kunnat ge sig på sågverksarbete. Östergren (1952). —
-AVFALL~02 l. ~20. Genom att .. tillgodogöra sågverksaffallet göra sågverken årligen en vinst af tillsammans 4—6 millioner kronor. TT 1897, Allm. s. 283. —
-BYGGNAD. JernkA 1827, s. 59. Sågverksmiljöns alla byggnader: stallet .. smedjan .. sågverksbyggnaden, maskinhuset med den höga skorstenen och arbetarkasernen. TurÅ 1987, s. 10. —
-DÖD. om förhållandet att sågverksindustrin avstannar l. är på tillbakagång l. håller på att upphöra; i sht i sg. best. Ymer 1942, 3—4: 470. På 1930-talet gick den stora sågverksdöden fram över skogsindustridistrikten. TurÅ 1959, s. 89. Sågverksdöden drabbade .. Alnö hårt till dess ön nu går en ny framtid till mötes som förort till Sundsvall. Därs. 1984, s. 90. —
-EPOK. i sht i sg. best. Skogsexploateringen i Jämtland och Härjedalen, liksom i Norrland i övrigt, inleddes i egentlig mening med sågverksepoken på 1800-talet och under 1900-talets första årtionden. TurÅ 1977, s. 163. —
-FLIS. TNCPubl. 29: 15 (1958). Sågverksflis (dvs.) flis som vid sågverk huggs av ribb, bakar och justerändar. Därs. 43: 359 (1969). —
-HACK. (i fackspr.) jfr hack, sbst.1 Hälften av råvaran är sågverkshack, som föres till fabriken med 1/4 mil lång linbana från sågen i Domsjö. SvGeogrÅb. 1947, s. 156. Vedråvaran består av tall- och granved samt sågverkshack från Lövholmens sågverk. TT 1963, s. 501. —
-HAMN. (förr) Vi behöva ej befara .. stockning i vår export tack vare den direkta utförseln från de många små sågverkshamnarna. Ymer 1930, s. 415. —
-INDUSTRI. industri (se d. o. 3) för tillverkning av sågade (o. hyvlade) varor (särsk. plank, bräder, byggprodukter o. ämnen för snickeri- o. möbelindustrin); jfr -rörelse o. såg-industri. BtRiksdP 1881, I. 1: nr 26, s. 8. Af sågverksindustrien sysselsättas (år 1908) omkring 40,000 personer mot omkring 1,500 vid 1800-talets början. SvH IX. 1: 20 (1908). År 1848 uppfördes den första ångsågen i Sverige. Därmed inleddes en period av intensiv utveckling inom vår sågverks- och snickeriindustri. Näsström SvFunkt. 69 (1930). Sågverksindustrien genomgick under mellankrigstiden avsevärda strukturförändringar. Motion i 2 kam. 1945, nr 32, s. 9. Norra stambanan hade dragits fram längs västra sidan av Ljusnandalen i slutet av 1870-talet och blev en förutsättning för den blomstrande sågverksindustrin. TurÅ 1987, s. 10. —
-KOL. av vid sågverk uppkommet spill framställt kol; jfr kol, sbst.1 1 a slutet. JernkA 1869, s. 186. Man brukar skilja på skogskol av från skogarna erhållet avfallsvirke och sågverkskol av ribb, bakar etc. Bolin OrgKem. 54 (1925). —
-MASKIN. vid sågverk använd maskin för sönderdelning av virke; särsk. om sågram l. cirkelsåg utan mekanisk kringutrustning; jfr såg-maskin. ÖstersundP 9 ⁄ 3 1903, s. 1 (annons). Sågverksmaskinerna från komplett enramigt sågverk med el.-motorer och truck, säljes helt eller delvis. DN(B) 21 ⁄ 1 1958, s. 17. —
-ORT. Ymer 1942, 3—4: 273. Under år 1878 var 36 % (227 personer) av alla utflyttade (från Sundsvallsdistriktet) bosatta på en sågverksort. Året därefter svarade sågverksorterna för 46 % (503 personer) av all utflyttning, medan utflyttningen uppgick till 40 % (532 personer) år 1881. HT 1978, s. 275. —
-PATRON. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jfr patron, sbst.1 7, o. såg-patron. Kjellberg Sågverksarb. 23 (1879). —
-RIBB. jfr ribb 2. När sågverksribben blir för klen att resas, stuvas den ofta på lämpligaste sätt .. liggande men även stjälpt till en mila. HbSkogstekn. 667 (1922). —
-RÖRELSE. jfr rörelse 7 b o. -industri samt såg-rörelse. Widmark Helsingl. 1: 288 (1860). Sågverksrörelsen .. har sitt huvudsäte i Norrland .. framför allt i Västernorrlands och Gävleborgs län. Rönnholm EkonGeogr. 32 (1907). Det egentliga området för sågverksrörelsen var under början av 1800-talet Värmland. HbSkogstekn. 425 (1922). Företagsledningen för statens skogsindustrier har nu meddelat att företagets sågverksrörelse i Horndal skall läggas ned under år 1978. RiksdP 1975—76, nr 35, s. 164. —
-TORKERI. särsk. konkret; jfr såg-torkeri. Skador för 100.000 vid brand i sågverkstorkeri .. överhettning i den s. k. förtorken. UNT 26 ⁄ 9 1941, s. 10. —
-ÄGARE. jfr såg-ägare. PH 8: 7358 (1766). ”Baggböleri” kallas de hänsynslösa affärsmetoder med vilka sågverksägarna (vid mitten av 1800-t.) lurade de norrländska bönderna att sälja sin skog till bolagen. DN 4 ⁄ 6 1989, 1: 36.
Spalt S 15919 band 33, 2001