Publicerad 1986   Lämna synpunkter
SPÄRRA spær3a2, v.1 -ade (2SthmTb. 4: 139 (1571: sperret, sup.) osv.) ((†) pr. sg. akt. -er RP 5: 66 (1635: försperrer). pr. sg. pass. -es RP 7: 152 (1638: förspärres). — imper. spärr Schultze Ordb. 4741 (c. 1755)). vbalsbst. -ANDE, -ING (†, SvTr. V. 1: 327 (1624), UrKorrCronholm 98 (1854)), -NING.
Ordformer
(sper- i ssg 1704 (: Sperventhiler)1764 (: Sperventil). sperr- 1542 (: försperrett, sup.)1869 (: sperrningssystem). spär- 1629 (: spärning). spärr- 1624 osv.)
Etymologi
[liksom d. spærre, förhindra o. d., sannol. av mlt. sper(r)en, motsv. mht. sperren (t. sperren), fvn. sperra, alla: förse med sparrar, förhindra o. d., nor. dial. sperra, förse med sparrar; avledn. av SPARRE, sbst.3 — Jfr SPARRA, v.1, SPÄRR, sbst.3, SPÄRRA, sbst., SPÄRRA, v.2, -SPÄRRA (i bet. 3)]
1) (†) förse (ngt) med sparrar l. sparrverk; jfr SPARRA, v.4 Wij wilde och gerne lathe sperre och teckie ett aff tesse Torn her på Slottett (dvs. Gripsholm), effther thet fansun szom the tre Croner äre. G1R 17: 38 (1545).
2) (numera knappast br.) stänga l. regla l. låsa (port, dörr o. d.) med bom o. d., bomma igen; äv. bildl. Forntidstro och Vesta och Remus med brodren Quirinus / Skola regera i lugn, och krigets rysliga portar / Spärras med bommar af jern. Adlerbeth Æn. 11 (1804). Därs. 210 (i p. pf. i adjektivisk anv., om portar). Cannelin (1939). — jfr TILL-SPÄRRA.
3) med fysiskt hinder l. fysiskt hindrande åtgärd l. ss. fysiskt hinder (bom, rep, stängsel l. vaktpost o. d.) stoppa (l. försvåra) framfart på l. tillträde till l. avlägsnande från (väg, område, ingång o. d.) l. täppa till (ngt), med fysiskt hinder osv. stänga l. stänga av l. stänga till l. isolera l. avskilja (ngt); äv. dels med avs. på person (se d, e), dels (se f) med abstrakt obj.: med l. ss. fysiskt hinder stoppa l. hindra (ngt); äv. bildl. (jfr 4). Sällskapet fick vända, ty militär hade spärrat vägen. Ett stort röse, snår, berg spärrade deras väg. Trappan, ingången var spärrad av polis. Is spärrade farleden, hamnen. Spärrat område. Emedan .. (i Simrishamn) en färjestad öfver är till Bornholm .. kan .. (staden) för communicationen deremellan intet spärras. HSH 6: 131 (1658). Nordberg C12 1: 151 (1740; i pass., om hamnar). I kolfvens öppning sättes ett säkerhetsrör, som spärras med litet qvicksilfver. Nyblæus Pharm. 429 (1846). Ställningen var sådan, som ofta förkommer i det menskliga lifvet, att när vägen är beträdd, blifver återvägen spärrad. Svedelius i 2SAH 46: 156 (1870). Vid skärgårdsförsvar förekomma (bl. a.) .. spärrning af farleder, för att hindra fiendtliga fartyg passera. Zethelius Fältarb. 2 (1892). Det kristallklara, iskalla vattnet spärrar slutligen vägen för oss. Böök ResSv. 52 (1924). Konungen (gav) befallning om att sunden mellan .. (Sudsaloön) och Tövsala skulle spärras genom försänkningar och stängselbommar. VFl. 1934, s. 189. Det är liksom om Hallandsås (i fråga om kulturutbyte) skulle ligga spärrande mot söder. HallHist. 1: 58 (1954). Han spärrade vägen för Andersson i den trånga gången. Olsson Mittåt 211 (1963). — jfr AV-, BE-, FÖR-, IGEN-, IN-, MIN-, TILL-SPÄRRA o. GRÄNS-, HAMN-, INLOPPS-, IS-, MIN-, SJÄLV-SPÄRRNING samt SJÄLV-SPÄRRANDE m. fl. — särsk.
a) (ålderdomligt) med obj. betecknande byggnad o. d.: (medelst bom, rep, stängsel l. vaktpost o. d.) stänga till l. hindra tillträde till l. från l. avstänga l. avskilja från (förbindelse med) omgivningen l. yttervärlden, avspärra. Till förhindrande af oloflig gemenskap imellan friska personer och innewånare i smittadt hus, spärras detsamma genom utsatta wakter. SFS 1831, s. 183. Veterinär skall .. förklara ställe, varest sjukdom som avses i .. (lagen om bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar) förekommer eller misstänkes förekomma, spärrat, och .. anbefalla isolering och meddela förbud att från stället bortföra djur. Därs. 1935, s. 230. Principen för .. (kolerans) bekämpande, sedan den fått fast fot inom det egna landet, var att isolera alla sjukdomsfall i första hand genom att spärra de hus, i vilka de inträffat. Fåhræus LäkH 3: 52 (1950).
b) (†) refl.: (medelst hindrande åtgärder) isolera sig (mot smitta). Upsala stad har spärrat sig (mot kolerasmitta). Zedritz 3: 146 (c. 1855).
c) oeg.: skymma l. hindra (utsikt l. horisont o. d.). Östergren (1945; om granar).
d) (numera föga br.) avstänga l. avspärra o. instänga l. isolera (ngn ngnstädes); äv. i uttr. spärra ngn från ngt, avstänga ngn från ngt; jfr 5. HTSkån. 1: 237 (i handl. fr. 1659). Vede Villansson .. blef af en annan jette så spärrad från tillgång till Ifösjön, att han dog af törst. Wigström Folkd. 2: 109 (1881).
e) (†) med personobj., i fråga om utestängande; dels i ssgn UT-SPÄRRA, dels i uttr. spärra ngn ute, hindra ngn tillträde, stänga ngn ute. Då staden Malmö .. med obestridlig framgång motat .. (koleran) med spärrningsanstalter, så tillgrep man nu öfverallt .. denna utväg .. Man spärrar ute .. äfven andra fiender, och aldrig har väl en belägring af Stockholm kostat staden 3,000 menniskolif, såsom farsoten gjorde på sextio dagar 1853. Hellberg Samtida 6: 238 (1871).
f) med abstrakt obj.: med l. ss. fysiskt hinder l. fysisk åtgärd stoppa l. hindra (ngt); stundom svårt att avgränsa från 4. Det store spannemålstrång, som ähr här i Pryssen och dageligen mera yppar sig af tillförslens spärning så ifrån fiendens quarteer som ifrån Churfurstendömmet och de Königzbergsche, förordsakar, att (osv.). AOxenstierna 4: 485 (1629); möjl. till 4. (Holländarna) hafwa .. sigh lagdt wijdh alle hamner kring den öön (dvs. Fyn), så ock wijdh Langelandh och annorstädes, att sperra för K. M:tt (dvs. K. X G.) all nödig tillförssel. RARP 7: 195 (1660). (Frankrikes fiender yrkade vid fredsunderhandlingarna i Rijswijk år 1697) at handelen, som warit någon tid spärrad och inskränkt, skulle blifwa fri och komma på sin förra fot igen. Nordberg C12 1: 32 (1740). För att hindra de finska herrarna att närvara vid .. rådsmötet (år 1511) i Stockholm .. uppges herr Svante ha låtit spärra överfarten till Finland. KyrkohÅ 1939, s. 46. Är trafikledens bredd ej större än att fordonet tvärställt spärrar trafiken, skall (osv.). Östergren (1945). — jfr AV-SPÄRRA.
g) i fråga om förhindrande l. avstängande av ström o. d. — särsk.
