Publicerad 1993   Lämna synpunkter
STUDERA stɯde4ra, v. -ade, förr äv. -er, -te, -t. (pr. sg. -ar Thyselius HdlLärov. 1: 8 (1620) osv. -er LPetri Œc. 47 (1559), TullbSthm 25/9 1560, s. 27 a. — ipf. -ade (-ede) G1R 7: 137 (1530) osv. -te Franzén Skald. 3: 49 (1829; i vers), Topelius Dagb. 3: 137 (1837). — sup. -at (-et) G1R 3: 332 (1526) osv. -t Forsius Fosz 323 (1621), FinKyrkohSÅ 1958—61, s. 354 (1798). — p. pf. -ad (-at) Chronander Surge G 7 b (1647) osv. -t Lind (1738), Möller (1755)). vbalsbst. -AN (†, OPetri 1: 362 (1528; i bet. 2 a), Falck Und. A 5 b (1558; i bet. 2 a, b)), -ANDE (se d. o.), -ING (utom i ssgn IN-STUDERING numera bl. tillf., G1R 16: 247 (1544: studeringz vppehälle; möjl. ssg), Östergren (1948; angivet ss. sälls.)), -NING (†, LPetri 3Post. 52 b (1555), OxBr. 12: 594 (1644)); -ARE (se avledn.).
Ordformer
(stud- 1526 osv. studd- 1734. -era (-e) 1526 osv. -iere- i ssg 1666 (: Studiere Pagier, pl.))
Etymologi
[fsv. studera; jfr fd. studere (d. studere), fvn. studera, nor. studere, mht. stud(i)eren (t. studieren); av lat. studere, bemöda sig, sträva, ägna sig åt (särsk. litteris studere, studera), ha intresse för, i efterklassiskt lat. äv.: studera, möjl. till den rot som föreligger i lat. tundere, stöta, o. STÖTA. — Jfr STUDERANDE o. STUDIUM]
1) (†) i uttr. studera till l. på att (göra ngt) (l. med indirekt frågesats), bemöda sig om osv. att (göra ngt) osv.; stundom svårt att skilja från 6 a α. Thedt ähr nogsampt witterligidt adt the (dvs. vissa engelska kretsar) jw warde brwke alle list och swencker thill adt bringe thenne handel (dvs. planerna på giftermål mellan E. XIV o. drottning Elisabeth i Engl.) thill wegs igen, och studere ther vpå een part dagh och natt. HH XXXIII. 1: 231 (1562); möjl. till 6 a α δ’. Här aff (kan) märckias, hwilken häfftigh strijdh the sigh tilberedha, och begiffua, som j Scholer och Academier ther på studera, at skole warda Predicanter, och sigh ther til låta kalla, eller kalladhe äre. PJAngermannus PMagni B 3 b (1605); jfr 2 b. Man skal studera til at nå dij pacta, som föresloges upå grentzen (vid mötet i Ulfsbäck 1629). RP 2: 3 (1630). (Må vi kunna undgå att påverkas av dem) som studera ther på, huru the måge blifwa spitzfundige i thet onda. Isogæus Segersk. 766 (c. 1700). Studera, (dvs.) leggia sig med flit på en ting. Swedberg Schibb. 299 (1716). Spectatorn borde wara et mönster för dem, som studera på at utgrunda människlighetens hemligheter. Riccoboni Catesby 64 (1761). Han studerar bara på att plåga mig. Berndtson (1880). — särsk. i uttr. studering på ngt, iver l. flit rörande ngt. Lind (1749; under geflissenheit).
2) i fråga om att (systematiskt o. regelbundet) bedriva studier l. forskningar för att förvärva kunskaper l. insikter i l. om ngt visst ämne l. skaffa sig utbildning i ngt visst ämne; jfr 4.
a) utan tanke på att den som bedriver studierna osv. har för avsikt att avlägga examen l. tentera o. d.; ofta liktydigt med: bedriva (vetenskapliga) studier l. läsa vetenskaplig litteratur l. skaffa sig kunskaper i ngt l. fördjupa sig i ngt l. forska (se d. o. 1); äv. med bestämning inledd av prep. (se särsk. α); äv. tr., med avs. på ämne l. ämnesområde som ngn bedriver (vetenskapliga) studier i osv. OPetri 1: 362 (1528). (Tertullianus) begynte strax i sin barndom studera, och bleff vthi alle booklige Konster och Philosophia wäl förfahren. Schroderus Os. 1: 158 (1635). Een som studerar, det är, söker att kenna och förståå alt hwad som een Menniskia åligger att weta, han finner (osv.). Rålamb 4: Föret. 1 (1690). I synnerhet hade han (dvs. biskopen i Karlstad D. Herweghr) grundeligen studerat Svenska Språket, och utmärkte sig vid flera tilfällen, såsom Talare och Författare med all heder. Wallquist EcclSaml. 5—8: 183 (1791). Det är en falsk tanke, att endast snillen böra studera. Agardh BlSkr. 2: 263 (1837). Medeltidens munkar hade genom ivrigt studerande hunnit långt i den medicinska kunskapen. Kulturen 1948, s. 125. — jfr GENOM-STUDERA o. SJÄLV-STUDERAD. — särsk.
