Publicerad 1998   Lämna synpunkter
SVAGA, r. l. f.; best. -an. Anm. I vissa fall är det omöjligt att av materialet avgöra vad som skall betraktas ss. substantivisk (eller elliptisk) anv. av SVAG, adj., o. vad som utgör ett regelrätt substantiv. Följande huvudprinciper har tillämpats: till SVAGA, sbst., har förts beläggen med styrkt r. l. f. samt alla fall där svaga sammanställs med styrka; till SVAG, adj., har förts beläggen med styrkt n. samt uttr. ta(ga) ngn l. ngt på hans l. sin l. deras svaga.
Etymologi
[till SVAG, adj.; sannol. delvis uppkommet under påverkan av t. schwäche (avledn. av schwach, svag), delvis urspr. elliptiskt för (ngns l. ngts) svaga sida (se SVAG, adj. 3 a (α)); jfr anm. ovan]
(†) motsv. SVAG, adj. 2, 3, 6, 8, 9, 10: svaghet(er), svag sida (se SVAG, adj. 3 a) l. svaga sidor; särsk. i förb. med styrka; äv. (urspr.) konkretare (se slutet), om den övre, smalare o. svagare delen av en värja (motsatt: STYRKA, sbst. 2). Han wet huru man skal omgås med stora Herrar, huru man på sina fingrar bör weta deras swaga och styrka. Dalin Arg. 1: 11 (1732, 1754). Menar tu .. at icke Satan kände Davids swaga förnämligast bestå i benägenhet til okyskhet? Bælter Christen 42 (1743, 1748). Till Officeraren allena hörer 1:o att kiänna gevärets styrka och svaga och 2:o att veta nyttia sitt folk. Ehrensvärd PVetA 1743, s. 11. (På riksmötena) blir .. (prästen) kunnig om Rikets styrka och swaga, des tarfwor, inrättningar och anstalter. Oelreich 29 (1755). Wårt Tabellwärk .. kan tiena lika som til en oswikelig Hushålls Balance, hwarmed wår styrka och swaga, wårt til- eller aftagande, uti alla näringar, kan med säkerhet utrönas. Fennia XVI. 3: 12 (i handl. fr. 1755). I vågen Barbari för manlig styrka taga, / Och mänsklig ömkans drift får heta qvinlig svaga. Wallenberg (SVS) 2: 15 (1775). Ni är icke kommen att bespäja landets nakenhet och svaga. Ekmanson Sterne 2: 61 (1791). Noga underrättad om fästnings-verkens styrka och svaga vid berörde stad, samt om de lägenheter som borde göra en öfverrumpling möjlig, bragte Königsmark den hemliga planen i verkställighet. Nordin i 2SAH 5: 27 (1807). — särsk. i fråga om fäktning l. annan kamp: svaga sida; i fråga om fäktning äv. konkretare: övre, smalare o. svagare del av värjklinga; särsk. i uttr. taga ngn på sin svaga, angripa ngn på hans svaga sida l. där han är mest sårbar (o. besegra honom); äv. bildl.; jfr SVAG, adj. 3 a (α), b. Går du i string(erande) med din halfwa styrkia, öfwer hans hela swaga, mot de retirerade och korta gvardien, med din halfwa swaga i hans hela swaga .. kan du i dett samma med din Klinga cedera, och gå till hans kropp. Porath Pal. 1: A 2 a (1693). Will hon (dvs. modern) intet samtycka (till giftermålet)? .. Men lät mig få litet fiolla med henne, få se om icke jag på slutet skal ta henne på sin swaga. Lindahl Tanckef. 14 (1740). At med samlad kraft anfalla sin fiendes svaga, se der grundprincipen för hela Krigs-vetenskapen. Lefrén Förel. 1: 272 (1818).

 

Spalt S 14741 band 32, 1998

Webbansvarig