α) (i fackspr.) förhindra användning av (minne l. del av minne i datamaskin). Karlqvist ADBOrdb. 66 (1973).
β) tele. med avs. på telefon(linjer) o. d.: (tillfälligt) avstänga; ss. vbalsbst. -ning om det förhållandet att samtliga ledningar i telefonanläggning är (tillfälligt) upptagna, varvid samtal ej kan komma fram. VocTélInt. 1 (1931). Skulle alla .. (ledningsväljare) vara upptagna — spärrning råda — får abonnenten vänta. BonnierLex. 14: 225 (1966). — särsk. begränsa (anknytning o. d.) så, att den endast kan användas för intern trafik inom ett företag o. dyl. l. inom ett riktnummerområde. OrdbFjärrförb. 186 (1940).
h) ss. vbalsbst. -ning i vissa speciellare l. konkret(are) anv.
α) om isolering l. avspärrning mot smitta o.d. Skogman PVetA 1832, s. 12. Clara kan slippa spärrning (på grund av sin olydighet). Vi ha dessutom så nyligen haft cholera och karantäns-anstalter nog, tycker jag, så vi kunna vara mätta på den sorten. Bremer Nina 115 (1835). Ehvad man än skriker mot vår spärrning, så är dock säkert, att utan den skulle vi längesedan haft .. (koleran) här. Atterbom (1853) i 3SAH XXXVIII. 2: 187. På en mängd orter vidtogos med stöd av 1834 års förordning spärrningar av landväga förbindelser (för att hindra kolerans spridning). Bergstrand SvLäkS 199 (1958).
β) konkret, om ngt som utgör l. är avsett att fungera ss. en spärr l. ett hinder (t. ex. en barrikad l. ett stängsel). ÖoL (1852). Spärrningen öppnas tvärt, och den afstängda, hopprässade luften utrusar. Kræmer Metr. 2: 117 (1893). Spärrningarna (dvs. minspärrningarna) voro .. icke av något kraftigare slag. SvD(B) 1927, nr 188, s. 5. — särsk. (†) om lucka för nyckelhål, vilken måste avlägsnas för att nyckelhålet skall bli åtkomligt. Eneberg Karmarsch 2: 743 (1862).
4) i bildl. l. allmännare anv. av 3, 3 f: hindra (ngn l. ngt); sätta upp en spärr (se SPÄRR, sbst.3 2) l. spärrar för (ngn l. ngt) l. begränsa l. reglera (ngt) med spärr(ar) o. d.; äv. dels (se a): isolera (se d. o. 1 c) o. d., dels (se f): avstänga (se d. o. 2 a), dels abs.: uppsätta spärrar o. d.; stundom svårt att avskilja från 3 f. (Adeln) moste förmedelst denne Sperringen (dvs. förbudet att utföra spannmål) lida twångh och skadha. RARP 1: 157 (1631). England beswarade .. (Napoleons) decreter (under kontinentalspärren) med lika stränga cabinetsordrer, som sperrade all handel mellan de Napoleon underlydande staterna. Ekelund NAllmH II. 2: 106 (1838). Mot min glafven / I (dvs. lögnens andar) intet kunnen: / Jag (dvs. dödens ängel) spärrar grafven / Och smädemunnen. Wallin (SVS) 2: 279 (1839). Medan hemresan spärrades för andra, fick Fersen Kungl. Maj:ts befallning att infinna sig i Stockholm. Malmström Hist. 4: 385 (1874). Napoleon spärrade kontinenten för England, men England spärrade hafven för Frankrike. Forssell i 3SAH 3: 116 (1888). Hemskt har det sista året varit för oss. Man spärrar, man stryper på alla håll och alla dagar. Nordenstam grasserar. Allt är i upplösningstillstånd. Schauman 6Årt. 2: 2 (1893). (G. Brandes hade) blåst ned den kinesiska mur, hvilken från Danmark spärrade nyare utländsk litteratur. Warburg Rydbg 2: 577 (1900). Försök göras .. att på konstlad väg spärra arbetskraftens tillströmning. Cassel TeorSocEkon. 146 (1934). Något rör sig bakom sedvänjans, den spärrande tröghetens, hinna — en nervös förväntan. Malmberg i 3SAH LXVI. 1: 9 (1956). — jfr AV-, FÖR-SPÄRRA o. ARBETAR-, ARBETS-, HANDELS-, KONTINENTAL-, MJÖLK-SPÄRRNING m. fl. — särsk.
a) avskilja l. isolera (ngn l. ngt från ngt); i p. pf., i mer l. mindre adjektivisk anv.: avstängd l. isolerad l. avskild. Huru spärrade från hvarandra än våra vägar i hädanfarna tider må hafva framgått, våra känslor ila dock numera tillsamman alla i en punkt. Cygnæus 5: 9 (1836). Då .. (termerna subjektivitet och objektivitet) i kritiska experimenter .. abstrakt spärras från hvarandra .. är det åtminstone ej sanningen och vetandet, som vinna på kuppen. Dens. 3: 286 (1861). Faust hade .. varit spärrad ifrån den lefvande verkligheten. Lysander Faust 88 (1875).
b) (i fackspr.) med avs. på utbildningslinje, fakultet o. d., i fråga om att vid antagning till utbildningslinje osv. begränsa (l. maximera) deltagarantalet (varvid hänsyn tages till betygskvalitet, arbetslivserfarenhet o. d.); i sht i p. pf. i adjektivisk anv. Det finns av statsfinansiella skäl inga möjligheter att bygga ut de spärrade utbildningslinjerna i den takt som vore önskvärt. Skolvärld. 1963, s. 53. Studentexamensbetyget blir det viktigaste urvalsinstrumentet vid antagning till spärrade ämnen. SvD(A) 1966, nr 41, s. 14. Den senaste svenska högskolereformen (U-68) .. avsåg ursprungligen bl. a. att spärra (dimensionera) all högskoleutbildning. BraBöckLex. 21: 277 (1979).
c) i fråga om att förbjuda l. hindra att ngt (fritt) disponeras o. d.
α) i fråga om att förbjuda l. hindra att ngt (fritt) disponeras l. brukas l. används l. publiceras l. kommer till stånd o. d.; särsk. (bankv.) dels med avs. på bankkonto l. bankbok o. d.: förbjuda utbetalning från l. på, förbjuda fri disposition av, dels med avs. på penningbelopp o. d.: förbjuda utbetalning av, förbjuda fri disposition av; i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. särsk. om penningmedel o. d.: som ej får lyftas, olyftbar, ”fastlåst”. HandInd. 551 (1927; med avs. på belopp). SvD(A) 1929, nr 98, s. 10 (med avs. på inköpsrätt på systembolaget). Spärrade marktillgodohavanden i tyska banker. SvD(B) 1933, nr 259, s. 10. Ert konto spärrades för femton minuter sedan av Clow, Patrick & Evans. Kullman Kyne Två 217 (1934). När överförmyndaren lämnar samtycke eller tillstånd till viss åtgärd eller jämlikt .. föräldrabalken meddelar förordnande om spärrande av medel, som innestå i bank .. skall skriftligt bevis om beslutet .. tillställas förmyndaren eller gode mannen. SFS 1952, s. 557. (S. Lagerlöfs vykort till modern) har .. överförts till Mårbackastiftelsens deposition på Kungliga Biblioteket och inordnats i den till 1990 spärrade brevsamlingen. SvLittTidskr. 1961, s. 141. Många bensinstationer har problem med spärrade kreditkort. SvD 1969, nr 11, s. 12. — särsk. (†) förbjuda bruk av (pass). SvTr. V. 1: 327 (1624). Om passens spärring genom Danmark, dett kunne här väl förgätes. OxBr. 1: 244 (1624).