α) (†) i uttr. studera på ngt, studera ngt, bedriva studier i ngt. (Jag) hade .. fliteliga studerat på wårt modersmål öfwer tijo åhr. Swedberg Gr. 66 (1722). Biskopen Bjurbeck, en utmärkt hyglig och lärd man, han har till och med studerat litet på finskan. HLittSt. 1: 297 (i handl. fr. 1821).
β) (numera föga br.) ss. vbalsbst. -ing, förr äv. -ning, studerande; ofta liktydigt med: studier. LPetri Œc. 37 (1559). Är thet nu så, at wijshetens studering intet är vthi werlden gammal, vthan ny och frisk, hwadh wil man tå säya om henne sielff? Sylvius Mornay 115 (1674). (Som gäst i huset) ägde man full frihet att anwända tiden til Studeringar, eller til sin ro. Ekelund Fielding 26 (1765).
b) med särskild tanke på att den som bedriver studierna har för avsikt att avlägga examen l. tentera o. d.; i sht i fråga om bedrivande av studier vid universitet l. högskola l. akademi o. d.: (gm systematiskt studium, ofta av ett bestämt pensum, o. gm att åhöra föreläsningar o. deltaga i kurser o. följa vetenskaplig undervisning o. d.) utbilda sig l. skaffa sig kunskaper i visst ämne l. ämnesområde l. förbereda sig till viss examen l. tentamen o. d., dels abs.: bedriva studier l. vara inskriven l. läsa vid universitet osv. l. gå läsvägen o. d., dels tr., med obj. betecknande ämne osv. som ngn bedriver studier i, dels intr., med bestämning inledd av prep. (se β, γ); stundom äv. i fråga om bedrivande av studier vid gymnasium o. d., i sht förr äv. vid lägre läroanstalt (för meddelande av elementär undervisning). Studera vid, förr äv. på ett universitet. Studera i Lund, Uppsala. Studera latin, nordiska språk, teologi, juridik, musik. Studera sång för någon, taga sånglektioner för ngn, utbilda sig i sång under ngns ledning. Studera för, under någon, ta lektioner för ngn, bedriva studier under ngns ledning. Låt pojken studera, om han har lust! Hans dotter studerar. Studera på egen hand, per korrespondens. G1R 3: 332 (1526). Ungdomen som j desse Gymnasijs studerar. Thyselius HdlLärov. 1: 8 (1620). Gåssar moste vara hoos mödrarne, til dess the kunne studera. RARP 9: 162 (1664). Prester, som .. hafwa studerat på någon Swensk Academia. LReg. 290 (1679). Han studerade medicin. Widegren (1788). Ingen får (enl. 1626 års konstitutioner) ligga i Upsala och studera, utan att vara hos rektor vederbörligen inskrifven. Annerstedt UUH 1: 224 (1877). (I Paris) studerade han (dvs. A. Willman) sångkonsten för Duprez och Laget, plastik och mimik under Delsarte. Hedberg SvOperasång. 161 (1885). Han var en ung skånsk godsägare som studerade i Ultuna. Siwertz Tråd. 84 (1957). — jfr FÖR-, GENOM-, UT-STUDERA o. O-, SJÄLV-STUDERAD m. fl. — särsk.
α) i ordspr. o. ordspråksliknande talesätt. Man studerar intet giärna med full mage. Celsius Ordspr. 2: 18 (1709). Den som ej brukar ordning i sit studerande kan aldrig blifwa wis. Linné Stenr. 16 (c. 1747). Bara studera och inte probera gagnar föga. Granlund Ordspr. (c. 1880).
β) i uttr. studera till, förr äv. på präst o. d., studera för att bli präst, utbilda sig till präst osv.; i sht förr äv. i uttr. studera till l. på en examen o. d., bedriva studier som avser avläggande av viss examen. (Sv.) Studera på eller til präst, (t.) auf einen Pfarrer oder Prediger studiren. Lind (1749). Han studerade .. till arkitekt. Nyblom i 3SAH 5: 35 (1890). Janne begynte genast studera på prestexamen. Aspelin Stenbäck 57 (1900). Då jag studerade till Hofrättsexamen. Cronholm 10År 44 (1901). Martinson BakSvenskv. 94 (1944: till präst). särsk. (†) i uttr. studera på sin läxa o. d., övergående i bet.: lära sig sin läxa o. d.; äv. bildl. The som annars än wel regera, hafwa sina swåra lexo at studera på, som i Herrans Bibel infattad är. Swedberg Dav. § 81 (1713). Wårt fångenskap war oss en kostbar tuckt schola, uti hwilken wi nog swåra lectioner hade att studera uppå. KKD 2: 90 (1719); jfr LEKTION 9.
