Publicerad 1989   Lämna synpunkter
STENOS stenå4s, r. l. m.; best. -en; pl. -er. Anm. I medicinskt fackspr. användes ofta den gr.-lat. formen stenosis. Tholander Ordl. (1872). Lindskog o. Zetterberg (1981).
Etymologi
[liksom t. stenose, eng. stenosis, fr. sténose av nylat. stenosis, av gr. στένωσις, förträngning, till στενόω, gör trång, sammandrar, till στενός, trång (se STENO-)]
med. om förträngning i kanal l. öppning i kroppsorgan. Stenoser i tarmkanalen. Hygiea 1858, s. 772. Förträngning af luftrören (stenos). Wretlind Läk. 7: 74 (1899). En förträngning, stenos, av klaffapparaten (i hjärtat). Nyström Kir. 2: 87 (1929). Lindskog o. Zetterberg (1981).
Ssgr (med.): STENOS-FORM. jfr form I 9. Löwegren Oftalm. 163 (1923).
-LJUD. ljud som uppstår när ngt (luft l. vätska) passerar en förträngning. Petersson FysUnders. 139 (1908).
-SYMTOM. LbKir. 3: 142 (1922).
Avledn. (med.): STENOSERA1040, v. -ing. [jfr eng. stenosed, p. pf.] åstadkomma stenos hos l. i (ngt); i sht dels i p. pr. l. p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som åstadkommer stenos resp.: som har stenos, dels ss. vbalsbst. -ing (äv. konkret, om stenos). En de små bronkerna stenoserande katarr. Petersson FysUnders. 183 (1908). (Efter operation vid sinusit i kilbenshålan fordras) noggrannt och långvarigt öfvervakande, då eljest stenosering af ostiet ofta förekommer. LbKir. 2: 182 (1922). Bolus och gröt passera .. (matstrupen) utan hinder. Ingen utbuktning eller stenosering. SvLäkT 1935, s. 845. Bergstrand SvLäkS 494 (cit. fr. 1939; i p. pf., om bronk).

 

Spalt S 11506 band 30, 1989

Webbansvarig