β) bankv. i p. pf., i uttr. spärrad prägling, ss. benämning på det förhållandet att vid dubbel myntfot den fria utmyntningen av det ena huvudmyntet är inställd. 2NF 19: 60 (1913). 2SvUppslB (1953).
γ) (tillf.) i uttr. spärra ngn för ngt, förbjuda ngn ngt, avstänga ngn från ngt. Kunderna har huvudsakligen utgjorts av alkoholister, vilka stått under övervakning av nykterhetsnämnden och följaktligen varit spärrade för inköp hos systembolaget. LD 1959, nr 157, s. 1.
d) (förr) med avs. på hantverk: förbjuda att lämna orten; i sht i p. pf.: som saknar flyttningsrätt, som är förbjuden att lämna orten. Städer, såsom Nürnberg och Breslau, bestämde .. (under medeltiden) att vissa hantverk, som blott i dessa städer idkades, icke fingo lämna städerna. De blevo sålunda ”spärrade” hantverk, i stället för ”rörliga” hantverk som hade flyttningsrätt. Förbundet 1913, nr 9, s. 2. Eftersom (krukmakar-)skrået (i Siegburg) var spärrat, gick många skickliga män som gesäller eller ”Werkmänner” kvar hos sina mästare. Kulturen 1974, s. 35.
e) psykiatr. (tvärt) avbryta l. framkalla ett (sjukligt, icke psykologiskt förståeligt) kortvarigt avbrott i (ngns tankeförlopp o. d.); särsk. (o. numera nästan bl.) ss. vbalsbst. -ning, om ett sådant avbrott (särsk. om sådant avbrott hos schizofren person; stundom äv. om ett psykologiskt förståeligt kortvarigt, plötsligt avbrott osv., blockering). Ofta inträder vid (den schizofrenes) försök att tänka en ”spärrning”: tankarna försvinna .. det sker ett ”Gedankenentzug”. Landquist Fröding 72 (1916). Spärrningen är något helt annat än den hämning, som utmärker melankolien och den depressiva stuporn. Vid hämningen är det fråga om en otillräcklig energi, vid spärrningen om en splittrad energi. Gadelius Själsl. 12: 302 (1921). Svårigheten (hos den schizofrene att anpassa sig efter verkligheten) framträder tydligt i det symtom, vi kalla spärrning, då en av yttre intryck framkallad intention kommer i konflikt med och tvärt avbrytes (spärras) av en tvångsartad impuls eller stereotyp rörelse. Därs. 3: 142 (1922). Lindskog o. Zetterberg (1981).
f) (†) i uttr. spärra ngn ngt, avstänga ngn från ngt. Consist(orium) haf(ver) inth(et) spärratt honum (dvs. en som var avstängd från nattvarden) salighetens medell vthan han sielff. VDAkt. 1676, nr 156 (1672).
5) i fråga om inspärrande l. instängande av ngn l. ngt.
a) i ssgrna IN-, INNE-SPÄRRA o. i den särsk. förb. SPÄRRA IN samt (numera föga br.) i uttr. spärra ngn inne, inspärra ngn. Don Sancho .. sin broder, / Den tillfångatagne Garzia, / Spärrat inne i det fasta / Tornet Luna. Oscar II I. 2: 80 (1859, 1886). Cavallin (1876).
b) (numera föga br.) i annan anv.: inspärra l. instänga (ngn); om mur närmande sig l. övergående i bet.: innesluta l. omsluta (ngn); äv. refl.; i p. pf. särsk.: instängd l. ”låst” o. d.; äv. bildl. Henrich Arfuidsz(on) hade .. (ett skepp) vnd(er) Gülland tagit vthur fiende hender .. (o.) them (dvs. fienderna) allerede hade i twå netter sperret vnder luken. 2SthmTb. 4: 139 (1571; rättat efter hskr.). Qväfvet måste .. vara sammansatt, om icke Dalton’s nya ansigt af gasers löslighet i vatten, använd på hans försök med gasen sperrad i våta tarmar, ger saken et annat utseende. Berzelius Brev 9: 23 (1807). I Indien, der under despotisk styrelse af staten hvarje man, spärrad inom sin kast, verkar såsom hans förfäder verkat i tusende år. Järta 2: 212 (1823). Ju djupare det förmörkade sjelfvet spärrar sig inom sig, under bemödandet att i den sanna varelse-enhetens, den lefvande harmoniens ställe sätta en falsk enhet, ett spöke af harmoni, desto giftigare blir denna (dvs. själviskhetens) hunger i hvarje sin verkning. Atterbom PhilH 269 (1835). Du gamla stenhop, ömka mina barn / Dem afund spärrat inom dina murar. Hagberg Shaksp. 5: 241 (1848). Hvad skulle ni .. kunna bjuda de vises konung, som är spärrad ibland dårar? Topelius Fält. 5: 396 (1867). Italia, du trälinna, jemrens hemvist, / .. de, som lefvande nu bo och bygga / Hos dig, de kriga evigt, kifvas, slitas, / Fast samma mur dem spärrar, samma vallgraf. Böttiger i 2SAH 50: 323 (1874). Länge, omätligt länge fann sig den arma själen spärrad i .. rymders fasa, köld och mörker. Högberg Vred. 2: 88 (1906).
6) [jfr 2] (i fackspr.) (med spärranordning) hindra oönskad rörelse hos (maskin(del) o. d.) l. fastlåsa l. fastgöra l. fasthålla (ngt) i visst läge; särsk.: (med spärranordning) hindra tillbakagående rörelse l. rotation hos (hjul o. d.); äv.: spärra (i ovan anförd bet.) hjul på (vagn o. d.); ss. vbalsbst. -ning äv. konkret, om spärranordningen; jfr SPARRA, v.1 2. Utländska lås (på gevär) spärras genom stift eller reglar, sällan med hakar. Jochnick Handgev. 20 (1854). Vagnen (måste) .. spärras, så att den vid banans lutning ej nedrullar. JernkA 1882, s. 61. Alla de hissinrättningar, som ej drifvas med vef utan medelst ketting eller lina, och der sålunda den egentliga lyftapparaten ej blir direkt åtkomlig för arbetaren och således ej heller kan af honom spärras, när lasten skall hållas sväfvande, erbjuda vissa svårigheter med afseende på anordnandet af en säker sjelfspärrning. TT 1886, s. 48. Då häfarmen medelst stänghaken spärras, ingriper den senares hakformiga del i ett motsvarande hål under häfarmen. De Ron o. Virgin Fästn. I. 8: 11 (1887). Sedan de krånglat loss spärrningen, gick hävarmen nästan av sig själv. Ansikten 77 (1932). Harlock (1944; med avs. på kugghjul). — särsk.
a) järnv. i fråga om att förhindra för tidig omläggning av växel. SJ 2: 500 (1906).
b) snick. med avs. på blindträ o. d.: spärrfanera; i sht i p. pf. i adjektivisk anv. (Konstharts)-Plattor kunna fästas på träunderlag med vanligt kallim eller falsas i ram. Limmet bör vara så litet alkaliskt som möjligt, underlaget bör vara spärrat och skivorna kvarligga i press tolv timmar. HantvB I. 2: 88 (1934). Därs. 280.