γ) (†) i uttr. studera i l. uti (visst ämne o. d.), studera visst ämne, bedriva studier i visst ämne osv.; äv. i uttr. studera i bok, studera. (Paulus) studerade .. ock j friya konster och Philosophia. PErici Musæus 3: 16 b bis (1582). Han hadhe vthi iempne try åhr studerat vthi Booklige konster j .. Parijs. Skytte Und. B 3 a (1604). (Augustinus) begaff sigh til Madaurum, ther at studera vthi Wältaligheets Konsten. Schroderus Os. 1: 539 (1635). Ehuru wäl iagh dageligen dagz lääsz och studerar i Book, så kommer iagh icke heller så wijda, som iagh önskar. Rudbeckius Luther Cat. 15 (1667).
δ) (†) i uttr. (en) studerande person l. man, om studerande (se d. o.) l. student. At en vng studerande person .. här widh Acad(emien i Åbo) aflidin är. BraheBrevväxl. II. 1: 26 (1645). Schück VittA 2: 164 (i handl. fr. 1674: man). Studerande Personers resor, och lärda Mäns skrifter. Rudbeck Atl. 1: 288 (1679). Lagerbring HistLit. 2 (1748).
ε) i uttr. [jfr t. (die) studierende Jugend] den studerande ungdomen o. d., sammanfattande, om de unga studerande l. studenterna (i sht vid ett universitet osv.); äv. om skolungdomar(na). BraheBrevväxl. II. 1: 35 (1646). (Vid Uppsala akademi finns mycken lärdom) bland den studerande Ungdomen. Rålamb 4: Föret. (1690). Det patos .. den höga idealitet, som arbetarinternationalismen skänkte .. (1880-talets) radikala studerande ungdom. Hellström Malmros 141 (1931). Harlock (1944; äv. om skolungdomar).
ζ) (numera föga br.) ss. vbalsbst. -ing, förr äv. -ning, studerande; ofta liktydigt med: studier. (Pengar till en student) till hans nodtorfft och studeringz vppehälle. G1R 16: 247 (1544); möjl. ssg. En rectorem, huilken medh flijt och alfuar skal hålle ungdomen i tucht och aga och flijtigheet i theres studeringer. Annerstedt UUH Bih. 1: 96 (i handl. fr. 1612). Stipendium till nödtorftiga unga personers upfostran och studerningz continuation. OxBr. 12: 594 (1644). Af .. (E. Lindschölds) fyra söner dog den äldste under sin studering i Tyskland. Franzén Minnest. 2: 370 (1830). ”Jag är inte studerad”, tänkte han sorgset, ”det är studeringen, som det beror på.” Spong Näv. 58 (1942). Östergren (1948; angivet ss. sälls. utom i ssgn instudering). särsk. (†) i uttr. gå i studerning hos ngn, studera för ngn. Wallius MChristophersdr B 5 a (1620).
η) i uttr. [jfr t. studiert haben] ha studerat, ofta pregnant: ha universitetsutbildning, ha akademisk examen l. utbildning, vara studerad. Hwem regerar bättre än then som är lärd och haffuer studerat? Schroderus Waldt 6 (1616). (Sv.) Han har studerat, (eng.) He has had a university education. Widegren (1788). (Sv.) Han har icke studerat .. (eng.) he is not a scholar (university man). Harlock (1944).
ϑ) närmande sig l. övergående i bet.: (sitta o. flitigt) läsa (se LÄSA, v.3 1 e) l. plugga (se d. o. 3 b) l. (träget l. jämt o. samt) ägna sig åt l. vara upptagen av l. fördjupad i studier. Om tu widh Liws studera wil, så är waxtamp bättre än Talghliws. Schroderus Comenius 743 (1639). Han studerar långt in på nätterna. Weste FörslSAOB (c. 1817). (Sv.) Sitta och studera, (eng.) be at one’s books. Björkman (1889). Harlock (1944).
c) refl. i förb. med predikativ angivande resultatet av studerandet (i bet. a o. b) l. studierna; särsk. i uttr. studera sig till ngt, gm att studera (för)skaffa sig ngt l. komma i besittning av ngt l. få sin uppfattning om ngt, äv.: utbilda sig till ngt. Studera sig galen. Nordforss 2: 919 (1805). Studera sig sjuk. Weste FörslSAOB (c. 1817). En kvinna, som studerar sig till röda ögon och (osv.). Edgren Kovalevsky 155 (1892). ”Man kan icke studera sig till en stil”, heter det (bland stilistikens motståndare). Mjöberg Stilstud. 9 (1911). Under kriget blev hon ensamförsörjande och beslöt att studera sej till färdig agronom. Studentbl. 1980, nr 1, s. 9.
