svär | SAOB

Publicerad 2000

SVÄR, adj. -are (superl. -st CPolhem (1716) hos Swedenborg RebNat. 1: 260).

Ordformer

(swer 1716 (: swersta figurer). svär (sw-) 1659—1872 (: svärmängd))

Etymologi

[sv. dial. svär, tung, stor; jfr d. svær, ä. d. swer, nor. svär, i-omljudd sidoform till SVÅR l. lån av lt. swär (sidoform till swar) l. ä. t. schwär (t. schwer) (se SVÅR). — Jfr SVÄRA, v.1, SVÄRHET, SVÄRIG, SVÄRLIG, adj., SVÄRLIGEN, SVÄRMODIG]

(†)

1) tung; jfr SVÅR 1. En Släth ringh pass 3 Ducater Swär. BoupptSthm 14 ⁄ 10 1659.

2) viktig, betydelsefull; jfr SVÅR 3. Det skulle .. lenda dhe lärda Mathematices ike till ringa heder om dhe kunde wijssa hwar till alla dhe förnemsta och swersta figurer tiena i practicis. CPolhem (1716) hos Swedenborg RebNat. 1: 260.

3) om mängd: stor, ansenlig; jfr SVÅR 4; ss. förled i ssgn SVÄR-MÄNGD.

4) svår (se d. o. 7). Sådane (finns) som hafwa swärare wid at fördraga sig sjelfwa, än andra. Liljestråle Kempis 72 (1798).

Ssg (†): (3) SVÄR-MÄNGD. stor mängd, stort antal. Vaktparaden framtågade, omsluten af en oräknelig svärmängd gesäller, pojkar, pigor och käringar. Kullberg Mem. 2: 60 (1835). Konstigast är att känna åtskillnad på alla de många färgeslagen .. i rödt har man .. en svärmängd. Almqvist Mål. 120 (1840). Tholander Ordl. (1872).

Spalt S 15383 band 33, 2000

Webbansvarig