Särsk. förb.: SPÄRRA AV10 4. [jfr t. absperren] avspärra. Lundell (1893). särsk. till 3, = avspärra 2. Beskow Pred. 135 (1901).
SPÄRRA FÖR10 4. (numera knappast br.) till 2, = spärra till 1. Holmberg 1: 194 (1795). jfr förspärra.
SPÄRRA IGEN10 04. jfr igenspärra.
1) (numera knappast br.) till 2: bomma igen l. låsa l. regla (port o. d). Nordforss (1805). Klint (1906; med avs. på dörr).
2) till 3. Spärra igen wägen för fienden. Sahlstedt (1773).
SPÄRRA IN10 4. [jfr t. einsperren] till 5 a: instänga l. innesluta (ngn l. ngt ngnstädes); utan adverbiell bestämning särsk.: sätta in (ngn) i fängelse l. på mentalsjukhus; i sht förr i uttr. spärra ngn in, stänga in ngn; äv. refl., i uttr. spärra in sig, förr äv. spärra sig in, stänga in sig, isolera sig o. d.; i sht förr äv.: cernera. Spärra in ngn i fängelse. Är Kongl. M:tz vilie och mening, att Cantzleren sampt Feldttmarskalken .. icke .. låtha spärra sigh in uthi Marienburg. OxBr. 1: 317 (1626). Lind (1749; med avs. på stad). Landets Konung .. sperrade honom (dvs. trollkarlen) in i ett hängande fängelse. Nicander Minn. 1: 150 (1831). Alla frimärkssamlare borde spärras in! sade fru Bladh med öfvertygelse. Schildt Asm. 51 (1915). Den ”straffrie” kan, om han är farlig, spärras in på sinnessjukhus för all framtid. SocÅb. 1945, s. 171. Redan till lunchen (på baldagen) spärrade ungdomarna in sig på Fredensborgs slott utanför huvudstaden. DN(A) 1964, nr 132, s. 14. jfr inspärra. särsk. oeg. l. bildl.; förr äv. med abstr. obj., = spärra, v.1 3 f. Sperra in handeln eller siöfarten. Lind (1749). Man måste först spärra in den goda Ädelborg i sina egna planer, om han har några, som väl är möjligt. Björn DygdYngl. 31 (1794).
SPÄRRA TILL10 4. jfr tillspärra.
1) (knappast br.) till 2: stänga l. regla l. låsa (port, dörr o. d.) med bom o. d., bomma till, stänga till med bom o. d.; jfr spärra för. Klint (1906; med avs. på dörr).
2) till 3; förr äv. i uttr. spärra ngt till, spärra av ngt; äv. bildl. (jfr spärra, v.1 4). Diktes / Nymfer, spärren dock stigarne till som föra till bergen. Adlerbeth Buc. 32 (1807). All verlden jag spärrat / Till för mig sjelf, att blott på Kreta finna en tillflykt. Dens. Ov. 193 (1818). De qvarlefvande spärrade med alla möjliga medel till alla ingångar och lyckades rädda sig. SDS 1900, nr 230, s. 2.
SPÄRRA UT10 4. (mera tillf.) särsk. till 4 b: utestänga l. avstänga (student) från studier l. ytterligare tentamen (t. ex. gm att maximera antalet tentamenstillfällen). DN(A) 1965, nr 113, s. 5. jfr utspärra.
Ssgr: A (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan (i viss bet.) äv. hänföras till spärr, sbst.3; jfr äv. de under d. o. anförda ssgrna): SPÄRR-ANORDNING~020. särsk.
2) till 4 b. Skolmyndigheterna (har) ansträngt sig att finna på sådana spärranordningar, att endast ett begränsat antal platser skulle ställas till förfogande åt de mest studiebegåvade — antingen efter 4 eller 6 år i folkskolan. PedT 1958, s. 3.
3) till 6. TT 1899, M. s. 124.
(3, 6) -ARM. (i fackspr.) i maskin l. på fångstredskap o. d.: arm (se arm, sbst. III 4) som spärrar ngt o. därigm åstadkommer viss önskad verkan; särsk. (fisk.) om sådan arm av ris l. nät o. d., som avser att spärra vägen för fisk o. leda den in i mjärdar, ryssjor, bottengarn l. annat liknande fångstredskap. De Ron o. Virgin Fästn. I. 8: 12 (1887; i avfyrningsinrättningen i kulspruta). Hasslöf SvVästkustf. 19 (1949).
(3) -ARTILLERI. (förr) jfr artilleri 1. SvFl. 1939, s. 116.
(3) -AVDELNING~020. (föga br.) mindre truppstyrka med uppgift att spärra tillfartsvägarna gm anordnande o. försvarande av hinder mot pansarfordon o. d. TrängRegl. 1940, s. 250.
(3) -BALK. (i sht förr) till brygga l. rörlig travers i timmerbuntningsverk: (i vattnet nedfällbar) balk som spärrar l. stoppar virket, stoppare. Kinnman Flottl. 135 (1919).
(3) -BALLONG. (förr) om flyghinder bestående av en obemannad o. vid marken l. fartyg förankrad ballong (se d. o. 2) använd för avspärrande av luftrummet över en plats för försvårande av luftanfall. VFl. 1929, s. 104.
Ssgr (förr): spärrballong-fartyg. specialutrustat fartyg varifrån spärrballong uppsläpptes. 2SvUppslB (1953).
-kompani. kompani (se d. o. 4) utrustat med o. ansvarigt för handhavandet av spärrballong(er). SoldILuftv. 1946, s. 9.
-pluton. om underavdelning av ett spärrkompani. SoldILuftv. 1946, s. 9.
(3 g β) -BAND. tele. om frekvensområde inom vilket spänningar o. strömmar gm filter hindras att överföras, stoppband. VocTélInt. 164 (1938). BonnierLex. (1966).
(3) -BATALJON. mil. jfr bataljon 1 o. -förband. SvD 1972, nr 208, s. 3.
Ssg (mil.): spärrbataljon-chef. SvD(A) 1960, nr 260, s. 8.
(3) -BATTERI. mil.
1) (förr) jfr batteri 1. Ofvanför Vinadio äro alla vägkonstbyggnader inredda till sprängning, och nära passhöjden finnas 2 starka spärrbatterier, Berzezio och Preinardo. 2NF 32: 618 (1921).
(3) -BEFÄSTNING. (i sht förr) befästning (se d. o. 3 b) avsedd att spärra vägen för fienden; i sht i pl. KrigVAH 1883, s. 205.
(4) -BELOPP. jur. vid prövning av skattebegränsning fastställt belopp som utgör viss procent av den skattskyldiges beskattningsbara inkomst. SFS 1970, s. 365.
(3) -BESTYCKNING. (i sht förr) jfr -befästning. KrigVAT 1920, s. 256.
(4) -BESTÄMMELSE. (mera tillf.) bestämmelse (i förordning o. d.) som (för)hindrar l. inskränker verkställandet l. tillämpningen av ngt. SvD(A) 1940, nr 138, s. 5.