d) [jfr motsv. anv. av t. (ge)studiert] i p. pf.: som har studerat (i bet. a o. b); särsk. i mer l. mindre adjektivisk anv.: bokligt l. akademiskt bildad; (bok)lärd; beläst; som avlagt akademisk examen; äv. med sakligt huvudord (se slutet). Personer wäl studerade, / Vthi alla dygder öffwade. Chronander Surge G 7 b (1647). En sådan klåckare som tages ur allmänna Bondehopen, och icke är det minsta Studerad, skrifwer illa, kan intet räkna, och än mindre underwisa Barn i Christendommen. VDAkt. 1797, nr 42. (En dotter till biskop Z. Klingius) var så studerad, att hon sammanskref .. en Latinsk Oration. BL 7: 86 (1841). Fridolin kallade sig en studerad karl af bondestam, som återvändt till fädernas värf. Karlfeldt FridVis. 3 (1898). Enander var .. en studerad man. Schück VittA 7: 46 (1943). — särsk. (numera mindre br.) med sakligt huvudord: som kräver l. som förvärvas gm (akademiska) studier; äv.: lärd l. genomarbetad o. d. Svedelius i 2SAH 60: 75 (1883; om kunskaper). (G. af Geijerstam) skrev .. säkert studerade, ehuru stundom något torra folklivsskildringar. (Schück o.) Warburg Huvuddr. 3: 286 (1918). SvD(A) 1931, nr 107, s. 11 (om yrken).
3) (†) i uttr. studera (ngt) med ngn, undervisa ngn (i ngt), läsa (ngt) med ngn, vara lärare för ngn (i ngt). Jag ser er ofta här studera med eleven. Remmer Theat. 2: 116 (1815). När jag .. studerar geografien med .. (min lilla dotter), så börjar jag .. (låta) henne först rita upp ett land, efter chartan. Almqvist AmH 1: 81 (1840).
4) (noggrant l. uppmärksamt l. kritiskt) läsa l. granska l. undersöka (ngt) för att försöka förstå det l. utröna hurudant det är l. lära sig det; (grundligt söka) sätta sig in i l. göra sig bekant med (ngt), utforska (jfr 2); stundom närmande sig bet.: analysera (ngt); äv.: (noggrant osv.) iakttaga l. betrakta (ngn l. ngt); förr äv. med obj. ersatt av bestämning inledd av prep. (se a, d). Studera en karta, en tidtabell, ett program. Studera en författares verk. Studera Goethe, Vergilius. Studera ngns karaktär, handstil. Studera (miss)förhållanden, ett förslag. Studera Biblien. LPetri KO 3 a (1561, 1571). Jag har sagt förut en gång .. att jag ville studera studenterna. Jag ville försöka att lefva mig in i deras lif, tänka deras tankar, känna deras känslor, förstå studentkarakteren. Svedelius SmSkr. II. 2: 156 (1871, 1888). Den grundlighet, med hvilken Wisén hängaf sig åt genomforskandet af den gamla nordiska poesien, föranledde honom att omsorgsfullt studera äfven dennas metriska form. Söderwall i 3SAH 7: 39 (1892). Lagergren Minn. 2: 150 (1923; med avs. på matsedel). Expresidenten Hoover kommer till Stockholm 1 april. Han är ute och reser för att studera livsmedelsförhållandena i Europa. Zetterström Dag 157 (1946). Studerar man kycklingarna noggrant, skall man (osv.). Träskman Fjäd. 84 (1948). Noten studeras nu i UD. SvHandordb. (1966). — jfr GENOM-, SPECIAL-, UT-STUDERA. — särsk.
a) (†) i uttr. studera i (l. uti), äv. på ngt, studera ngt; äv. dels i uttr. studera på ngn, noga iakttaga l. betrakta ngn, dels i uttr. studera över i förb. med indirekt frågesats, studera osv; jfr d. Thenne wnderwijsning (är) giordt och wthdraghen aff then helge scrifft, för theres skull som ecke haffwa än nw tilfälle hafft, ath .. studera j schrifftenne. OPetri 1: 4 (1526). The som bäst förstå sig uppå .. Kyrkio Regemente, och ther hafua lenge Studerat på. Thyselius HdlLärov. 1: 105 (1624). För them, som först begynna vthi then Swenske Poësi studera. Arvidi 210 (1651). Gud låte osz prester studera wel öfwer, leggia på hierta och effterlyda hwad Christus befaller. Swedberg Dödst. 504 (1711). (Sv.) Studera i eller på lagen, (t.) die Rechtsgelehrtheit studiren. Lind (1749). De 7 djuren .. i Uppenbarelseboken, på hvilka han .. djupt studerar. Thorild (SVS) 3: 96 (1791). (Jag) satte mig .. vid stora bordet, der jag började studera på matsedeln. Cederborgh OT 1: 30 (1810). Rudin OrdUngd. 1: 100 (1894).
