Publicerad 1984 | Lämna synpunkter |
SPILLKRÅKA spil3~krå2ka, äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) SPILKRÅKA spi3l~ l. SPELKRÅKA spe3l~, f. l. r.; best. -an; pl. -or.
hackspetten Dryocopus martius Lin. (som till storlek o. färg ansetts likna en kråka men skiljer sig från denna gm sin kolsvarta färg o. röda hjässa); äv. (zool.) allmännare, om hackspett tillhörande släktet Dryocopus Lin.; äv. bildl., särsk. om person; jfr SVART-SPETT, TILL-KRÅKA. 3ASScUps. VIII. 7: 12 (c. 1700). Spillkråkan .. som äfven kallas Tillkråka, bygger sitt bo i gamla torra träd. Gravander Buffon 3: 132 (1806). Spillkråkorna trummade på torrakarna, orrarna bubblade och dansade. Sundström InteDö 191 (1940). (I Amerika finns bl. a.) rödtofsade spillkråkan (Dryocopus [Ceophloeus] pileatus Linné). DjurVärld 10: 180 (1963). Kulturen 1976, s. 150 (bildl., om person som bor i hus andra byggt).
B: SPILLKRÅKE-BO, -HÅL, -PAR, se C.
C: SPILLKRÅKS-BO. (-kråk- 1923 osv. -kråke- 1924 osv. -kråks- 1950 osv.) VäglednRiksmusUtlFågelsaml. 75 (1923). —
-HÅL. (-kråk- 1920 osv. -kråke- 1930 osv. -kråks- 1952 osv.) av en spillkråka l. spillkråkor hackat hål i (torr) trädstam o. d.; jfr -bo. FoFl. 1920, s. 191. —
-PAR. (-kråk- 1945 osv. -kråke- 1917 osv. -kråks- 1924 osv.) jfr par, sbst.1 1 a β. Rosenius SvFågl. 1: 231 (1917). —
Spalt S 9669 band 29, 1984