(3) -BOM. spärrande bom (se bom, sbst.1 2); äv. (skogsv.) om bom (se bom, sbst.1 2 a ε) avsedd att innestänga o. sammanhålla flottat timmer; äv. bildl. TornSp. 1800, Utm. s. 4. (Den engelsk-japanska alliansen) är en oöfverkomlig spärrbom mot alla nya aggressiva företag från rysk sida i hela östra och mellersta Asien. GHT 1905, nr 238 A, s. 2. Väring Vint. 117 (1927; i timmermagasin).
(6) -BRICKA. tekn. spärrande bricka (se bricka, sbst.3 1); jfr sparr-bricka. Gullberg SvEngFackordb. (1977).
(3) -DAMM. (i fackspr.) (av)spärrande damm; särsk. om damm som spärrar av o. dämmer upp ett vattendrag, floddamm; äv. om damm som spärrar av vatten för torrläggning (särsk. vid vattenbygge); jfr fång-damm. TSkogshush. 1878, s. 186. NF 3: 827 (1879; om fångdamm). 2NF 33: 872 (1922; om torrläggningsdamm).
(3) -ELD. mil. (häftig) kontinuerlig artilleri- l. kulspruteeld riktad mot visst (begränsat) område l. terrängavsnitt o. avsedd att förhindra fientlig framryckning. Östergren (cit. fr. 1916).
(6) -FALS. (numera föga br.) spärrande fals (se fals, sbst.2 1 a). Till underlättande af fördämningars utförande anbringas på lämpliga ställen spärrfalsar i sidomurarne (av mingallerierna). Busch Fästn. 35 (1880).
(6 b) -FANER. snick. om på båda sidorna av skivformigt träföremål o. med i förhållande till detta (oftast) vinkelrätt fiberriktning anbringat faner avsett att hindra formändring inom föremålet. HantvB I. 2: 195 (1934).
(6 b) -FANERA. snick. förse (ngt) med spärrfaner. HantvB I. 2: 194 (1934).
(3) -FARTYG~02 l. ~20. sjömil. fartyg som sänk(t)s för att därigenom blockera ett hamninlopp, en farled, en passage o. d.; jfr spärrnings-fartyg. VFl. 1918, s. 51.
(3) -FILTER. (i fackspr.) spärrande filter. SmnställnKrigsmat. 1: 176 (1942). Spärrfilter .. filter som avskiljer partiklar ur ett gasflöde genom adhesion till och kollision med filtermaterialet; kan vara stoftavskiljare, droppavskiljare eller luftfilter. TNCPubl. 62: 117 (1977).
(3) -FISKE. fisk.
1) om fiske med spärrarm l. stängsel av ris l. nät o. d. som spärrar vägen för fisken o. leder den in i mjärde, ryssja, bottengarn l. annat liknande fångstredskap. Fatab. 1907, s. 189.
2) fiskeverk (l. fiskeredskap) med spärrarm o. d. Fatab. 1918, s. 94.
(6) -FJÄDER. [jfr t. sperrfeder] tekn. spärrande fjäder (se d. o. II 1); särsk. om sådan i urverk anbringad fjäder som vid uppdragning av uret pressar spärrhaken mot spärrhjulet; jfr sparr-fjäder. UB 6: 88 (1874; i äldre gevärsmekanism). Bergqvist o. Hellberg Horrmann 22 (1881; i ur). Gullberg SvEngFackordb. (1977).
(3) -FLYGNING. (förr) jaktflygning med syfte att avvärja fientlig flygverksamhet. KrigVAH 1920, s. 112.
(3) -FORT. (i sht förr) ensamt liggande fort för självständigt försvar o. med uppgift att spärra en defilé l. förhindra fientlig framryckning. KrigVAH 1882, s. 78.
(3) -FÄSTE. (i sht förr) jfr fäste 3 o. -fort. Wrangel SvFlBok 466 (1898; i pl., om kustfästningar). Den medeltida borgen byggdes att tjäna som ett spärrfäste mot danskarna i Ätradalen. TurÅ 1970, s. 81.
(3) -FÄSTNING. (i sht förr) jfr fästning 2 b o. -fort. Busch Fästn. 3 (1880).
(3) -FÖRBAND. mil. om fast l. rörligt förband (se d. o. 3 a) med uppgift att spärra tillfartsvägar o. försvara hamnar o. inlopp o. d. gm anordnande o. försvarande av hinder, stängselanordningar, mineringar o. d. SvSold. 1975, s. 44.
(3 a) -FÖRKLARA, -ing. veter. förklara (gård o. d.) i karantän, förklara (gård osv.) avspärrad (på grund av smittosam sjukdom). Gårdarna har .. spärrförklarats. Det betyder att ingen får gå in i ladugårdarna och att produkter från gårdarna inte får säljas. GbgP 1980, nr 331, s. 60.
(3) -FÖRSKANSNING. (i sht förr) jfr -fort. AB(L) 1895, nr 265, s. 1.
(3) -GALLER. spärrande galler. TT 1895, Byggn. s. 56 (till gravmonument). Hansson Bisköts. 42 (1972; i bikupa).
(3) -GRIND. spärrande grind (t. ex. vid utomhusevenemang). PT 1911, nr 295 A, s. 2 (vid plattformsspärr).
(4) -GRUNDA. (i fackspr.) grunda (träyta) med t. ex. klarlack för att hindra träets mognadsprocess o. missfärgning vid fortsatt behandling. TNCPubl. 42: 101 (1969).
-GRÄNS.
2) till 4: gräns (vanl. uttryckt i procent av det totala antalet avgivna röster) som utgör spärr för att ett politiskt parti skall erhålla mandat för de röster som i val avgivits för partiet. SvD(A) 1966, nr 318, s. 3 (om val i Danmark).
(6) -HAKE, sbst.1 (sbst.2 se sp. 10607). [jfr t. sperrhaken]
1) på fönster l. i mekanism o. d. anbringad spärrande hake (se hake, sbst.2 1); särsk. (urmak.) om sådan vid valshjulet i urverk fästad hake som gm att gripa l. falla in i en tand l. kugge på spärrhjulet hindrar valshjulet att gå tillbaka; jfr sparr-hake, sbst.1 Pasch ÅrsbVetA 1844, s. 8. Bergqvist o. Hellberg Horrmann 25 (1881; i ur). En spärrhake, som griper in i drifhjulet (på en domkraft), hindrar stången att .. tryckas ned. Juhlin-Dannfelt 63 (1886). Dörren låses medels en med fjäder försedd spärrhake, hvilken kan öppnas med konduktörsnyckel. SJ 3: 193 (1906). Essén HExc. 264 (1916; på fönster).
2) i mer l. mindre bildl. anv. av 1; stundom liktydigt med: hinder l. hämning o. d. Dessutom har ni .. satt spärrhakar på hans vilja och ytterligare retat hans otålighet. Strindberg Fadren 51 (1887). Passtvånget är ännu mer åtstramat i våra dagar, helst under och efter det stora världskriget, och som en ytterligare spärrhake erfordras nu, att varje pass skall vara försett med innehavarens fotografi. Reslow BokbArb. 66 (1929). Berusningen .. har lossat alla spärrhakar. Naturligtvis är hon högljudd. Hon skriker. Hedberg VadUngFlick. 128 (1969).
(3) -HINDER. spärrande hinder; särsk. (mera tillf.) om minering. VFl. 1916, s. 137 (i pl., om mineringar). Människan (har) i många fall hjälpt fiskarna förbi de naturliga spärrhindren (dvs. forsar, vattenfall o. d.) genom avsiktliga inplanteringar. Ekman DjurFjäll. 57 (1944).