b) (†) ss. vbalsbst. -ing, äv. -ning, studerande, studium. Flijtigh studerning j Scrifftenne. LPetri 3Post. 52 b (1555). Vthi samma (årliga präst)Möte skal Ordinarius förmana Clerkerijt til ijdkeligh studerning j Gudz ord. Dens. KO 69 b (1561, 1571). Hör hwad nytto tu hade af then Helga Skriffts tidiga och flitiga studering. Swedberg SabbRo 345 (1690, 1710).
c) (†) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv., om blickar: forskande. Almqvist TreFr. 1: 70 (1842).
d) (noggrant osv.) läsa l. öva (en roll l. ett musikstycke o. d.) så att man behärskar rollen osv. grundligt, inlära, inöva, instudera; förr äv. med obj. ersatt av bestämning inledd av prep. (jfr a). Att ej du är bedragen, / Bevisar den här rol’n, som jag studerar på. Leopold 1: 246 (1808, 1814). Sundén (1891; med avs. på roll).
e) (numera knappast br.) med kvardröjande bet. av 2, med avs. på konst (se d. o. 5), övergående i bet.: lära sig. Studera konsten att behaga. Dalin (1854). Ahlman (1865). I riddarhussalen studerade jag .. af nödtvång konsten att stå utan afbrott i fem à sex timmar i rad. De Geer Minn. 1: 56 (1892). Cannelin (1939).
5) [eg. utvidgad anv. av 4] (i fackspr.) (efter ett ingående studium (se d. o. 5)) utarbeta l. utföra l. utforma (ngt, i sht konstverk), framställa (ngt) i en studie; (omsorgsfullt) avbilda (ngt); i sht i p. pf.; förr äv. intr. (se slutet). (Vid kvällsundervisningen på konstakademin) påtändes (en oljelampa) och gaf sken på något gipshufvud, uppställdt på en trälår, för att, som det kallades, studeras. Lundgren Res. 42 (c. 1865). Utställningen .. (av tävlingsritningar till konst- o. industriutställningen i Sthm 1897) visar många väl studerade projekt. TT 1895, Allm. s. 159. Lärjungarnes hufvud (på altartavlan i Toresunds kyrka) äro rätt noggrant studerade och utförda efter namngifna modeller. Sander i 3SAH 10: 109 (1895). Hon (dvs. kvinnan på en målning av K. Zahrtmann) är studerad efter levande modell och är själiskt så levande och verklighetstrogen, att man har ett intryck av att ha sett och känt henne. NordT 1925, s. 475. — jfr GENOM-STUDERA. — särsk. (†) i uttr. studera på behag, om konstnär: (efter noggrant studium systematiskt) inrikta sig på att måla i den behagliga stilen. Den honingsöta, på naift behag temligen Narciss-likt studerande Coreggio. Atterbom Minn. 289 (1818).
6) tänka l. grubbla l. fundera l. spekulera samt i anv. som ansluter sig härtill. († utom i d)
a) intr.: ivrigt l. ihärdigt (l. länge) tänka osv. Weste FörslSAOB (c. 1817). — särsk.
α) i uttr. [jfr t. auf etwas studieren] studera på ngt (se α’—γ’) l. med indirekt frågesats (se β’) l. på att (göra ngt) (se δ’).
α’) preparera l. förbereda ngt; jfr 1. Schroderus Os. 1: 620 (1635). Han gick och speculerade en half tima lika som skulle han studera på en Predikan. Lagerström Holberg Jean 35 (1744). Målaren trädde sjelf fram i hans åsyn, såsom wille han redan studera (grunda) på Grundritningen (av porträttet). Weise 1: 18 (1769).
β’) tänka l. grubbla l. fundera på ngt l. med indirekt frågesats. Och ther studerade the dagliga vppå, huru the skulle möta theres fiender i markenne. OPetri Kr. 78 (c. 1540). (Guds vilja) haffue wij nogh hela wår lijffztijdh at studera på. PErici Musæus 5: 285 b (1582). Ju länger jag studerar häruppå (dvs. på Kristi död), des mindre förstår jag. Borg Luther 1: 610 (1753). Studera på en gåta. Meurman (1847). Björkman (1889).