(6) -HJUL. [jfr t. sperrad] tekn. i maskin l. mekanism: hjul (se d. o. 2) avsett att hindra rotation i tillbakagående riktning gm att en spärrhake o. d. griper l. faller in i det; särsk. om sådant snedtandat hjul i urverk; jfr -skiva, -trissa o. sparr-hjul. VetAH 1780, s. 184 (på låstapp). Bergqvist o. Hellberg Horrmann 23 (1881; i ur). Mycket vanligt är .. att en i uppfordringsmaskinen (för last) ingående axel är försedd med ett spärrhjul. 2NF 26: 854 (1917).
Ssgr (tekn.): spärrhjuls-broms. 2NF 4: 245 (1905).
-koppling. TT 1873, s. 208.
(3) -HÅR. (i fackspr.) i pipmynningen av insektsfångande organ hos vissa växter: hår som hindrar insekt som fallit ned i växtens inre att klättra upp igen. VäxtLiv 2: 183 (1934).
(6) -HÄVSTÅNG~02 l. ~20. (i fackspr.) jfr -inrättning. Sabines (laddnings-)nyckel .. med en häfstång med klack och städ samt tvenne spärrhäfstänger. TT 1898, M. s. 15. Därs. 1899, Byggn. s. 62 (i ställverk vid järnväg). Lundberg Lok. 274 (1902; i urverk).
(6) -INRÄTTNING~020. (i fackspr.) jfr inrättning, sbst.2 2 b, o. -anordning 3; ofta liktydigt med: säkerhetsspärr. Jochnick Handgev. 20 (1854). Refven bör vara oljad silkeslina, minst 45 meter lång, upplindad på en rulle med spärrinrättning. TurÅ 1897, s. 289.
-KEDJA.
1) (i fackspr.) till 3: kedja (se kedja, sbst. 1) varmed ngt spärras; jfr spärrnings-kedja. 1MinnNordM X. 3: 3 (1885).
2) till 3: spärrande kedja (se kedja, sbst. 3 a γ); särsk. om en (mindre) truppavdelnings utspridda gruppering i linje med uppgift att hejda fientlig framryckning. Att .. (tsar Peter) någonsin tänkt på att söka komma igenom den svenska spärrkedjan för att dela sina truppers öde (i det belägrade Grodno) .. tror man knappt. Quennerstedt C12 1: 116 (1916).
3) (i fackspr.) till 6. KrigVAT 1844, s. 5 (i mekanismen på kammarladdningskanon).
(6) -KIL. (i fackspr.) kil (se kil, sbst.2 II 2) varmed ngt spärras. NordBoktrK 1909, s. 24. SvByggkatal. 1955, s. 96.
(6) -KLACK. tekn. i mekanism o. d.: klack (se klack, sbst.2 1) varmed ngt spärras. Alm VapnH 133 (1927; på äldre revolvermodell).
(6) -KLINGA. (numera föga br.) spärrklinka. UB 6: 153 (1874). 2UB 6: 418 (1904).
(6) -KLINKA. (numera bl. mera tillf.) jfr klinka, sbst.1 2, o. -hake 1, -klinga. Vid .. (en horisontal) axel (i visst slags urverk) befinner sig en med hakarna .. i tänderna på hjulet .. ingripande spärrklinka. UB 2: 96 (1873).
(6) -KOLV. (i fackspr.) spärrande kolv (se d. o. I 4); särsk. om sådan kolv i växellåda på motor i äldre typ av bil, avsedd att spärra växelförarna vid inläggande av växel. Anordningar vid lås försedda med hufvudkolf och spärrkolf med hvar sin särskilda nyckel. PT 1892, nr 250 B, s. 1. Nerén BilB 2: 118 (1931; i växellåda).
(3) -KOMPANI. mil. jfr kompani 4 o. -förband. SvSold. 1975, s. 44.
(4 c α) -KONTO. bankv. konto (se d. o. 1) där innestående medel inte fritt får disponeras av innehavaren, spärrat konto. HandInd. 543 (1927).
Ssg (bankv.): spärrkonto-medel, pl. jfr medel, sbst. 14. SFS 1948, s. 292.
(6) -KOPPLING. (i fackspr.) i maskin l. mekanism: koppling varmed ngt spärras. TT 1899, M. s. 44 (i högspänningsanläggning). För automatisk upplyftning av plogen finns spärrkoppling, som genom dragning i snöre eller stång kan bringas i funktion. Sonesson BöndB 81 (1955).
(3 g β) -KRETS. tele. elektrisk resonanskrets avsedd att hindra signaler med icke önskad frekvens. VocTélInt. 179 (1931). Dahl o. Wallmark MatTeknHb. 409 (1949).
-LINJE.
1) (numera bl. tillf.) till 3: av spärrhinder o. d. bildad linje (se d. o. 3 b β), spärrande linje. Zethelius Fältarb. 17 (1892).
2) (i fackspr.) till 3: på väg l. gata: heldragen vit (förr gul) linje (före vägkorsning o. d.) som åtskiljer körfält i samma trafikriktning l. utgör skiljelinje mellan gång- o. cykelbana l. mellan körbana o. gång- l. cykelbana o. som fordon inte med något hjul får överskrida; äv. om sådan heldragen linje i förening med en streckad linje (mitt- l. varningslinje) innebärande att ett fordon som befinner sig på samma sida om den streckade linjen som spärrlinjen (i ovan anförd bet.) icke med något hjul får föras till vänster om spärrlinjen; äv. i uttr. dubbel spärrlinje, om två heldragna vita linjer som används ss. mittlinje i körbana o. som ett fordon inte med något hjul får överskrida. Fängelsestraff för omkörning vid helstreckad spärrlinje. DN(B) 1957, nr 297, s. 14. Heldragen gul linje till vänster om mittlinjen är en spärrlinje och anger, att sikten är skymd i färdriktningen. BilskolLb. 166 (1959). Från och med idag gäller de vita vägmarkeringarna. Heldragna linjer i vägbanans mitt kallas spärrlinjer. SvD(A) 1967, nr 238, s. 1. SFS 1978, s. 1964 (: dubbel).
3) (tillf.) till 4 b: spärrad utbildningslinje. 4000 studenter in på spärrlinjer. DN 1967, nr 327, s. 17.
(4 c α) -LISTA. lista som förtecknar spärrade bankböcker l. kreditkort o. d.; förr äv. om lista som upptog namn på personer som var avstängda från spritköp o. d. Alla spärrade postsparbanksböcker finnas angivna å tryckt spärrlista. Östergren (cit. fr. 1943). SvD(A) 1961, nr 9, s. 7 (i fråga om spritköp). SvD 1969, nr 11, s. 12 (i fråga om kreditkort).
(4 c α) -MARK. [jfr t. sperrmark] i Tyskland under Hitlerregimen förekommande form av markvaluta, som endast fick disponeras för vissa ändamål o. endast med tyska riksbankens medgivande o. som omsattes till lägre kurser än vanliga fria riksmark; i sht i pl. SvD(A) 1933, nr 181, s. 1. Anm. I nedan anförda källor används ordet med tysk stavning. Tyska Sperrmark köpes regelbundet av gammal solid importfirma. SvD(A) 1933, nr 207, s. 13. Därs. 1935, nr 187, s. 1 (: Sperrmark-konto).
(3) -MEDEL. (numera bl. mera tillf.) medel (se medel, sbst. 13 a β) för (av)spärrning l. åstadkommande av spärrhinder; i sht i pl. Förhuggningar äro ganska tjenliga spärrmedel af pass, vägar, förskansningars mellanrum m. m. Hazelius Bef. 132 (1836). Farleder kunna tillfälligt afspärras dels medelst minor, dels medelst andra flytande eller fasta spärrmedel. Zethelius Fältarb. 10 (1892).
(6) -MEKANISM. (i fackspr.) jfr mekanism 1 o. -inrättning. Holmberg Artill. 3: 288 (1883; i kanon).
(3, 4) -METOD. särsk. till 4; jfr metod 1. MorgT 1948, nr 349, s. 11 (i fråga om val).
(3) -MINERING. mil. minering avspärrande ett farvatten l. hamninlopp o. d. SvFl. 1939, s. 116.
(3) -MJÄRDE. fisk. jfr -arm. Schröder Fiske 56 (1900).
(3) -MUR. (förr) mur (se mur, sbst.1 1) avsedd att spärra vägen för fienden. Hörner ResLop. 103 (1936).
(6) -NYCKEL, sbst.2 (sbst.1 se sp. 10587). (förr) nyckel (se d. o. 3) varmed man spärrar ngt (l. utlöser spärr). BeskrFästnPosArtill. I. 9—10: 6 (1895: i mekanismen på äldre haubitsmodell). Spärrnyckeln har till ändamål att hindra kammarskrufvens fullständiga utdragning ur luckan. Nyckeln består af stjälk och ax. Därs. 12. Endast då en ny frekvens skall spärras, frigöres en spärr från skalan med hjälp av spärrnyckeln. SoldISign. 1945, s. 163.
(6) -NÅL. spärrande nål (se d. o. 2) i säkringsanordningen i skaftet på äldre typ av handgranat. ExInf. 1927, s. 82.
(3) -OMRÅDE~020.
1) spärrat område; särsk. (numera i sht i skildring av ä. förh.) om sådant område, inom vilket man byggt hinder, lagt ut minor o. d. för att förhindra l. försvåra fientlig framryckning. Martinson VägUt 312 (1936).
2) om avspärrat, isolerat område. I norra Grundsunda, hart intill Malingen, upphör .. skärgården, varför ett naturligt spärrområde för odling och bosättning söderifrån uppstår här. Västerb. 1935, s. 31.
Ssg (till -område 1): spärrområdes-förklaring. (tillf.) en av stat avgiven officiell förklaring till att ett visst område spärrats. VFl. 1917, s. 138.
(4) -REGEL, sbst.1 regel (se regel, sbst.1 II 1) rörande spärrning (t. ex. vid beskattning l. val); särsk. (polit.) om bestämmelse att ett parti skall uppfylla vissa villkor för att kunna delta i val l. tillgodogöra sig de för partiet avgivna rösterna. DN(B) 1947, nr 155, s. 4. Den s. k. spärregeln, som vid riksdagsvalen är satt till 4 %, (är) för landstingsvalen .. sänkt till 3 %. RiksdMot. 1975, nr 2144.
(6) -REGEL, sbst.2, äv. -RIGEL. (i fackspr.) regel (se regel, sbst.2 2 b) varmed ngt spärras; ofta liktydigt med: säkerhetsspärr. (Sv.) spärregel (dvs.) för hanen: (fr.) arrêt. Schulthess (1885). En fyrkantig vridlocksask har ett högst konstrikt system av spärreglar som lås. RedNordM 1927, s. 14.
(3) -REP. rep varmed (område o. d.) avspärras. PT 1917, nr 206, s. 2.
-RIGEL, se -regel, sbst.2
(6) -RING. (i fackspr.) jfr ring, sbst.1 2, o. -anordning 3, -inrättning. Billmanson Vap. 62 (1882).
(6) -SEGMENT. (numera föga br.) sektorformad, med hack försedd metallskiva vari en spärrhake kan gripa l. falla in. JernkA 1892, s. 243. Nerén (1930).
-SKIKT. (i fackspr.) spärrande skikt (se d. o. 3).
1) till 3; särsk. (fys.) i fotocell, om ett i gränsytan mellan en metallplatta o. en tunn halvledare uppträdande skikt som tillåter de i halvledaren vid bestrålning frigjorda elektronerna passera huvudsakligen i en riktning. Lägesbestämningen av t. ex. ibland uppträdande inversioner (i atmosfären) bildande s. k. spärrskikt är av värde, ty ovanför detta är vindens byighet ringa. Ymer 1929, s. 79. 2SvUppslB 10: 148 (1949).
2) snick. till 6 b: vid dörrtillverkning använt skikt (av träfiber o. d.) som skall förhindra att dörren slår sig. SvByggkatal. 1955, s. 748.
Ssgr (till -skikt 1, i fackspr.): spärrskikts- l. spärrskikt-cell. typ av fotocell med spärrskikt. LAHT 1933, s. 471.
-foto-cell. = -skikts-cell. LAHT 1933, s. 471.
(6) -SKIVA. (i fackspr.) jfr -hjul, -trissa. 2UB 6: 424 (1904).
(3) -SKJUTNING. mil. jfr -eld. InfRegl. 1945, 1: 121.
(6) -STIFT. stift varmed ngt spärras. Alm BlVap. 207 (1932). Vid ”med fördröjning” avlägsnas det svartmålade spärrstiftet på tändröret. InfRegl. 1945, 1: 133.
(3) -STYRKA. (mera tillf.) jfr -avdelning. KrigVAH 1920, s. 112 (i fråga om jaktplan).
(6) -STÅNG. stång varmed ngt spärras.
a) om spärrande stång i mekanism. TT 1899, Allm. s. 68 (i tubavskärare).
b) om bromsande stång på äldre typ av hästfordon. Längst till vänster gick en nästan oafbruten ström af hästfordon, mest galiziska vagnar, med löst nedhängande spärrstång, för undvikande af vagnens tillbakarullande vid uppfartsbackar. Hildebrand Donaumon. 8 (1915).
(6) -TAND. (i fackspr.) tand på spärrhjul o. d. vari spärrhake kan gripa in o. därigm hejda en tillbakagående rörelse; jfr sparr-tand. UpsLäkF 1870—71, s. 236.
-TID.
1) [av d. spærretid] (mindre br.) till 3, 4: tid varunder utegångsförbud (i en stad) gäller. GHT 1943, nr 265, s. 7 (i Köpenhamn). Därs. 1944, nr 33, s. 6.
2) till 3 g: tid varunder ström i motor spärras. LAHT 1929, s. 412.
3) till 4 c α: tid varunder förbud l. inskränkningar l. begränsningar o. d. gäller; särsk. dels om tid varunder utbetalning från sparkonto o. d. ej får göras, dels om tid varunder körkort l. körkortstillstånd är återkallat l. körkortstillstånd ej får meddelas; jfr spärrnings-tid. Sparkonto med 10 års spärrtid. IllSvOrdb. (1955). GbgP 1983, nr 85, s. 3. särsk. (föga br.) tid varunder inskränkning i förbrukning av ström gäller. Under ”spärrtid”, d. v. s. hufvudsakligen den tid, då belysningen är tänd, betalas efter högtariff, eljest efter lågtariff. 2NF 35: 507 (1923). Östergren (1945).
(3 g β) -TON. tele. ton i telefon, som utgörs av upprepade korta tonstötar av växlande styrka o. som anger att spärrning råder. RTKatal. 1945, 1: 21.