γ’) spekulera på ngt l. ha ngt i sinnet l. planera ngt l. vara betänkt på ngt. Köpmannen studerade på det samma, som Bruks-Idkaren, winst. Posten 1768, s. 10. Studera på skälmstycken. Ahlman (1865). Man kunde efter några år knappast känna igen sig (på egendomen Björneborg), ty egaren studerade jemnt på och utförde försköningar. Lilljebjörn Minn. 98 (1874).
δ’) överväga l. planera l. umgås med planer på l. ha för avsikt l. vara betänkt på att (göra ngt); stundom svårt att skilja från 1. Studera på att komma ifrån en sak. Weste FörslSAOB (c. 1817). Han studerar på att komma på flykten. Meurman (1847).
β) i uttr. studera till en predikan o. d., preparera l. förbereda en predikan. Weste (1807). Studera till en predikan .. (dvs.) öfvertänka det som skall förekomma i en predikan. Dens. FörslSAOB (c. 1817). Schulthess (1885).
b) tr., med avs. på predikan l. tal o. d.: preparera l. förbereda; äv. med avs. på död: förbereda l. planera o. d. Nordforss (1805; med avs. på predikan). Han dog likt den, som har sin död studerat. Hagberg Shaksp. 9: 223 (1850). Cavallin (1876; med avs. på tal).
c) i förb. med inf.: umgås med planer l. fundera på l. ämna. (Generalen) hade i sin ungdom studerat att bli prest. Agrell Maroco 2: 21 (1795, 1807).
d) (fullt br.) tänka l. fundera ut; i den särsk. förb. studera ut o. ss. senare led i ssgn UT-STUDERA.
7) [eg.: inlärd l. uttänkt (jfr 4 d, 6 d); sannol. efter t. studiert i motsv. anv.; delvis dock möjl. kortform för instuderad (se IN-STUDERA) o. utstuderad (se UT-STUDERA)] i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv., med sakligt huvudord, i sht om åtbörd(er) l. uppträdande l. sätt o. d.: (alltför mycket) inövad(e) l. inlärd(a) (ofta för att ngn önskar göra ett fördelaktigt intryck l. ställa sig in l. dölja sina verkliga tankar l. känslor o. d.), ofta liktydigt med: beräknad l. noggrant uttänkt l. affekterad l. tillgjord l. sökt l. utstuderad o. d.; i sht förr äv. om person: inpiskad l. durkdriven l. utstuderad o. d.; jfr STUDIOSERA. Besitta! at snärja en sådan studerad ärkebof, det bör vara oss rätt så mycket til nöje, som til heder. Envallsson FarlFörtr. 53 (1794). (Breven till drottning Kristina från kusin Karl Gustav) äro .. öfverfyllda af ord, ödmjuka, studerade, smickrande, konstlade; men kalla. Fryxell Ber. 11: 40 (1843). Sturzen-Becker 2: 164 (1857, 1861; om min). Den franska konstens okonstlade tid var förbi och hade blifvit undanträngd af en söt, studerad och till och med maniererad stil. Upmark Lübke 685 (1872). Intet kan väcka mera vämjelse och motvilja än ett tillgjordt och studeradt sätt. Hagdahl Fråga 176 (1883). Med studerad blygsamhet. IllSvOrdb. (1955). — jfr IN-, UT-STUDERA.
Särsk. förb.: STUDERA IGENOM010 040 l. 032, äv. GENOM40 l. 32. [jfr t. durchstudieren] till 4: (noggrant l. uppmärksamt l. kritiskt) genomläsa l. genomgå (en bok o. d.); äv. refl., i uttr. studera sig (i)genom ngt, (noggrant osv.) genomläsa osv. ngt. Skytte Und. B 6 b (1604). Finnas väl .. högst 20 personer i Svea Rike, som äga tid och mod att studera sig genom alla philologiska och antiquariska klyftigheter, de vidlöftiga språkförklaringarna m. m. (i de gamla svenska lagarna). SvLittFT 1833, sp. 262. Sörensson (tog) tidningen och studerade samvetsgrant igenom den. MinnGPrästh. 1: 35 (1924). jfr genomstudera.
STUDERA IN010 4. jfr instudera.
1) (numera knappast br.) till 2 a, 4, refl., i uttr. studera sig in i (visst ämne o. d.), (gm grundlig läsning l. grundliga studier) sätta sig in i l. tränga in i l. utforska (visst ämne osv.) (så att man förstår det); äv. bildl. (Att översätta Tacitus till svenska är) et företag, hvars .. svårigheter man blott dess starkare måste känna .. ju mer man studerat sig in i caracteren af hans skrifsätt. JournSvL 1797, s. 331. Den som will behålla den plats han en gång tillkämpat sig, måste hålla sina ögon jemt spända på tidens händelser, studera sig in i den och möta sin fiende med lika wapen. Polyfem I. 41: 3 (1810). Schiller begynte ej förr, än då han redan i sju år varit professor i Jena, att studera sig in i grekiska språket. Böttiger 4: 265 (1854, 1869). Auerbach (1913).
2) till 2 b, 4: (noggrant l. uppmärksamt l. kritiskt) läsa l. granska (en bok o. d.). Studera väl in det kapitlet, studera så att ni förstår det väl. Weste FörslSAOB (c. 1817).
3) till 4 d: (noggrant l. uppmärksamt) läsa l. öva in (en roll l. en gest l. ett musikstycke o. d.) så att man behärskar rollen osv. grundligt, instudera; äv. refl., i uttr. studera sig in i ngt, äv. i uttr. studera in sig i ngt, instudera ngt. (Han är) Primo Amoroso i alla sångpjeser .. Har i synnerhet wäl studerat in sig i den gesten att knäppa händerna tillsammans. Polyfem I. 18: 3 (1810). Ehuru hon (dvs. en viss skådespelerska) omsorgsfullt studerade sig in i hvarje detalj, förstod hon att gifva sitt spel en så naturlig prägel, att hvarje rörelse och replik föreföllo som en ögonblickets ingifvelse. NF 5: 1384 (1882). Östergren 3: 737 (1929; med avs. på roll).
STUDERA OM010 4.
1) (†) till 2 b: studera på nytt. Dalin Arg. 1: 13 (1732, 1754).
2) (†) till 4, 6: studera (ngt) ännu en gång; på nytt begrunda (ngt). Weste (1807). Dens. FörslSAOB (c. 1817).
3) (numera föga br.) till 5: (efter noggrant studium o. förarbete) omarbeta (ngt). TT 1899, Byggn. s. 104 (med avs. på fasader i tävling om nytt stadshus i Norrköping).
STUDERA UT010 4. [jfr t. ausstudieren] jfr utstudera.
1) (numera knappast br.) till 2 b: fullborda l. avsluta sina studier l. upphöra att studera. (Han) ärnar eendhera dagen reesa tillbaka igen till Stockholm, tyckiandes sigh hafva studerat vth här i Vpsala. Annerstedt UUH Bih. 2: 220 (i handl. fr. 1681). Auerbach (1913).
2) (†) till 4: (grundligt söka) sätta sig in i l. göra sig bekant med l. lista ut l. utforska (ngt); äv. med personobj.: utgrunda l. utforska l. förstå, äv.: (uppmärksamt) betrakta. I mågen lära at något litet förstå denna hemligheten (med lidande o. död): ty eljest lären I .. aldrig studera ut mig (dvs. Jesus), utan det blifwer eder förhögt til at i grunden förstå det stora werket, at Guds Son går til Fadren. Borg Luther 1: 616 (1753). Hvad det lider, skal jag nog studera ut hvem hon är. Envallsson Skom. 45 (1785). (Sv.) Studera ut någon, (t.) einen beobachten. Heinrich (1814). Försök att studera ut hans tankar rörande den saken. Berndtson (1880). Schulthess (1885).
3) (†) till 6 b: preparera (en predikan). När wi nu höra sådana, som för lön skull studera ut en predikan och i naturs krafft tala fram sådant minnes-wärk, så kiänne wi wäl, at det intet är Christus, som talar genom lego-herdarna. KyrkohÅ 1910, MoA. s. 5 (1736).
4) (numera bl. mera tillf.) till 6 d: tänka l. fundera ut (ngt); hitta på (ngt). Studera ut intriguer. SedolärMercur. 3: nr 9, s. 4 (1731). (Han) låg .. på sängen och sökte studera ut när det skulle bli mat och kaffe. Karlfeldt NisseT 81 (1936).
STUDERA ÖVER. (†) till 2 b: läsa på l. preparera sig. Studera öfver till en examen. Weste FörslSAOB (c. 1817).
Ssgr: A: (2 b) STUDER-BOK. (studer- 1682. studere- 1687) (†) bok avsedd för students studier. BoupptSthm 1682, s. 740 b. Annerstedt UUH Bih. 2: 265 (i handl. fr. 1687).
(2 a, b) -DAG. (numera bl. i skildring av ä. förh.) dag avsedd för studier; jfr studie-dag. Lindfors (1824).
(2 a, b) -KABINETT. (numera bl. i skildring av ä. förh.) mindre studierum. HusgKamRSthm 1651—53, Kassa s. 97.
(2 a, b) -KAMMARE. (studer- c. 1635 osv. studere- 1604c. 1750) [jfr mlt. studērkamer, t. studierkammer] kammare (se kammare, sbst.2 2 e α) inrättad l. avsedd för bedrivande av studier, studiekammare; äv. bildl., särsk. i uttr. skapad för studerkammaren o. d., om person, skapad för studier osv.; jfr -rum, -stuga. 2Saml. 4: 32 (i handl. fr. 1604: Studerekammar). (J. III) synes .. hafwa warit skapad mer för studerkammaren än för thronen. Ekelund 1FädH II. 1: 99 (1830).