(6) -TRISSA. (numera bl. mera tillf.) jfr -hjul. TT 1871, s. 67. 2NF 3: 1218 (1905; på borrsock).
(3) -VAKT, sbst.2 (sbst.1 se sp. 10587). vakt som spärrar vägen. Johansson BroforsJärnarbF 218 (1927).
(4 c α) -VALUTA. (mera tillf.) för utländsk räkning innestående medel som kontoägaren ej får utföra l. som han förfogar över endast i begränsad omfattning. SvD(B) 1945, nr 180, s. 11.
(3 (o. 5 b)) -VATTEN. (†) om det vatten varöver gasarter uppfångas o. varav de i behållare o. d. instängs o. spärras mot utflöde; jfr -vätska. FKM 3: 132 (1810). WoJ (1891).
Ssg: spärrvattens-kärl. (†) kärl för l. med spärrvatten. Berzelius ÅrsbVetA 1846, s. 103.
(3) -VENTIL. (i fackspr.) om anordning som stänger av (l. reglerar) tillförseln av vätska l. gas l. luft i en ledning o. d. TT 1872, s. 239. särsk. orgelb. om anordning i äldre orglar för avstängning av lufttillförseln till en l. flera luftlådor l. till hela verket; äv. om det registerandrag som står i förbindelse med o. som reglerar spärrventilen (i ovan anförd bet.); äv. bildl. Eenberg Ups. 37 (1704). Jag skall väl resa ned .. och tilltala klockaren med den vox humana, som finns i hans orgel också, samt ge honom in en moralisk spärrventil. Engström Lif 21 (1903, 1907); jfr huvudmomentet. Hennerberg (o. Norlind) 1: 17 (1912; om registerandrag).
-VERK.
1) (tillf.) till 3: fästningsverk med uppgift att spärra sund o. dyl. o. skydda inlopp. 2NF 27: 935 (1918).
2) (i fackspr.) till 6: sammanfattande benämning på spärrhjul, spärrhake o. spärrfjäder o. d. samt de skruvar l. nitar o. d. som håller fast spärrhaken osv.; stundom liktydigt med: spärranordning; jfr sparr-verk, sbst.1 En häfstång, som tjenar att fastläsa dragrullen .. med sperrverket, som sätter densamma i rörelse. JernkA 1849, s. 381. TT 1871, s. 277 (i gasmaskin). Därs. 1897, Byggn. s. 48 (i lyftverk för fartyg). För supporterna (i en valssvarv) finnes matning för hand eller själfmatning genom kätting och spärrverk. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 69.
(3 (o. 5 b)) -VÄTSKA. (i fackspr.) spärrande vätska (t. ex. kvicksilver) i vissa apparater; jfr -vatten. Berzelius ÅrsbVetA 1846, s. 101. Kvicksilver användes .. som elektrisk kontakt, exempelvis i kvicksilverlampor, och som spärrvätska i en mångfald fysikaliska eller kemiska apparater. Törnstrand Metall. 105 (1927).
(3) -ZON. jfr -område. VFl. 1917, s. 79. Släckningsarbetet .. bedrevs länge ytterst planlöst (vid Londons brand 1666), tills man slutligen .. genom att spränga husen i gränskvarteren lyckats skapa en verklig spärrzon och få bukt med .. branden. Almquist VärldH 5: 528 (1933).
-ÅTGÄRD~02 l. ~20. spärrningsåtgärd.
1) till 3. Genom de engelska spärråtgärderna .. tvungos (de tyska ubåtarna) att avstå från sina strövtåg nedåt Kanalen. KrigVAH 1922, s. 12.
2) till 4. SvD(A) 1933, nr 58, s. 17 (i valutahandeln).
B: (3, 3 h α) SPÄRRNINGS-ANSTALT. särsk. (†) till 3 h α: anstalt (se d. o. 5) avsedd för avspärrning o. isolering till skydd mot kolera, karantänanstalt (se d. o. 2). Brinkman (o. Adlersparre) Brevväxl. 265 (1834). Det dröjde flera år, innan .. (rädslan för kolera) gaf vika och de lika oförnuftiga som onyttiga spärrningsanstalterna upphörde. Reuterdahl Mem. 297 (1859). Därs. 300.
(3) -ARBETE~020. (mera tillf.) arbete med att spärra av ett område o. d.; äv. konkretare, med tanke på resultatet: spärrhinder o. d. Spärrningsarbetet tog två dagar. FälttjRegl. 1900, s. 52 (konkretare).
(3) -AVDELNING~020. mil. jfr avdelning 3 h o. spärr-avdelning. VFl. 1905, s. 46.
(3) -BLOCKAD. blockad (se d. o. 2) (gm minering, stängselanordningar o. d.) av hamn o. d. 2NF 3: 710 (1905).
(3) -FARTYG~02 l. ~20. (mera tillf.) spärrfartyg; jfr -skepp. PT 1904, nr 217 A, s. 3.
(3) -FLOTTILJ. (mera tillf.) flottilj med uppgift att spärra hamninlopp o. d. VFl. 1905, s. 47.
(3) -FÖRETAG~002, äv. ~200. mil. jfr företag 3 slutet. UnderbefIKustartill. 1945, s. 116.
(3) -FÖRSÖK. mil. jfr -företag. VFl. 1905, s. 47.
(3) -GÄRDE. spärrande gärde; särsk. om stängsel för förhindrande av renars framkomst. SFS 1919, s. 2991.
(3) -KEDJA.
1) = spärr-kedja 1. ArbetsbeskrNyByggnUBLd 9 (1902; på ventil).
(3) -LAG. (förr) lag avseende under krigstid medelst stridskrafter företagen avspärrning av fientlig makts hamn(ar). Forssell i 3SAH 3: 118 (1888). 2NF 19: 1221 (1913).
(3) -MATERIEL. (mera tillf.) spärrmateriel. TSjöv. 1890, s. 22.
(3) -MEDEL. = spärr-medel. Busch Fästn. 43 (1880).
(3 g β) -RÄKNARE. tele. mätare på telefonstation som räknar de fall då samtal inte kommer till stånd på grund av att samtliga ledningar l. kopplingsorgan är spärrade. VocTélInt. 55 (1938).
(3) -SKEPP. (föga br.) spärrfartyg. SDS 1904, nr 124, s. 1.
(4) -SYSTEM. (numera föga br.) system för spärrning. Genom Lady Ashtons med ytterlig stränghet utförda sperrningssystem blef all gemenskap emellan de älskande fullkomligt afbruten. Hwasser VSkr. 2: 299 (1869). Eichhorn Stud. 2: 136 (1872; för förhindrande av kulturellt utbyte).
(3, 4) -TID. (ngt ålderdomligt) jfr spärr-tid. Misztänkt hus spärras i 14 dagar, och behandlas, under spärrningstiden, såsom smittadt. SFS 1831, s. 189.
(3, 4) -ÅTGÄRD~02 l. ~20. spärrande åtgärd. SvT 1852, nr 201, s. 2 (för bekämpning av kolera). Jag .. vet hur trög stockholmspubliken är med opinionsyttringar, men å andra sidan huru lättrörd vid alla, även de mest välmenta och berättigade, spärrnings- och ordningshållningsåtgärder å polis eller militärmyndigheternas sida. Oscar II Mem. 1: 377 (1897).
(3) -ÄNDAMÅL~002, äv. ~200. Jungstedt Flygv. 113 (1925).

 

Spalt S 10589 band 30, 1986

Webbansvarig