Ssgr: studerkammar-förmak. SthmSlH 1: 266 (i handl. fr. 1644).
-liv. om (stillasittande) liv i studerkammare. Castrén Res. 2: 25 (1845).
-typ. Ålderdomliga möbler av studerkammartyp. BonnierLM 1954, s. 163.
(2 b) -KAMRAT. (numera föga br.) kamrat tillsammans med vilken man studerar, studiekamrat. Swedberg Lefw. 13 (1729). Johansson Noraskog 3: 292 (1887).
(2 a, b) -LAMPA. [jfr t. studierlampe] lampa avsedd i sht för studier, studielampa. Snellman Tyskl. 47 (1842).
(2 b) -PAGE. (studer- 16661932 (om ä. förh.). studere- 1666) (förr) om gosse l. yngling (i sht av förnäm börd) anställd vid hov l. hos furstlig person o. där åtnjutande fostran o. undervisning; äv., i uttr. studerpage åt ngn, närmande sig bet.: studiekamrat med ngn. KlädkamRSthm 1666, s. 29. (Skalden C. Gripenhielm var) tillika med sin äldre broder .. så kallad studer-page åt Carl XI, troligtwis emedan deras fader war dennes handledare. SvLittFT 1838, s. 320. SvUppslB 11: 924 (1932; om förh. under 1600-talet).
(2 a, b) -RUM. (studer- 17521939. studere- 1640) (numera knappast br.) rum inrättat l. avsett för bedrivande av studier, studierum; jfr -kammare. Linc. Aaa 2 a (1640: Studere rum). Cannelin (1939).
(2 a) -SJUKA. (†) om passion l. vurm för studier. Nordforss (1805).
(2 a, b) -STUGA. (studer- 16281843. studere- 1640) (numera föga br.) (rum l. stuga inrättat (inrättad) l. avsett (avsedd) till) studiekammare; jfr -kammare. JBureus (1628) i 3SAH 23: 162. KrigVAT 1843, s. 111.
(2 b) -TID. (studer- 17871937. studere- 17511763) (numera bl. mera tillf.) studietid. Annerstedt UUH Bih. 4: 44 (1751). (Denna loftskammare) vilken värdfolket så gästvänligt upplåtit åt mig under min studertid härstädes. Johnson Slutsp. 224 (1937).
(2 a, b) -TIMME. (numera föga br.) timme avsedd för studier, timme då ngn studerar. Nyrén Charakt. 82 (c. 1765).
(2 b) -ÅR. (studer- 17571809. studere- 1763) (numera föga br.) studieår. VDAkt. 1757, nr 535. SP 1809, nr 49, s. 3.
B (†): STUDERE-BOK, se A.
(2 b) -BRODER. studiebroder. Rhyzelius Ant. 89 (c. 1750).
-KAMMARE, se A.
(2 a, b) -NATTSTUGA. (†) om ”nattstuga” inrättad l. avsedd för bedrivande av studier. KyrkohÅ 1906, s. 201 (1609).
-PAGE, -RUM, -STUGA, -TID, -ÅR, se A.
C (†): (2 b) STUDERINGS-METOD. studiemetod. Sahlstedt CritSaml. 606 (1765). Phosph. 1810, s. 307.
(2 b) -STÄLLE. ställe l. ort där man studerar. HH XXXII. 2: 107 (1778).
(2 b) -SÄTT. studiesätt. Lagerbring Skr. 84 (1751).
(2 b) -TID. studietid. Gallius AÅkeson F 2 b (1643).
Avledn.: STUDERARE, m.//ig. [jfr t. studierer] (numera bl. tillf.) till 2 a, b: person som studerar. Björkman (1889).
STUDERBAR, adj. till 4: som kan l. är möjlig att studeras. Fornv. 1917, s. 243 (om arkeologiska uppgifter). En kaskad av iakttagelser rörande generella och studerbara utvecklingsförlopp i städer. SvGeogrÅb. 1981, s. 12.
STUDERSAM, adj. (tillf.) till 2 b: som utmärks l. präglas av studier. (Finansminister R. A. Butler) har en studersam tradition att brås på. Fadern .. var en lysande akademiker och (osv.). GbgP 1954, nr 93, s. 2.
Avledn.: studersamhet, r. l. f. (tillf.) om egenskapen l. förhållandet att vara studersam; förr äv.: studieflit. Serenius Ggg 4 b (1734).

 

Spalt S 13179 band 31, 1993

Webbansvarig